Fläskkvartetten
Unepidemic Sound Pt.1
4
Universal
C:a 16 min
Release: 5/6 2020
Senaste skivan med originalmusik släpptes 2007. Sedan dess har man mestadels sysslat med att skriva för film, teater och balett. Tändande gnistan denna gång utlöstes av Mats Ek. Han bad dem bearbeta en gammal låt från hans föreställning Överbord för Stockholmsoperan i februari. ”Var kul att börja jobba igen, gick av bara farten” säger Fläskkvartetten i ett pressmeddelande. Av praktiska skäl har namnet de fick från Thåström (skämtsam anspelning på Freskkvartetten) på 80-talet bibehållits efter en rättstvist för ett par år sedan, trots att endast tre medlemmar kvarstår. Numera består Fläskkvartetten av Örjan Högberg på viola, Mattias Helldén på cello och trumslagaren Christian Crille Olsson (kom med 1998).
Den tvåfaldigt Grammis-belönade gruppen fyllde tveklöst ett tomrum i svensk, ambitiös och arty populärmusik, vars jakt efter nydanande sound de elektrifierade stråkarna och rytminstrumenten infriade.. Jag äger ett par album och har förstås bevistat några av deras konserter. Jag ger vad som helst för lite solsken ligger mig extra varmt om hjärtat. Freddie Wadling och Fläskkvartettens samarbete var , för att ta till en klyscha, a match made in heaven. Tack vare goda erfarenheter accepterade jag att recensera via länk (tyvärr usel kvalitet) och utan tillgång till gediget bakgrundsmaterial.
Ep:n består av fyra låtar vilka förmodligen ska ses som en svit, sannolikt influerade av det pandemiska tillstånd världen lider av för närvarande.. Med tanke på deras verk skrivna för att åskådliggöra skeenden, känns de visuella associationerna naturliga. Inledande Golden Walk draperas i en vinande, näpen melodi som binds samman av återkommande hook. Giro ter sig drömsk och framåtglidande. Peeps balanserar fint bas och diskant men melodin är anmärkningsvärt banal, nästan kitschig; medan avslutande Spacial Oddity, formar sig till den mest spännande kompositionen. Fångas här av minimalistiskt försiktiga vågrörelser. Det långsamt gnisslande soundet skänker en ljuv frid. Dessa fyra minuter framstår definitivt som något av det skönaste och sorgligaste de gjort överhuvudtaget.
Långlivade Fläskkvartetten har behållit sin särart. Kan önska att den banbrytande gruppen hade anlitat en gästvokalist. Materialet motsvarar sammantaget inte den nivå vi blivit bortskämda med. Skulle inte bli förvånad om recensenternas omdömen om Unepidemic Sound Pt.1 kommer gå i sär. För mig blev musiken en halv besvikelse. Eftersom den genrefria konstellationen ändå upprätthåller, en så pass hög nivå även när de inte presterar på topp, placeras de (efter att jag resonerat med mig själv)precis ovanför angivet betyg.