Algiers släppte i början av juni sitt debutalbum. Albumet genomsyras av radikal politik och post-punk, med ett stänk av spirituell gospel och 60-talets protest soul som blandas med explosiva brus. Det innehåller en intensitet som ibland omvandlas till vrede, ett vrede under kontrollerade former, det är ett debutalbum med mycket själ, styrka och intimitet. Algiers består av sångaren/gitarristen Franklin James Fisher, gitarristen Lee Tesche, och basisten Ryan Mahan, gruppen är bosatta i New York och London.
Musik
Vi är nog inte i Kansas längre?
Toto genomför en absolut lysande spelning på Sweden Rock Festival. Den stora gräsytan framför den största scenen är full av lyckliga och glada människor som välkomnar det megastora och legendariska bandet till Sverige och Norje. Spelskickligheten är exakt och stämmorna sitter precis som de ska. Det går inte att vara annat än imponerad av detta glimrande band som levererat musik i yppersta världsklass i snart 40 år. De största hitsen sitter också som de ska och vi sjunger allsång i Hold the Line, Rosanna och Africa. I några av de låtar som är lite mer anonyma för mig, finns det gott om utrymme att njuta av det duktiga 7 man och två kvinnor starka bandet och deras gemensamma prestationer. Utan tvivel är detta något av det mest skickliga man kan höra utföras på en musikscen.
Att halvsitta på gräset när solen skiner och himmelen är blå medan ett av världens bästa band spelar något halvbra stenkast bort och alla omkring en är glada och lyckliga över att få vara just där just då, är livskvalitet utöver det vanliga.
Artist: Toto
Plats: Sweden Rock Festival
Betyg: 5
So long and thanks for all the Fish!
Om 42 är svaret på alla livets frågor, så är Misplaced Childhood startskottet för alla ställda frågor. Ett album som välde in över mitt tonåriga jag och som följt mig sedan dess. Jag glömmer aldrig första gången jag hörde hela skivan spelad live i ett svep. Det var monumentalt och fantastiskt och det var 30 år sedan. Marillion och deras dåvarande förgrundsgestalt Fish blev så där viktiga som bara musiker, konstnärer och diktare kan bli för en tonåring. Jag har några sådana personligheter i mitt följe och Derek William Dick är en av de viktigaste. När han nu gästar Sweden Rock Festival är det på temat att vi säger adjö och farväl till Childhood. Han lovar att det är sista gången vi kommer höra hela albumet på en konsert och han ger verkligen allt för att det ska bli en minnesvärd föreställning.
Publiken framför Sweden Stage välkomnar honom som den hjälte han är. Så mycket kärlek från så många människor. Det kan inte ha varit annat än fantastiskt att få uppleva det stödet. Det märktes också att han och bandet njöt av det tryck som byggdes upp, dompterades av en mästare på att ha publiken i sin hand.
Jag bär för alltid med mig såväl albumet som dessa minnesvärda konserter. Jag har ingen orsak att säga farväl till vare sig Fish, barndomen eller den musik och poesi som han förmedlat. När jag kör hem sätter jag på skivan i bilen och sjunger med. Here I am once more..
Artist: Fish
Plats: Sweden Rock Festival
Betyg: 4
Lyssna: The Separators – Shooting Star
The Separators är ett tremannaband från Philadelhia. De spelar en form av power-pop/post-punk-musik och bandet är helt klart ett band på väg uppåt i musikkarriären.
Om du vill veta mer om bandet finns ett reportage om dem i Lancaster Newspaper.
Hudson Mohawke, Vince Staples och Kate Tempest till Way Out West
Efter att igår ha gått ut med att årets upplaga av festivalen blir mjölkfri presenterar nu Way Out West ytterligare nio akter till sitt klubbprogram.
GOAT
Goat har med sin kollektiva maskerad fått lovorden från den internationella pressen att regna ner. Genom extatiska konserter på bl.a. Coachella, Bonnaroo, Primavera har Goat anno 2015 – med nyrökta funkpulser och knastrig ökenrock – kommit att dominera den mer intressanta periferin av världens musikskafferi.
Första verket ”World Music” och uppföljaren ”Commune” är en sjukt mäktig duo låtsamlingar, och Goat på scen är som ett karnevalskt rus som gjuter ny grund för eufori att verka från. Puls, magi, dans i excess och nätter vi kommer att minnas. Goat gjorde Way Out West 2013 till en mäktig hallucinatorisk tripp och nu bjuder vi in dem igen för att reprisera denna fest.
HUDSON MOHAWKE
Glowstick-hiphop, electrobangers och r’n’b hämtat från ödetomter har tagit Hudson Mohawke från Glasgows skuggor till neonljusen som skjutit ut ur klubbarnas icke-existerande fönster. Alla som hjärtar musik har något vackert framför sig.
Med en collab-lista som inkluderar Kanye West, Drake, Pusha-T, John Legend och en svärm artister från A-listan är hans väg guldkantad och kalendern är uppbokad i år framöver. Han är signad till legendariska Warp Records och debuten ”Butter” fick en överdos av kärlek från publikationer som XLR8R, Vice, Fact, Notion och många fler. Nya ”Lantern” kommer gå samma väg. Vi är exalterade.
