• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Lyssna: Mavis Staples – Your Good Fortune

17 april, 2015 by Redaktionen

mavisstaples2015

Tillsammans med producenten och låtskrivaren Son Little har soul/gospellegendaren Mavis Staples släppt en fyra spårs-EP som fått titeln ”Your Good Fortune”. Den inkluderar två helt nya låtar och ytterligare två Staples Singers låtar.

Dokumentärfilmen ”Mavis!”, som är en film om Staples liv och karriär, har precis visats på SXSW i Austin kommer att visas på HBO senare i vår. Filmen har fått glödande recensioner. NY Times skriver: “Taking in the Sunday-morning screening was akin to going to church, as viewers applauded some of the filmed performances, nodded their heads to the music and rose for a standing ovation at the end.”

Till råga på allt kommer Staples till Europa för ett antal spelningar i sommar, inga svenska datum ännu släppta.

Arkiverad under: Musik

Lyssna: Crystal Castles – Frail

17 april, 2015 by Redaktionen

crystal castles

Crystal Castles är tillbaka med en ny låt efter det att sångerskan Alice Glass hoppade av bandet i vintras. Frail är ledsingeln från deras kommande, fjärde album som gissningsvis får titeln IV. Soundet är fortfarande lika kargt och dystopiskt som vi är vana vid. Ethan Kath, som spelat in låten med en annan, anonym sångerska, lämnade följande meddelande på bandets Soundcloud:

”i wish my former vocalist the best of luck in her future endeavors. i think it can be empowering for her to be in charge of her own project. it should be rewarding for her considering she didn’t appear on Crystal Castles’ best known songs. (she’s not on Untrust Us. Not In Love, Vanished, Crimewave, Vietnam, Magic Spells, Knights, Air War, Leni, Lovers Who Uncover, Violent Youth, Reckless, Year of Silence, Intimate, 1991, Good Time, Violent Dreams etc.). people often gave her credit for my lyrics and that was fine, i didn’t care.”

Lyssna på Frail här nedan:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Crystal Castles, Ethan

Simon Swahnström med Lürsta Sockens Husarers, release på Engelen

17 april, 2015 by Redaktionen

Release på Engelen:

Simon Swahnström med Lürsta Sockens Husarers
Baserat på en sann historia
Magda Andersson
Korsa gränser

För ett par år sedan hörde jag Simon Swahnström på Gun Hemströms corneliskväll. I mitt stilla sinne tänkte jag – här är en ny scenförmåga. Och nu släpper Simon Swahnström sin första CD – “Baserat på en sann historia”.

Då var han ett relativt okänt namn utanför de innersta kretsarna inom vispopentusiasterna. Sedan dess har mycket hänt. Simon som kommer från Mariestad, staden som också är temat i en av hans låtar, hade rollen som Emil i Lönneberga på Skövde Stadsteater och hamnade senare i livet på Skara Skolscen och där någonstans började intresset för visor vakna.

Men nu finns första skivan, som många av oss väntat på, ute och förhoppningsvis inte den sista, för Simon Swahnström är en vi vill höra mer av. Releasen för debutskivan gjordes tillsammans med Magda Andersson, umetjejen som visar att bra musik finns också i den norra landsänden och som gärna tolkar Tove Janson.

Simons releasekonsert lämnar inget att önska mer än att möjligen instrumenten kunde varit lite lägre, delar av hans geniala texter försvann i ljudet från bandet,
“Simon Swahnström och Lürsta Sockens Husarers”. Simon fungerar lika bra i ett band som soloartist, vilket är en styrka som artist. Jag tyckte om tempot på konserten där han tonat ner sina vanliga mellansnack och lät texterna tala för sig själv. Låtarna på albumet är bekanta för oss som lyssnat, men vi tröttnar inte, det finns alltid något nytt att upptäcka. Texterna handlar om vardagen, betraktelser och om händelser som är roliga eller gör honom arg.

Magda Andersson, tjejen från Umeå som numer återfinns i Göteborg har liksom Simon en röst som är personlig och där man direkt hör vem den tillhör. Magda spelar en combination av vispop, men rör sig obehindrat mot country- och americanainspirerad musik. Texterna handlar om behovet av en fast punkt, kärlek och svek,

Magda Andersson med band spelar textbaserad vispop om att söka en fast punkt, om att vara svag i köttet och om kärlek, skivan har titeln “Korsa Gränser”. Fast tyvär är själva skivan försenad så vi får nöja oss med Spoitify.
Om Magda Andersson kan även berättas att hon under 2014 turnerade med ett program kring Tove Jansons visor. Magda berättade också att hon gillar pirater och gärna sjunger sånger på pirattema, med andra ord en tjej med bredd.

Arkiverad under: Musik

Lower Dens: ”Jag tror att mitt förhållande till livet har förändrats, och det är därför musiken är annorlunda”

15 april, 2015 by Jonatan Södergren

Jana Hunter

På sitt tredje och mest lättillgängliga album hittills, Escape From Evil, vänder Baltimore-bandet Lower Dens blicken från den krautrock-influerade indiepop som präglade 2012 års Nootropics till ett noir-doftande 80-tal. Kulturbloggen mailade med bandets frontfigur Jana Hunter.

