Eliza Doolittle har ett anslag som gör att man fastnar direkt, söt musik som ändå är smart. Luktar gammal soul, blandar modern pop, med en ibland lite lustig frasering. Får mig att tänka på både tyska melodifestivalvinnaren Lena Meyer-Landrut och irländska Kate Nash. Andra har jämfört Eliza Doolittle med Lily Allen, och jag förstår varför många gör den jämförelsen, smart musik från smarta tjejer. För det är känslan jag får, Eliza Doolittle har gjort en platta för att skapa sig en plattform för kommande skivor. Du har inte tre skivor på dig att skapa en tillräckligt stor skara fans till din musik. Musiken har ett direkt anslag, och hon omger sig med proffs. Den manliga sångaren på ”Pack up” – Lloyd Wade har en härlig gospel-röst, men Elizas röst är lika perfekt för den musik hon väljer att spela. Skivan är full med enkla knep, men jag gillar de flesta av dom. Har alltid varit svag för vinylknaster och visselmelodier. Gillar du enkel och trevlig pop med soulsmak, testa den nya skivan med Eliza Doolittle. Bästa låtar är ”pack up” och ”Skinny genes”, både exempel på hennes briljanta popsoul.
Vad är det du lyssnar på, frågade min fru och dotter. ”Det där är ju riktigt bra”, var deras kommentar, och jag håller med dom. Längtar redan efter skiva nummer två.
Relaterat: Recension i DN.
[…] Thomas Johansson ?????: Eliza Doolittle har ett anslag som gör att man fastnar direkt, söt musik som ändå är smart. Luktar gammal soul, blandar modern pop, med en ibland lite lustig frasering. Får mig att tänka på både tyska melodifestivalvinnaren Lena Meyer- Landrut … Gillar du enkel och trevlig pop med soulsmak, testa den nya skivan med Eliza Doolittle. Bästa låtar är ”pack up” och ”Skinny genes”, både exempel på hennes briljanta popsoul. Vad är det du lyssnar på, frågade min fru och dotter. … […]