Stormigt på Stockholmsbörsen, en stor svart rubrik i Svenska Dagbladet.
Vad betyder det här med minskat förtroende för amerikansk ekonomi och att euroländerna har stora ekonomiska problem? Krisen, kraschen, kanske är nödvändig. Nyttig. Bra för mänskligheten. Om vi med mänskligheten menar det bra egenskaperna i mänskligheter.
Människor har förmåga till medkänsla med andra, förmåga att dela med sig, förmåga att stödja varandra och att ge varandra vänskap och kärlek. Ge varandra tillit och ge varandra chanser.
Men människan har också egenskaper i sig som grymhet, själviskhet, önskan att styra andra, önskar att strypa andra och deras möjligheter i livet. Människan har anlag för att bruka våld mot varandra, skada varandra och till och med släcka varandras liv.
Frågan är nu: vad är det som kan vara på väg mot sin undergång?
Kanske det kapitalistiska västerländska filosofin. Kanske den ideologin som bygger på att stödja girigheten i människan, den ideologi som bygger på att tänka på sig själv och strunta i andra, kanske den är på väg mot sin undergång?
Den ideologin förmedlas till oss på många sätt och framför allt är kulturen en del i detta. Massor av kultur hyllar på olika sätt denna ideologi. Den ena amerikanska actionfilmen efter den andra hyllar idealet att döda av rättfärdiga skäl. Hur kan det någonsin vara rätt att döda en människa?
Amerikansk filosofi anser ju både att det är rätt att döda människor som annan religion, annan politisk övertygelse i krig och i olika hemliga attacker som amerikanska intressen genomfört samt att döda människor genom statens omsorg. Dödsstraff är ju inget annat än mord utfört av staten och majoriteten av de som avrättas är människor som aldrig haft en chans i livet. Det är visserligen ingen ursäkt för att bli kriminell. Det är bara en förklaring.
Det värsta med börskrasch och finanskris är förstås att det nästan alltid drabbar de samhällsgrupper som inte har stora tillgångar. Som i Grekland, där det givetvis inte är de välbeställda som ska dra åt svångremmen utan det folket som ska få sämre pensioner, sämre löner, sämre sjukvård. Som alltid.
Så jag känner både hopp och stark oro. Tänk om finanskrisen kunde innebära att vi fick nya samhällen med ekonomiska system där alla människor har chanser att försörja sig, att inte bara friska och pigga män i 30-årsåldern får anställning utan där också handikappade och äldre och unga får plats på arbetsmarknaden och har ett världe. Det är något att hoppas på.
Men det kan lika gärna bli så att de som har lite får ännu mindre.
Kulturen har en viktig uppgift nu. Kulturarbetare som vågar tänka nytt och spränga gränser. Vi måste vidga människors fantasi. Våga tänka vidare, större, långsiktigare, tänka utanför de gränser som kapitalismens väktare försöker fånga in oss inom.
Mänskligheten är större än kapitalismen. Låt mänskligheten vinna.
Flera bloggare skriver tänkvärda saker kring detta, som Röda Malmö och Rune Lanestrands blogg och Chang Weng:
Minskat förtroende för amerikansk ekonomi och eurokrasch – kanske är det en nödvändig eller nyttig utveckling? Ur långsiktigt perspektiv, ur mänsklighetens och humanitetens perspektiv.
Mänskligheten har fått vilse med två stora styrande ideologier som förminskar människors möjligheter till bra liv.
Relaterat: Aftonbladet, Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2, Dagens Nyheter 3, Svenska Dagbladet, Expressen 1, Expressen 2, SVT Nyheter,
Minskat förtroende för amerikansk ekonomi och eurokrasch – det gör ont när knoppar brister
http://changweng.com/?p=340
[…] Kildén, Bildrullen, Lesser fool, Utrota hungern, Ennodius, Aktiefanatikern, Jonssons funderingar, Kulturbloggen, Lättliv, Chang Weng, Högbergs tankar, Ringbloms blogg, Aletheia, Rune Lanestrand, Daytrading, […]