
Su Andersson
Brave
4
Inspelad i Kungstens Inspelningsservice i Göteborg 2021 (insp. o mixning Henning Sernhede)
Producerad av Su Andersson och Henning Sernhede
Roots and Ramblers Records
Releasedatum: 22/7 2022
Hade ingen aningen om Su Anderssons existens. Med tanke på namnet (vid noga beaktande av efternamn förvisso svensk stavning) och att det sjöngs på engelska förutsatte jag att hon var från USA. Vet nu att Su Andersson är från Göteborg, har arbetat som arkitekt och tidigare gett ut albumet Train Stories ( 2020) som i ord och ton dokumenterade en omfattande resa i just USA. Nya fint förpackade cd:n präglas av pandemins påfrestningar och hur den förhindrat människor från att umgås. Tio låtar har tillverkats vilka draperats i synnerligen smakfullt sound.
Anderssons rötter står att finna i folk pop, americana och ett par gånger i rockigt beat. Hon sjunger skapligt och i vissa fall lämpar sig till och med omdömet förträffligt. Än mer imponerad över kvaliteten på låtar, hur varje enskilt självständigt verk speglas i andra, ges skiftande utformning, skiftande karaktär. Samtliga låtar och texter är signerade kvinnan från Göteborg, medan sysslan att arra fördelats emellan henne själv, medproducent Henning Sernhede och Jonas Abrahamsson. För mig är det de två sist nämndas fantastiska behandling av låtarna, som gör det mödan värt att ägna timmar åt recension. Ytterligare en plusfaktor är förekomsten av åtskilliga duetter, ibland mer korrekt att skriva att somliga låtar kompletterats med sång från båda könen.
Föga förvånande håller sig Su Andersson till akustisk gitarr. Henning Sernhede – gett ut tre plattor under sitt förnamn och upprätthåller galant posten som gitarrist i West of Eden för sin huvudsakliga verksamhet – är å andra sidan en slipad multiinstrumentalist. Spelar basgitarr, el- , akustisk, baryton- och tolvsträngad gitarr, dobro, mando gitarr, sitar, orgel, mandolin samt synt. Jonas Andrahamsson kunde jag pinsamt nog inte placera. Research påvisar tio års erfarenhet av barpianist-branschen jämte att ha lirat med både Lill-Babs och Jens Lekman. Snacka om spännvidd! Dessutom har tidigare samarbete skett med formidable Henning Sernhede, (vars sound liknats vid Mark Knopflers). På Brave spelar Abrahamsson trummor/ handtrummor, piano plus körar på ett ställe.
I övrigt kompletterar gäster instrumentalt på ett par spår. Wendy Mc Neill trakterar dragspel ljuvligt i titellåten, Jaded Jane lägger vacker pianostämma på en låt och Ryan Edmond från Australien spelar kornett lysande i Bread And Butter.

Texter med illustrationer medföljer i inbundet skick. Utan att fästa extra avseende vid dem, vilket jag ytterst sällan gör med engelskspråkiga verser och refränger, är konklusionen att de håller måttet. Betraktar dem absolut som tillräckligt personliga, tänkvärda och poetiska. Och efter att Missing It All klingat ut konstateras att låtskrivaren är en fena på refränger, vars melankoliska överbyggnad ofta utgör en sammanbindande länk.
Förutom från bra låtar är det flitigt jobbande musikerparet i studio som gör att musiken verkligen lyfter. Abrahamsson ska värderas högt medan multiinstrumentalist Sernhedes påverkan måste anses som genialisk. Hans sällsamma bedrift är på den nivån. Ett antal insatser är värda särskilt beröm. Syftar på pianospelet i skönt snirklande öppningsmelodi, det tillbakalutade soundet featuring gitarr och mandolin i Scissors, sugande ”honky-tonk-sväng” i Limits, hur det kryddas med sitar och handtrumma i Northern Lights, anmärkningsvärda gitarrsolot i Echoes, vad jag tror vara inpass på barytongitarr i spännande Turquoise And Rust samt Henning Sernhedes gitarrpålägg i ett välljudande och medryckande finalnummer.
Trevligt att få lyssna till fler röster än artistens, även om dessa i några fall ges ganska snålt med utrymme. Vi hör i tur och ordning Eva-Maria Junker, Maja Granberg, Ryan Edmond, Fia Ekberg ( recenserats i K-bloggen i år), folkmusikern Wendy Mc Neill från Kanada i titellåten, amerikanska soulsångerskan Naiika Sings samt Axel Jane.