När Mona Sahlin för ett tag sedan presenterade en tätare samverkan med miljöpartiet inför valet 2010 och i det läget inte hade tagit med vänsterpartiet, reagerade stora grupper inom s som vill ha med vänsterpartiet i samverkan.
Det är förstås en omöjlighet för partiledaren i ett så brett parti som socialdemokraterna att tillgodogöra allas önskemål. Det finns grupper som inte alls vill samverka åt vänster, som mycket hellre skulle vilja samverka med de tidigare mittenpartierna (folkpartiet och centerpartiet) om de inte varit så långt åt höger idag. Det finns grupper inom s som står nära vänsterpartiet.
Att det alltid kommer att storma, mer eller mindre, kring en partiledare i s, är nog ett faktum. Så är det nog bara. Alltid kommer en del grupper att vara missnöjda.
Jag minns att jag blev oerhört förvånad när det hävdades att Mona Sahlin hade gått ut i presskonferens med de två språkrören från mp: Maria Wetterstrand och Peter Eriksson, utan att ha förankrat det i partistyrelsen. Därav min rubrik för det här inlägget: Ibland påminns man om hur ful politik kan vara.
Vad jag tycker är fult är att flera måste suttit tysta och inte ställt upp och sagt vad som avhandlades. Blev partistyrelsen överkörd eller inte? Vem mer än Nalin Pekgul vågar gå ut och säga hur det var?
Nu visar det sig att Mona Sahlin visst hade förankrat det. Och det bekräftas av Nalin Pekgul, som vill ha samverkan med vänsterpartiet, men ändå går ut och berättar hur det gick till.
Ur Svenska Dagbladet:
Socialdemokraternas strategi spikades i partistyrelsen den 19 september. På mötet, berättar Nalin Pekgul, redogjorde Mona Sahlin för hur diskussionerna med miljöpartiet framskred och redovisade också ”alla bekymmer” med vänsterpartiets inställning till de ekonomiska ramverken.
…Enligt Nalin Pekgul gick budskapet från s-ledaren inte att missförstå: det blir ett samarbete med enbart miljöpartiet, om vänsterpartiet står fast vid kritiken mot utgiftstak och överskottsmål.
Fast människor är nu trots allt människor, om än iklädda en post i partistyrelsen. Två personer är med på samma möte och har upplevt helt olika slutsatser:
Heléne Fritzon har en annan historieskrivning än Nalin Pekgul.
–På partistyrelsen diskuterades inte att stänga någon dörr till vänsterpartiet. Frågan var inte uppe på det sättet.
Så någon har helt enkelt bara hört vad han/hon vill höra och bara sett vad som passar hans/hennes syften.
Men: när det stormade som värst kring Mona Sahlin, dagarna efter presskonferensen med mp, varför var det så tyst från alla andra som var med på partistyrelsemötet?
Andra bloggar om: socialdemokraterna, medier, Mona Sahlin, Nalin Pekgul, partistyrelsen, samverkan, mijöpartiet, vänsterpartiet
På den sista frågan skulle jag inte bli förvånad om Nalin Pekguls verklighetsbeskrivning är korrekt – att media helt valde bort att föra fram åsikterna från de som faktiskt stod bakom beslutet i partistyrelsen. Storyn tappar ju en hel del kraft, om det finns två jämnstarka sidor i en sådan här fråga.
Det är mycket roligare att hänga ut Mona som ”helt utan stöd i partiledningen”, även om det nu inte råkar vara sant…
För övrigt kan jag som oberoende borgerlig i mångt och mycket bara njuta åt de interna stridigheterna inom (s). Det är deras tur nu…
Markus Lake: Jo, jag tror också Pekgul ligger nära sanningen. För den bilden och det resonemanget har ju förts under en längre tid inom s – så då måste väl ändå också partistyrelsen varit delaktig.
Jag tycker det är sunt att det finns olika viljor och att det är en intern debatt – också för öppen ridå. För jag tror det mår politiken bra av.
Det är ohyggligt svårt för utomstående att få veta vad som är vad. Men hade det varit så att partistyrelsen var informerad/tillfrågad så hade givetvis Mona Sahlin själv gått ut och dementerat uppgifterna i media som gjorde gällande att både kongressen, partistyrelsen och verkställande utskottet var förbisprungna av henne.
Och om Sahlin går ut med en dementi så hade alla tidningar redovisat det.
Det innebär att tilltron till Pekuls utsaga faller, enligt mitt sätt att se saken. Dessutom hade inte Sahlin behövt göra en låtsaspudel i media efteråt. Hade hon PS och VU med sig så hade hon. Nu hade hon det inte.
Om det innebära att Sahlin ”trodde” att hon hade det så är det bara ytterligare något som talar för att partiet valde fel person. En partiledare måste vara så tydlig så att partikamraterna förstår, det råder uppenbarligen vissa skillnader i uppfattning mellan somliga i PS/VU om den saken.