
Artist: Status Quo
Titel: Quid pro qou
Betyg: 2
Releasedatum: 30 maj
Få band har ett bättre bandnamn, status quo betyder ungefär oförändrat tillstånd, och det stämmer verkligen för deras musik. Jag fick ett recensionsexemplar med tio nya låtar, med riff, strofer och ett sväng som känns igen. I hemlandet England ger dom ut en dubbel-CD, där den första skivan har fem spår till, och den andra skivan har upp till tolv låtar till med klassiska låtar live. Redan tio låtar med Status Quo är mycket, så jag är glad att jag slipper den stora dosen med 27 låtar. Dock går den att köpa i Sverige också, för den inbitna skaran som vill höra riff dom hört förut.
Gillar du gamla skivor av Status Quo, så är det exakt detta du får, varken mer eller mindre. Det roligaste är att försöka känna igen var de olika bitarna är plockade från. Aahh, det där pianot kommer från…, all over the world, ja så sjöng Rossi på…, och så kan man fortsätta länge. Att Status Quo återanvänder sin egna riff om och om igen, är en del av deras varumärke.
Att dom sen döpt en av de nya låtarna till movin on, är kul, för då hamnar på ironi, på en hög nivå. Det finns ingen ny stor hit, utan allt känns ganska jämntjockt, och lätt att känna igen, för att bli glömt så fort musiken tystnar.
Uppenbarligen är smaken som baken, men en 2:a som betyg var dåligt…
Jag ger den en stark 4:a eftersom den innehåller så pass många tunga överraskningar i låtar som Two Way Traffic, Frozen Hero, Let’s Rock osv, liksom singeln de släppte helt gratis Rock’nRoll and You, som är en ren Quo-klassiker.
Visst har man kanske hört riffen tidigare (ett E är ju alltid ett E osv), men såhär bra som de låter på ”Quid pro Quo” har de inte varit på många år, albumet kan starkt rekommenderas till både gamla som nya Quo-fans!
Håller med Leif,en kanon skiva,en av dom bättre på många år,ett givet köp