Någonting som känns otroligt omodernt och som en rest från musikindustrins roll som smakgenerator är Grammisgalan. Jag kan inte se någon som helst mening med att sådana här institutioner finns kvar i ett kulturklimat där musiken är mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Det är tydligt att det inte handlar om att få folk att köpa mer skivor som det är ett sätt att försöka desperat upprätthålla den maktposition man har. Att en sån koloss om Grammisgalan kommer att självdö ju längre utvecklingen går tycker jag är helt självklart och naturligt. När hela nätet svämmar över av distributionsformer och musikbloggar, varför skulle någon, artist eller konsument, tycka att det ligger någon slags prestige att få en buckla av ”årets viktigaste musikpris”? Kanske kommer galaformen som sådan finnas kvar men i så fall i form av mindre, nischade utdelningar med människor som faktiskt bryr sig mer om musiken än om att ge ryggdunkningar inom branchen.
Därför är det skönt att de nominerade världens bästa The Bear Quartet till ”Årets rock”. För då vet man att det kommer bli reaktioner. Detta inte minst sedan sångare Mattias Alkbergs band Mattias Alkberg BD blev nominerade till ”Årets pop manlig” 2004. De avsade sig då priset i ett klockrent pressmeddelande med den genialt punkiga avslutningen ”ni kan behålla er skit för er själva”.
Så att även The Bear Quartet skulle avsäga sig sin nominering var ingen otippad gissning. Såhär lät det:
”Tack men nej tack. Vi avsäger oss nomineringen, vi vill inte ha med Er att göra. Hoppas Ni respekterar detta. Vi tycker att en ursäkt vore på sin plats. Säg förlåt. Vänligen, The Bear Quartet”.
Om inte en ursäkt publiceras är det inget annat än skandal. Att sedan ”89” är årets bästa skiva (även om genren rock känns för snäv) är en helt annan sak.
Lyssna på The Bear Quartet på spotify.
En debatt utbröt på DNs kultursidor hurvida avsägandet av nomineringen var bra eller ett marknadsmässigt pr-trick. Avgör själv här.
Läs även andra bloggares åsikter om musik, indie, alternative, musikpris, Grammis, The Bear Quartet
[…] Grammisdöden eller Ni kan behålla er skit för er själva […]