Även denna vecka pågår förhandlingarna om ett nytt filmavtal. Filmavtalet konstruerades av Harry Schein 1963 och går i korthet ut på att del av intäkter från biograferna går till Filminstitutet för att stötta ny filmproduktion. Man får säga att avtalet varit bra. Sverige har legat högt på listan över länder som producerat bra film. Men nu håller vi på att tappa denna topposition.
Både Norge och Danmark ger nästan dubbelt så mycket till sin filmproduktion och resultatet låter ju inte vänta på sig. Med tydliga målsättningar för Norsk film kan vi nu se filmer som ”Oslo 31 augusti” på svenska biografer.
Om alla gick på bio vore det kanske frid och fröjd men faktum är att av de 60 filmer svensken ser per år så ser vi bara två av dem på bio. (Jag själv är inte alls representativ för denna statistik. Jag går gärna på bio två-tre gånger i månaden. Igår såg jag filmen Play och i förra veckan Tysta leken. Bägge två otroligt starka filmer.)
De andra 58 ser vi i andra fönster. Bredbandleverantörerna har således stor glädje av vår filmkonsumtion men de betalar ingenting till filmavtalet och uppenbarligen tänker de inte göra det heller.
En avtalskonstruktion kan ju inte tvinga in någon part i det men regeringen borde – om de värnade svensk filmproduktion söka nya idéer och nya lösningar på hur även de vinstrika bredbandsleverantörerna ska kunna dra sitt strå till stacken.
Vi Socialdemokrater lade redan i vår höstmotion 30 miljoner mer till Svensk barn-och ungdomsfilm och vi har också hela tiden kalkylerat med att staten måste ta ett större ekonomiskt ansvar i kommande filmavtal.
Vi vill att vi ska ha bra svensk kvalitétsfilm.
Vi vill också att film ses på bio. Om våra budgetförslag vunnit gehör hade vi haft 40 miljoner mer att fördela till digitalisering av biografer i landet.
Men nog vore det bra om staten tog ansvar för att motverka den illegala nedladdningen vare sig det gäller musik eller film. Ingenting har hänt sedan IPRED infördes kunde vi läsa i tidningen igår. Kulturministern säger sig vara intresserad av frågan men vad gör hon åt det?
Det hade varit bättre att använda en del av de 70 miljoner som satsar så kreativa näringar hos Tillväxtverket till detta . Det hade verkligen varit att hjälpa många kreativa människor och företag i detta land vare sig de gör film, TV spel eller musik.
Regeringens och kulturministerns ljumma inställning till samtidskulturen fortsätter. Det kommer med all sannolikhet också att drabba Svensk film vilket jag verkligen beklagar.
Text: Berit Högman
Ordförande i Kulturutskottet
Läs även andra bloggares åsikter om kulturpolitik, film, filmpolitik, filmavtal, julklapp, samhälle, politik, Berit Högman
Relaterat: Dagens Nyheter, SVD1 och SVD2.
Vad hände med iPad och fred på jorden? 😉