Jag tänker göra come back som marathonlöpare. Det är ett tag sedan jag sprang men nu är det dags. För att få lite draghjälp tänkte jag skriva om träningen här och kanske få med mig några av Kulturbloggens läsare.
Mina meriter är fyra Stockholm Marathon, fem Stockholmslopp (numera St Eriksloppet) och ett Lidingölopp. Dessa och och otaliga mil i spåren gör att jag känner mig rätt säker på att mitt upplägg kommer att hålla. Jokern i leken är att jag är över femtio nu och inte vet hur min kropp kommer att reagera. Ett skäl att skynda långsamt.
Den här årstiden är inte den roligaste att dra igång en marathonträning men det finns en poäng som jag skall förklara. Marathonloppet i sig är långt men den ansträngningen är inget mot den träning man måste gå igenom för att komma i mål. Nu är en ganska bra tid att skaffa sig lite grundkondis. Det är särskilt viktigt om du är helt otränad och allra bäst är det om du har någon träningsvana. Själv tänker jag ut och känna på spåren i slutet av veckan. Då tänker jag promenera i spåren och kanske småjogga lite. Inget ansträngande alltså. Observera att jag är ganska otränad. Om du redan är igång är det bara att springa som vanligt och hänga på sedan när själva Marathonträningen börjar.
Den här veckan skall jag kolla över utrustningen lite. Se vad som behövs. Skor är viktiga men det behöver inte vara de dyraste. Det viktigaste är att de passar just dig. Eftersom jag inte har haft några speciella problem brukar jag gå till vilken butik som helst och köpa ett par skor som känns bra. Oftast funkar det men jag har haft otur (eller inte varit tillräckligt noga). Kläder är också viktigt. Det skall vara bekväma. Jag håller mig gärna varm när jag springer på vintern. En kompis som jag sprungit med i många år klär sig så tunt att det gör ont att titta på honom. Det finns svindyra kläder som är byggda med den senaste rymdtekniken. Kolla i löpbutiken. Jag brukar fråga vad de flesta använder om jag skall ha något nytt.
Ett tips när det gäller skor. De gamla dojjorna kan funka att promenera i men när du börjar springa på allvar är det bättre att sattsa på ett par nya. Stötdämpningen åldras även om man inte använder dem och det är troligtvis inte samma skor som du köpte en gång i tiden.
En sak till. Skriv dagbok. Du kommer att göra erfarenheter av dig själv som är värda att bevaras. Det är också omöjligt att hålla reda på alla olika träningsveckor vi kommer att gå igenom. Varför inte starta en träningsblogg? Kul om vi blir fler som skriver.
Ok, nu får det räcka för idag. Jag återkommer senare i veckan med en rapport. Förhoppninsvis från spåret. Lycka till!
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stockholm Marathon, löpning, träningsblogg, träning
Funderar på att slänga in en anmälan – innan det blir fullt.
Ny bana i år också, till viss del, och plats för 20 papp löpare.
Det blir min sjätte i Sthlm i sådana fall och nionde sammanlagt.
Lycka till! Och se till att springa in de nya dojorna ordentligt (jag har sett löpare göra sin lopp i helt hålslitna skor för att slippa skavsår :-).
Det tycker jag du skall göra. Glöm sedan inte att titta in här och berätta hur det går 🙂