
Isabel Berglund
OPen Every Window
2
Inspelad i Atlantis/ Metronome Studios plus Studio 88 Stockholm mars 2024
Producent: Calle Rasmusson
Prophone Records (distr. Naxos)
Releasedatum: 11/11 2025
Som ett led i att lansera unga talanger verkar svenska jazzetiketten med mest resurser ha en kvot reserverad för ändamålet. En av höstens enligt dem efterlängtade debuter, är med en sångerska och låtskrivare som förmodligen uppmärksammats som en intressant nykomling i huvudstaden. För egen del finns ingen förhistoria. Producent Calle Rasmusson är förvisso ett aktat namn som borde innebära en kvalitetsstämpel. På senaste YSJF dirigerade trumslagaren och arrangören framgångsrikt Bohuslän Big Band. Vidare består sättningen av några favoriter såsom Britta Virves på flygel men också ovanligt nog rhodes och wurlitzer, Leo Lindberg i egenskap av organist samt på alt- och sopransax Johan Christoffersson.
Att undantag görs mot min regel att avstå från att recensera när inte godkänt betyg kan utdelas, att inte ägna tid åt att dissa, beror på att jag ändå var positivt inställd efter lyssning ett par gånger via stereons högtalare. Intrycket ändrades gradvis när öronen koncentrerat tog del av musiken i hörlurar. Varken pressrelease eller egna sociala medier avslöjar vem artisten är och hennes bakgrund. 2023 hade hon i alla fall sin examenskonsert på KMH och hon låter sig inspireras av förebilder som Dianne Reeves, Stevie Wonder och Carole King. Albumet utforskar ämnen som identitet, förbindelser och kreativ frihet genom vindlande texter på engelska och förmodligen sekvenser av improvisation. Soundet anses intimt, arren tänkvärda och konstnärliga visionen lätt att upptäcka. Sammantaget menas på att Berglunds uppdykande som skivartist övertygar, vilket jag än så länge ställer mig lite skeptisk till. Beredd att ge henne fler chanser.
Vi får nio kompositioner signerade Berglund plus en snutt som preludium. Häfte med texter och bilder medföljer cd:n. För att slutföra avdelningen fakta ska berättas vem som gör vad på albumet. Producent Rasmusson har adderat syntar och percussion, Oskar Nilsson Bettinsoli lirar el- och akustisk gitarr, Samuel Löfdahl kontra- och elbas, Axel Nilsson trummor och Julia Berglund finns på bakgrundssång. Gissar att några av nämnda musiker kan ha studerat med artisten.
Berglund är svårplacerad genremässigt. I brist på terminologi som kännetecknar soundet säger jag souljazzig pop med anstrykning av påkostat singer songwriter idiom. Artisten sjunger väl, tar gärna i för mycket likt en musikalstjärna. Lusten att sträcka ut exploateras kontinuerligt och producenten verkar inte alls ha brytt sig om ”att döda hennes älsklings-estetik”. Vissa teman påminner om melodier med Randy Crawford, Roberta Flack och deras efterföljare. Flera låtar sticker iväg, förvånar med orytmiska vändningar i en exceptionellt böljande struktur såsom Hours Of Reflection. Smaken är som baken, men frekventa stretchandet av stavelser roade mig inte. Potential finns förstås, fast här gör för många kompositioner ett anonymt intryck och sångtekniken borde ha varierats.
Registrerade några berömvärda detaljer. Syftar exempelvis på piggt feature av gitarristen i Ease Your Mind och hans expressivt glidande solo i Lonely Days. I låt som gungar fram försynt noteras fint trumspel. Lika kul som sällsynt att vi får höra den ljuvliga pianisten Britta Virves spela elförstärkt klaviatur och hon har dessutom ett vackert reflekterande intro på flygeln. Johan Christoffersson färgar elegant en sekvens med sin altsax.