KATE TEMPEST
Kate Tempest är London-tjejen som fyller sitt musikaliska glas med lika delar Virginia Woolf som Wu-Tang Clan, som rappar på open mic-kvällar likväl som Glastonbury och samtidigt släpper hyllade poesi-samlingar och skriver teaterstycken som fått bland andra Huffington Post att gå i brygga. Inte ens trettio år gammal har Kate har redan livserfarenhet som utmanar hundraåringar – och hon fortsätter att accelerera.
Förra året gav Kate ut ”Everybody Down” som omedelbart infann sig på The Mercury Prizes nomineringslista. Hennes diktverk ”Brand New Ancients” vann The Ted Hughes Award (som, för alla som inte är insatta, är en riktigt big deal). Att vi har något stort framför oss är svårt att inte förstå. Peppen är sjukt stor – och vi står redo för en skön dos verklighet.
LE1F
I en rap-värld full av gamla stereotyper sticker den högst fascinerande Le1f (född Khalif Diouf) ut och fungerar som en slags fotosyntes som gör det lättare för oss alla att andas. Från Manhattan, NY, med en bakgrund inom ballet och modern dans innan rap blev hans game.
The Fader, Spin, Pitchfork, Gawker och en hel hord av tastemaking-bloggar står eniga om att Le1f kommer vara en förgrundsgestalt i den utvecklande resa som hiphopen är på väg att göra. Till komplexa och genreutmanande beats ligger hans artikulerade och stenhårda verser som en filt ovan gjord av ömsom siden ömsom bly. Live är han obeskrivlig. INTE MISSA.
NOONIE BAO
Noonie Bao har många glödheta järn i en ständig ström av het lava. Hon har skrivit låtar till artister som Clean Bandit, Charli XCX, Tove Styrke och inte minst Avicii. Debutalbumet möttes av tusentals likes i både den digitala etern och i den fysiska världen. Att P3 prisade låten ”I’m in love” med en lång A-rotation och titeln ”mars månads bästa låt” säger en del även det.
Just nu sitter Noonie Bao i sin kammare och filar på sitt andra album. Förväntningarna är höga, men resultatet kommer med all sannolikhet svepa undan våra ben från marken. Lyssna på ”I’m In Love” så förstår ni att Noonie Bao kommer låta regnbågens alla färger att slå ner i oss under Way Out West i augusti.
PETITE MELLER
La mademoiselle Petite Meller – bosatt i London – är en tämligen ny, men otroligt trevlig bekantskap till artist. Gospel-inspirerad, pianodriven och stundtals rave-speedad jazzpop med afrikanska inslag toppas med en skör men – motsägelsefullt nog – svinstark röst. Själv sammanfattar hon sin stil som “Le Nouveau Jazzy Pop”. Storbritanniens, och kanske världens, next big thing.
Petite Meller har redan ca 700 000 views på hennes video till ”Baby Love” – och samarbetar och spelar just nu in tillsammans med Jocke Åhlund i studion Apmamman. Här finns det en unik artist och alla andra ingredienser för att vi ska ta fram luppen och noga följa vad som komma skall i hennes karriär. Men vi börjar med en spelning på Stay Out West.
S!VAS & UKENDT KUNSTNER
I den danska kvalitetsmusikens själva epicentrum befinner sig just nu S!VAS och tillsammans med duon UKEND KUNSTNER (uttalas okänd konstnär på våra breddgrader). Prisbelönta och omhuldade av press och radio i hemlandet. Det var bara en tidsfråga innan de skulle växa ur den landsbundna dräkten och bli en internationell angelägenhet.
Kombinationen av dessa artister blir en modern hiphop som slagit sig samman med en urban, drömmande och gåtfull r’n’b. S!VAS rap på danska, engelska, arabiska och turkiska visade sig på hans EPs d.a.u.d.a och d.a.u.d.a II vara stark som brännvin. Tillsammans med supertalangerna i UKENDT KUNSTNER blir det en exklusiv Sverigekonsert på Stay Out West i augusti.
URBAN CONE
Ultraglossig electropop i sällskap av pastellfärgade explosioner har fått Urban Cone att vända huvuden världen över. Trots deras ringa ålder har de turnerat i USA, genererat spaltmeter i allsköns publikationer och blivit polare med Tove Lo. Framtiden ser neonljus ut.
2010 släppte Urban Cone sin debutsingel ”Urban Photograph” som spred sig likt en pandemi. Albumet ”Our Youth” kom två år senare och svepte undan benen på oss och lärde oss att älska igen. Med nya ”Polaroid Memories” kommer Urban Cone till Way Out West och lägger sitt solskensskimmer över oss. Tack på förhand.
VINCE STAPLES
Med sin iskalla och signifikanta rap har den snart 22-åriga Vince Staples från Long Beach Kalifornien vuxit till en favorit hos många, oss inkluderat. En tredjedel av Cutthroat Boyz som ofta har samarbetat och synts ihop med hiphop-kollektivet Odd Future. Talang, talang, talang!
Vince Staples körde över oss totalt på årets SXSW i Austin, Texas och det vore i princip ett tjänstefel att inte boka detta Def Jam-signade geniet till årets upplaga av Way Out West. Debutalbumet kommer i sommar och smakprovet ”Señorita” gör oss sjukt förväntansfulla. Räkna med smällfeta beats och intensiv rap av absolut högsta kvalitet när karln gör ett nedslag på en av våra klubbscener i augusti.




