
En pudel i flocken
Betyg 3
Svensk biopremiär 28 maj 2021
Regi Alexs Stadermann
Genre Animerad
Censur 7 år
En vacker animerad berättelse om en varulv som blev en gullig pudel istället för en stor och stark varulv. En slags Lejonkungen-berättelse om en son vars pappa är flockens kung (ledare) och som blir utmanövrerad av farbrodern som kan gå över lik för att få makten.
Freddy Lupin är en ung och kaxig tronföljaren i en anrik varulvsfamilj. Han är så ivrig kan få bli varg för första gången vilket sker under månens sken. I dagsljus går familjen och släkten runt som människor men under natten blir de varulvar. Dessa varulvar är inte blodtörstiga bestar som de ofta skildras. Tvärtom är den nattens superhjältar som rädda barn och andra som råkar illa ut under nätter. Det enda de hatar är hundar.
När det är dags för Freddy att bli varulv under den mytomspunna initieringsceremonin går hans ylande fel och han förvandlas till något betydligt mindre skräckinjagande – en pudel. Han blir ifrågasatt och har bara tid på sig till nästa månuppgång för att bevisa att han har ett varghjärta och ingår i flocken. Under sitt uppdrag drar han ut på stan och där blir han vän med en hemlös hund och de möter äventyr. Berättelsen är mycket snyggt animerad med spännande miljöer. Hundarna är oerhört väl animerade. Det jag däremot tycker är lite tråkigt att det precis som i majoriteten av Disneys familjefilmer måste vara en våldsam sammanstötning mellan de goda och de onda. Sammanstötningen, kraftmätningen, har i och för sig sina poänger med en överraskande städerska som är mästare i kampsport och en pytteliten hund med stort mod som skrämmer de allra största bestarna.
Den är spännande och rolig. En film om mod, om vänskap, om att acceptera varandras olikheter och om att det går att existera tillsammans trots olikheter. Det låter väldigt uppfostrande och politiskt korrekt, men det berättas på ett bra sätt. Sensmoralen slås inte i huvudet på oss, vilket jag tycker är viktigt för bra film. Anledningen till att den inte får ännu högre betyg är att den är rätt förutsägbar.
En pudel i flocken skulle haft biopremiär i mars redan. Jag håller tummarna för att allt går bra så biograferna kan öppna i sommar. Denna film är absolut värd många besökande barnfamiljer.