Du skrev delar av ert nya album, Escape from Evil, i turnébussen när ni turnerade med Sharon Van Etten. Är det enkelt för dig att skriva låtar när du är på turné, och vilken inverkan har de olika miljöerna haft på albumet?

– Det är enklare att skriva vissa typer av låtar när du är på turné. Distraktion hjälper på något sätt. Det hindrar dig från att fokusera på det brådskande behovet att skapa något bra, och tillåter dig skapa utan att sätta någon standard. Jag är övertygad om att de olika landskapen och kulturerna har haft en inverkan, men jag kan inte säga hur. Jag tror att resandet i sig hade en större inverkan än destinationerna.

Hur kom du fram till titeln Escape From Evil, och vilken ondska är det du försöker fly från? Är det en specifik ondska som existerar i dagens samhälle, eller är det något mer abstrakt?

– Escape From Evil är titeln på en bok av Ernest Becker. Jag försöker inte fly undan något; snarare försöker jag tänka på vad ”ondska” är i våra liv, i mitt liv, och komma på ett sätt att bli av med det, eller vad för råd jag kan ge till andra. Jag vill vara lycklig, jag vill att andra ska vara lyckliga, och jag vill att lyckan ska vara bestående och rik och meningsfull. Jag tänker ofta på hur vi är så förankrade i kapitalism, hur finansiell framgång ställs mot själva tanken på gemenskap, och hur vi i grunden konkurrerar om allt med alla hela tiden.

Hur brukar låtidéer komma till dig? Är det en intuitiv process? Har metoden förändrats sedan era tidigare album?

– Ibland uppenbarar sig låtar från etern på det sättet vi tror att det kanske är för de begåvade, men enligt min erfarenhet är det oftast slutprodukten av långa arbetstimmar och förfining. Det kan vara att jag är bättre på redigering än att fånga något i sin essens. Det här albumet skrevs kollaborativt i vissa stadier, och på datorn i andra. Nootropics skrevs först på en dator och sedan i studion med bandet. Twin-Hand Movement skrevs nästan helt och hållet som förstatagningar på looppedaler. Opiater brukade vara en nödvändig del i de första stegen av skrivandet på de två första albumen, men inte längre.

På vilka sätt tycker du att det här albumet skiljer sig från 2012 års Nootropics? Var det något särskilt du strävade efter att göra annorlunda sett till soundet eller produktionen den här gången?

– De två albumen är nästan varandra motsatser, men den största skillnaden är graden av emotionellt engagemang i skrivandet. Nootropics var av design mer känslomässigt frånvarande, ämnet krävde det. Escape From Evil är så nära det här bandet kommit till att släppa garden känslomässigt. Texterna tar upp verkliga ämnen som påverkat oss starkt, och jag tror att låtarna bara kunde bli som de blev på grund av det. Det finns ett sken över allt vi gör — det är omöjligt för oss att inte dra åt det hållet — men det här är första samlingen låtar som gör det svårt för mig att hålla mig samman på scen. Samtidigt är ljudet avskalat och raffinerat. Vi kunde skala bort flera lager av reverb och distortion och fokusera på texturer som kändes närmre och varmare. Jag tycker att vi gjorde markanta framsteg i låtskrivandet i och med det här albumet, och jag ville att produktionen skulle förtydliga det.

Bitvis känns det här albumet renare, mer optimistiskt och mindre krautrockigt än era tidigare album. Vad tror du den utvecklingen beror på? Har din relation till musik förändrats de senaste åren?

– Jag vet inte om det är mindre krautrockigt, eller om något vi gjort varit krautrock. Vi var helt klart mer influerade av vissa grupper som fått den stämpeln, men hur skulle ett modernt amerikanskt band som oss någonsin kunna hoppas på att räknas bland dem. Vår musik, som så mycket annat som görs nuförtiden, är en sammanslagning av så många saker. Den sannaste benämningen på det vi gör jag kan komma på är rockmusik. Under det paraplyet har vi haft så mycket spelrum och lyckats skapa egna sound. Avsikten var att göra någonting mer positivt med det här albumet, men för den sakens skull inte skygga för svårare saker, utan snarare besegra dem med låtar och resa sig över dem. Sucker’s Shangri-La handlar om beroende, och att i slutändan få kontroll över det. Société Anonyme handlar om att vägra låta sig vallas mot de klippor som är underhållningsbranschen. Jag tror att mitt förhållande till livet har förändrats och det är därför musiken är annorlunda.

Den första singeln från albumet var To Die in L.A.. Kan du berätta om tankarna bakom dess musikvideo?

