En del av dig
Betyg 2
Premiär på Netflix 31 maj 2024
Regi Sigge Eklund
En film som gör mig kluven. Netflix beskriver den så här:
En del av dig är en berättelse på liv och död om hur det är att vara 17 år och känna hur man går sönder av längtan.
Det låter som om det är en typisk film om att vara tonåring, om att växa upp, en coming-to-age-film. Njae. Den är inte så typisk för den genren. Det är en mycket mer än film om sorgbearbetning. Som det står i beskrivning: en berättelse om liv och död. I den genren är den starkt berörande, svår att skaka av sig. Sorglig och ger mycket att prata om och fundera kring.
Huvudperson Agnes (spelas av Felicia Maxime) är 17 år och går i gymnasiet. Hon är en försiktig ung tjej. Hennes storasyster Julia (spelas av Zara Larsson) är precis tvärtom. Julia är livlig, tar för sig och ganska vild. Julia är en tjej som syns och som många ser upp till, åtminstone är det vad Agnes tror. Julia är ihop med Noel (spelas av Edvin Ryding), en av skolans snyggaste och mest populära killar. På fester är Julia en naturlig mittpunkt, en person det händer mycket kring och de unga flockas runt henne. Agnes skulle så gärna vilja vara mer som Julia.
Plötsligt händer något och Agnes är på väg att bli som Julia. Eller är hon? Är det verkligen lyckan att vara som Julia?
Agnes lär sig något om livet och om sig själv, filmen skildras hennes personliga utveckling, en resa mot att bli mer vuxen men samtidigt är dess huvudtema inte bara om att bli mer vuxen. Också de vuxna måste lära sig saker i livet och speciellt när en stor tragedi inträffar. Skildringarna är spretiga och handlar om flera olika sätt att reagera på och det känns som att manusförfattaren och regissören vill ha med lite för mycket olika saker. Filmen är skriven av manusförfattaren Michaela Hamilton och regisserad av författaren och podcastprofilen Sigge Eklund.
Jag tror filmen hade vunnit på att klippas om en gång till och att våga låta den handla mest om sorgbearbetning. En del av karaktärerna sätt att reagera är svårt att begripa och det skulle behövas lite mer bakgrund för att kunna sympatisera med deras reaktioner. Filmen ger absolut saker att tänka på och att prata om, vilket är bra men den känns inte helt färdigproducerad.