Teatern
Författare Jenny Andreasson
Utgivningsdatum pocket 2022-12-14
Utgivningsdatum inbunden 2022-03-16
Förlag Norstedts
ISBN 9789113123455
ISBN 9789113116983
En stark skildring av maktens strukturer på en arbetsplats. Det känns i magen hur all personal sluter sig kring chefen, den som har makten, när en konflikt uppstår. Var och en är rädd om sitt jobb och sin situation.
Teatern handlar om något som händer på en stor teater. Men det skulle kunna vara en berättelse från många arbetsplatser och speciellt när det är företag, institutioner eller organisationer som fackförbund som bygger på medarbetarnas kreativa förmåga.
Men denna roman handlar om ett stort teaterpalats mitt i Stockholm och det är uppenbart att det som skildras är Dramaten och bygger till stor del på händelser kring 2015-2016 då en ny chef tillträdde och en kvinnlig ung regissör fick uppdraget att sätta upp Hamlet. Några veckor före premiär lades föreställningen. Teaterchefen skyllde på att regissören var sjuk. Men regissören ansåg absolut i inte att hon var sjuk. Däremot var hon tydlig med att hon och skådespelarna inte kunde komma överens, att det var kreativa konflikter. Av någon anledning ansåg teaterchefen att det skulle vara så negativt om det kom ut i medier. Att regissören var sjuk skulle låta bättre.
Jag har väldigt svårt att begripa varför det skulle vara så förfärligt att säga sanningen? På vilket sätt skulle det vara så negativt att erkänna att en ensemble och regissör inte kommer överens. Det är väl helt naturligt att sådant kan hända i sammanhang där något kreativt ska presteras tillsammans.
Det tog ett par år innan regissören, Jenny Andreasson, berättade för medier att hon inte varit sjuk utan det var något som chefen bestämde. Romanen bygger till stor del på händelserna kring nedläggningen av föreställningen av Hamlet, skildrat ur regissörens synvinkel. Det är hennes berättelse, hennes synvinkel, och det gör hon berörande. Det går bara inte att slita sig från att läsa. Samtidigt som jag blir ledsen över att inse vilka konflikten som ligger och jäser hos personalen på denna magiska teater. Jag hoppas och tror att stämningen är bättre där nu under nya teaterchefen Mattias Andersson.
För mig är denna roman först och främst en bedövande skildring av hur det kan gå till på en arbetsplats. En del recensenter skriver om att det är på arbetsplatser med typisk patriarkalisk struktur. Nja, för min del är min upplevelser att det beror på hur ”patriarkalisk struktur” definieras. Det har inte med kön att göra. Jag har upplevt arbetsplatser med liknande nedbrytande förtryckande händelser och cheferna kan ha varit kvinnor också och de som står och hejar på chefen kan lika ofta vara kvinnor som män. Det har med strukturer där några har mycket makt, att göra. Det kanske är vad som ska definieras som patriarkalisk struktur.
Bokförlaget skriver om boken:
Teatern är en obarmhärtig, mörkt humoristisk och ömsint skildring av livet innanför den guldbeprydda fasaden, en skarp blick in bakom de tjusiga kulisserna. Om konstens pris och om vad som händer när makten på en arbetsplats skiftar, flyter, blir farlig. Om att ställa sig den avgörande frågan: vill jag leva eller dö?
Jenny Andreasson lyckas suveränt fånga känslorna, hon har en rytm i språket som gör att jag som läsare dras in i det och känner mig väldigt nära huvudpersonen. Jag känner hennes känslor och hennes förvirring i vissa stunder, hennes förtvivlan ibland och hennes styrka som glimtar fram då och då också. Jag ser fram emot att läsa fler romaner av henne, hon har ett mycket levande språk.
Men jag vill inte veta hur det kan gå till bakom kulisserna på teatern. Jag vill inte veta vilka skådespelare som satte sig på tvären för en annorlunda mer feministisk tolkning av Hamlet.