– Jag berättade för Cody vad jag tyckte, och om något ville jag att han skulle plocka från estetiken och tematiken från filmen To Live and Die in L.A.. Låten handlar inte om filmen, men det har vissa likheter, och jag stal titeln (vår låt heter förvisso To Die in L.A.). Allt annat är en produkt av Codys lika underliga som fantastiska hjärna. Han nämnde att videon var ett museum över den besatthet som genomsyrar samtiden: Ashley, magic 8 ball, vissa kändisar. Det döda rådjuret inspirerades av de hundratals bilder jag skickade Cody som skulle definiera albumets estetisk.

Tycker du att stämningen i låten speglar albumet som helhet? Varför valde ni den låten som första singel?

– Den låten är en lämplig introduktion till albumet, men nej, jag tycker inte att någon av låtarna återspeglar albumet som helhet. I min mening är albumet för komplext för det. Men To Die in L.A. är en bra maskot.

Kan du dela med dig av någon rolig eller oväntad anekdot kring hur den låten kom till?

– Efter vår inledande skrivsession, och efter år av roterande bandmedlemmar, kraschade turnébussar och missbruk, bestämde jag och Geoff oss för att göra låtar som var roliga att spela. Enklare och mer upplyftande, vad som än krävdes. Det första jag gjorde efter den konversationen var att sikta in mig på den låten, och jag menar likt ett rovdjur som siktar in sig på sitt byte. Den var i moll, jag gjorde den till dur. Den var två minuter lång med en snabb refräng, jag sträckte ut refrängen och gav den den där obstinata melodin. Slutligen, på topp av det, gav jag versen den där blinkande synthmelodin. Så det fanns ingen återvändo, det var officiellt en poplåt. Jag var så beslutsam, jag tror att hela omvandlingen tog tjugo minuter.

Inspireras ni av andra Baltimore-band, såsom Future Islands och Beach House, som varit framgångsrika på sistone?

– Jag är glad för deras skull, men den typen av framgång vi strävar efter är den vi kan drömma oss till själva.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Escape From Evil, Lower Dens

Interpol och Azealia Banks kommer till Uddevalla Solid Sound

15 april, 2015 by Redaktionen

uddevallass2015

Musikfestivalen Uddevalla Solid Sound, USS, blir allt mer intressant som ett festivalalternativ. Idag kom besked om två nya bokningar till festivalen: New York-bandet Interpol och den amerikanska rapparen och sångerskan Azealia Banks.
Datum för USS: 12 & 13 Juni 2015, Riversideängen Uddevalla.

Rockgruppen Interpol från New York grundades 1998. Gruppen består av sångaren och gitarristen Paul Banks, trummisen Sam Fogarino, basisten David Pajo samt sångaren och gitarristen Daniel Kessler.

Interpols musik klassificeras främst som post-punk. Trots de tidiga liknelserna vid Joy Division, i synnerhet då med avseende på Paul Banks barytonröst, menar gruppen att ingen av de själva varit stora fans av Joy Division. Medlemmarna framhäver ofta privat Devo som en betydelsefull influens. Även post-punkakter såsom Television och the Chameleons sound kan jämföras med Interpol. Daniel Kessler är den som främst skriver musiken, och använder sig då av en simplistisk struktur där bas och gitarrer till större delen spelar väldigt monotona och enkla slingor, men som tillsammans bildar en synergi där helheten blir större än delarna. Paul Banks skriver låttexterna, oftast utifrån Kesslers musik och sina egna influenser.

Deras debutalbum Turn on the Bright Lights från augusti 2002 mottogs väl[1], och september 2004 blev de färdiga med sin andra skiva, Antics. Deras tredje album, Our Love to Admire, släpptes i juli 2007.

Azealia Amanda Banks, född 31 maj 1991 i Harlem i New York, är en amerikansk modell, rappare och sångerska.

2008 började Banks släppa musik genom sociala medier så som Soundcloud och Myspace vilket ledde till ett skivkontrakt med ”Interscope” och ”Polydor Records”. 2012 släppte hon sin EP ”1991” och singeln ”212” blev en viral hit över bara en natt. 2012 släppte hon sitt första mixtape vid namn ”Fantasea” och har avslöjat att hon ska släppa ett till mixtape 2015 vid namn ”Fantasea II: The Second Wave”. 6 november 2014 släppte hon efter en försening på 1,5 år sitt debutalbum ”Broke with Expensive Taste”. Albumet släpptes mindre än en månad efter att hon avbröt sitt kontrakt med ”Interscope” efter att hon har kämpat för att bli av med det skivbolaget i ett år.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Azealia Banks, Interpol, Musikfestival, Uddevalla Solid Sound

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 575
  • Sida 576
  • Sida 577
  • Sida 578
  • Sida 579
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1780
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Den sjätte säsongen av ”Only Murders in the Building” kommer 8 december

Disney+ har släppt trailern och … Läs mer om Den sjätte säsongen av ”Only Murders in the Building” kommer 8 december

Filmrecension: Primetime – får många applåder

Primetime Betyg 4 Svensk biopremiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Primetime – får många applåder

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in