Coppelia är en rolig balettberättelse med lättsam musik där folkmusik vuxit ihop med klassisk musik. Nu har världens skickligaste balett, den ryska Boljsjoj-baletten, tagit sig an berättelsen och på självaste mors dag söndag 29 maj, sändes den live på 470 biografer runt om i världen. Jag såg den i en fullsatt salong på Bio Rio i Stockholm.
Tack Folkets hus och parker för att ni sänder alla dessa föreställningar från Moskva, New York och London.
Lite kortfakta om Coppelia:
Coppélia är en balett med koreografi av Arthur Saint-Léon och musik av Léo Delibes. Baletten hade urpremiär på dåvarande Parisoperan Théâtre de l’Académie Royale de Musique den 25 maj 1870. Premiäruppsättningen skedde i samband med Fransk-tyska kriget vilket medförde att uppsättningen kom att ställas in under den preussenledda belägringen av Paris 1871. Med tiden kom dock Coppélia att bli en av de mest framförda baletterna och är idag den mest spelade föreställningen på den franska baletthuvudscenen L’Opéra Garnier.
Baletten har sin komiska handling förlagd till en liten lantlig by där uppfinnaren Doktor Coppélius tillverkar en docka i naturlig storlek föreställande en balletdansös. Dockan får namnet Coppélia och är så välgjord att byorginalet Frantz förälskar sig i dockan. Frantz hänfaller till fantasier om att kunna ge dockan liv och försakar sin älskade Swanhilde. Swanhilde klär då ut sig till Coppélia och lurar Frantz.
(Källa Wikipedia)
I Bolsjoj-balettens tolkning görs den på ganska klassiskt manér med färgsprakande dräkter och där dansarna fick ge många prov på sin enorma skicklighet. Tredje akten hör egentligen inte till handlingen utan användes av baletten för att låta flera dansarna visa soloprestationer och flera yngre dansare fick visa upp sig också. Publiken i Moskva applåderade och applåderade – och det gjorde vi i biografen också. Det är fantastiskt hur det går att berätta en historia utan att använda ord och istället låta dansarna uttryck med kropp och minspel och gester berätta istället. Att sitta på biografen är som att sitta ännu närmare skådespelarna än de som sitter på främsta raden på parkett, dessutom.
Foto: Damir Yusupov
Jag har skrivit om den i Teatermagasinet också.
Läs även andra bloggares åsikter om balett, dans, Folkets hus och parker, livesändning, Bolsjoj-baletten