De röda sammetsdraperierna är fördragna. Snart ska ridån gå upp för musikalen Guys and Dolls på Göteborgsoperan. Orkestern stämmer instrumenten inför kvällens föreställning ackompanjerade av sorlet från publiken och jag funderar över när jag senast såg en musikal… Antagligen var det Little Shop of Horrors på Storan.
Platserna fylls och jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig av kvällen: swing, läckra scenkläder, mäktiga dansnummer och schysst tryck i sången tror jag. Dessutom har musikalen en tydlig koppling till Frälsningsarmén genom huvudpersonen Sarah Brown och hennes kamp för Broadways förtappade själar. Frälsismusik tilltalar mig, och därför blir jag en smula besviken på att de drar samma sång om och om igen. Effektfullt genom igenkänningen, trist genom upprepningen. Det blir för mycket.
Upprepningen i dess trista fas återkommer i språkbruket. Slangorden och uttrycken ”kasta ben”, ”hitta ett place” med mera funkar i början. Sedan blir det tröttsamt. Variation är inte fel. Första akten bjuder på en del maffiga shownummer där främst Anna- Maria Hallgarn som miss Adelaid sticker ut på grund av äkta känsla i röst, nyanser och kroppsspråk. Övriga huvudrollsinnehavare gör dock ett blekt intryck. De når inte fram och samspelet är lamt. Historien om Sarah Brown och Sky Masterson samt miss Adelaide och Nathan Detroit är definitivt en unken sak 2009. Stela könsroller och stereotypa situationer imponerar inte. Det finns andra mål med livet än att bli gift och anpassa sig efter en man. Men historien rymmer också romantik, charm och sorg. Det hade jag gärna sett mer av.
Inför andra akten hoppas jag på en tempoväxling, mer av hela ensemblen på scen och mer musik än prat. Och så blir det. Sarah Brown växlar från stiff till charmigt berusad, andra numret från nattklubben Hot Box andas storslagen show på Broadway och Adelaids ensamhet och smärta när hon återigen blir sviken av sin kärlek berör starkt.
Dekoren imponerar över lag genom hela föreställningen, mycket på grund av växlingarna mellan överdåd och enkelhet, från dekadenta dansnummer till närhet och kittlande möten på piren i Havanna till exempel. Kloaken imponerar. Här visar GöteborgsOperan sin hela kapacitet och i sångnumret ”Sitt ner! Du välter vår båt!” visar David Lundqvist sin styrka som sångare. Läckert!
Sammanfattningsvis är Guys and Dolls en småputtrig historia med fantastiska scenkläder som får mig att inspireras till nästa outfit inför burleskklubben Tip the Velvet, skickliga dansare och storslagen dekor. Får skådespelarna dessutom till känslan och uttrycket i sina karaktärer blir Guys and Dolls en riktigt trevlig upplevelse.
Haha, jag älskar titeln ”Sitt ner! Du välter vår båt!”. Jag har sett musikalen och själv gjort numret med min ”musikalgrupp”(orginalet på engelska). Jag tycker att det låter mycket gulligt. 🙂