Rose
Betyg 4
Svensk biopremiär 11 november 2022
Regi Niels Arden Oplev
En dansk totalt magnetiserande berättelse om vänskap, syskonkärlek och att slåss för respekten för människor med psykiska sjukdomar. Ellen är nygift med Vagn och de har bestämt sig för att följa med på en bussresa till Paris tillsammans med Ellens syster Inger, som lider av en form av schizofreni. Givetvis blir det en del motgångar och krångel under resans gång och de möter öppna människor med medkänsla men också fördomsfulla människor som fördömer den som är annorlunda.
Det finns en del filmer med samma tema, om oväntad vänskap. Det som gör denna film så intagande och så gripande är att den förenklar inte, den undviker klyschor och klichéer.
Berättelsen utspelas hösten 1997. Inger och hennes syster Ellen och svågern Vagn känner inga bland övriga deltagarna på bussresan. Knappt har bussen nått motorvägen förrän Inger högljutt ger sig till känna inför gruppen. Hon berättar öppet i mikrofonen om sin sjukdom. En del i gruppen reagerar med sympati och omtanke, andra med avsmak.
När de når Paris visar det sig att Inger har en hemlig plan för sin resa. Det var i Paris det hände som kan ha utlöst hennes sjukdom. Nu ska hon försöka möta det som kanske är en förklaring till att hon blivit den hon är.
Rose är en varm film och känns ärlig. I Danmark toppade den biolistan i våras och har setts av 365.000 biobesökare, vilket är mer än någon annan dansk film hittills i år.
Sofie Gråbøl gör rollen som Inger så trovärdigt att det känns som att jag är med på plats. Sofie Gråbøl har prisats för sin roll och erhållit två Bodil (Danmarks Guldbagge) och sju nomineringar.
Fakta om regissören:
För regi och manus svarar Niels Arden Oplev, som har byggt sin historia på sin egen systers Parisresa. För den svenska publiken är Oplev mest känd för ”Män som hatar kvinnor”, som erövrade en Guldbagge för Bästa film och en BAFTA för Bästa utländska film.