f
Unga mödrar
Betyg 4
Svensk biopremiär 6 mars 2026
Regi Jean-Pierre och Luc Dardenne
Fem unga tonårsflickor i Frankrike blir mammor. Denna film kryper under skinnet på mig och berör mig på så många sätt. Den skildrar både ljus och mörker, hopp och förtvivlan. Filmens manus är ett mästerverk och vann också pris för bästa manus i Cannes film festival 2025. Mycket rättvist. Bakom denna filmpärla är skapad av de Guldpalmbelönade bröderna Dardenne.
Unga mödrar skildrar fem tonårsflickor, som bor på ett hem för unga mödrar i närheten av Liège i Belgien. Deras berättelser är sammanflätade och skildrar både det mörka, utmanande och svåra och visar samtidigt det hopp och ljus som finns. De fem unga kvinnorna är olika varandra, de har olika tunga erfarenheter bakom sig, olika svårigheter att tampas med.
Var och en kämpar med att klara av sin nya roll som mamma, samtidigt som de bär på tunga personliga bördor från trasiga familjeförhållanden, fattigdom och trauman. I hemmet där det bor har de stöd av psykologer, barnskötare och socialarbetare. Hur de fem flickorna löser sitt liv som tonåring och småbarnsmamma är olika. Var och en av dem försöker bygger en bättre framtid för sig och sitt barn och hur det går till ser olika ut.
Nyligen träffade jag fem äldre kvinnor i ett helt annat sammanhang. Dessa fem kvinnor blev också mamma i mycket ung ålder, men i Sverige och i ett helt annat samhälle. Dessa fem kvinnor jag mötte är alla över åttio år så den värld de var unga mammor i var mycket annorlunda. Ingen av dem var ensamstående och samtliga gifte sig med barnets pappa. Det var förstås inte så för alla som blev ensamma mammor för mer än sextio år sedan. Alla gifte sig inte med barnets pappa men det var ändå en helt annat slags liv och annorlunda samhälle än det som skildras i Unga mödrar. Det är intressant att se hur världen förändrats, både på gott och ont. De unga tonårsmammorna brottas med olika problem och utmaningar, som drogberoende eller att själva blivit övergivna som baby eller att barnets pappa vägrar ha med barnet att göra.
Filmen är stark och berörande och så välgjord. De unga kvinnorna skildras så mänskligt, de är kan bli förtvivlade, arga men också så uppfyllda av kärlek till sin baby eller känna sig helt tomma och vilsna. Så trovärdigt och det går inte att se utan att bli berörd. De fem ödena ger mycket att tänka på och att känna.
De regisserande bröderna Dardenne har ett unikt rekord – de har tävlat i Cannes fler än tio gånger och nästan varje gång lämnat festivalen med minst ett pris.