• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

The Jayhawks kommer till Sverige i höst

24 februari, 2016 by Redaktionen

thejayhawks

Det anrika alt-country-slagskeppet The Jayhawks återvänder i vår med ett nytt album och till hösten är de tillbaka på våra breddgrader för ännu en vända av tidlösa melodier, skimrande stämsång och glimrande gitarrer. De kommer göra två stopp i Sverige. På Pustervik i Göteborg den 13 september och på Nalen i Stockholm den 15 september 2016.

Ett pressmeddelande berättar:
The Jayhawks tillhör alt-countryns allra största hörnstenar, och på albumet återfinner du kärnan av The Jayhawks. Gary Louris, bandets huvudsakliga sångare, låtskrivare och gitarrist genom åren – tillsammans med Marc Perlman, Tim O’Reagan och Karen Grotberg.

På nya skivan ”Paging Mr. Proust” som släpps den 29 april har gruppen samarbetat med REM’s Peter Buck och producentgeniet Tucker Martine (The Decemberists, My Morning Jacket, Laura Veirs). Från det karaktäristiska janglet i inledande ”Quiet Corners & Empty Spaces” till den klassiskt varumärkta stämsången i ”Isabels Daugther” visar gruppen upp samma styrka som varit konsekvent sedan de legendariska 90-tals albumen ”Hollywood Town Hall” och ”Tomorrow The Green Grass” fram till senare tids plattor som ”Smile” och mästerliga ”Rainy Day Music”.

13 september – Göteborg, Pustervik
15 september– Stockholm, Nalen

Arkiverad under: Musik Taggad som: The Jayhawks

Skivrecension: School of Seven Bells – SVIIB

24 februari, 2016 by Redaktionen

sviib

Artist: School of Seven Bells
Titel: SVIIB
Betyg: 3

Euforisk shoegaze-synth med tragiska undertoner.

Trots att Benjamin Curtis död ständigt är närvarande så känns SVIIB, School of Seven Bells fjärde och troligtvis sista album, vid en första anblick förvånansvärt lättsam. Öppningsspåret Ablaze går utan tvekan att placera bland det mest triumferande de släppt ifrån sig. Med textrader som “You saw the stars in me” och “The day we met there was a new fire” är det som att Alejandra hyllar Benjamins liv snarare än sörjer hans död.

“It kept you sane through the heartache and pain,” sjunger Deheza sedan i Open Your Eyes, som är desto mer bitterljuv. Men albumets mest känslosamma stund är nog Confusion som också råkar vara den sista låten de skrev ihop som en duo. Det är en rogivande, fridsam låt full med eteriska synthar. Och med Curtis öde i åtanke är det omöjligt att inte bli lite tårögd.

Bästa spår: Ablaze, Open Your Eyes, Confusion

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: Benjamin Curtis, School of Seven Bells, SVIIB

Adrian Modiggård gästas av Miriam Bryant på nya singeln

23 februari, 2016 by Jonatan Södergren

adrian

23-åriga Adrian Modiggård, som bland annat spelat med Eldkvarn sedan barnsben, tilldelades i somras det hedervärda Ted Gerdestads-stipendiet. Sagt vem du e, som gästas av Miriam Bryant, följer upp Dans på rosor och är den andra singeln från hans kommande debutalbum En tid i en stad i ett land som släpps via Substitute Music senare i vår.

Lyssna på Sagt vem du e här nedan:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Adrian Modiggård, Miriam Bryant, Sagt vem du e

Daughter: “Vi ville gå utanför vår bekvämlighetszon”

23 februari, 2016 by Jonatan Södergren

daughter

Daughter är just nu aktuella med sitt andra album, Not to Disappear. Nyligen besökte de Stockholm för en spelning på Debaser Medis. I samband med det mötte Kulturbloggen upp de två bandmedlemmarna Igor Haefeli (gitarr) och Remi Aguilella (trummor) för att bland annat prata om att gå utanför sin bekvämlighetszon, vad som är konstens syfte och att rädslan att förlora någon kan vara en starkare kreativ drivkraft än att faktiskt förlora någon.

Om jag säger att ni på ert andra album till viss del utforskar nya sound, men fortfarande rör er i samma känsloregister som på ert debutalbum If You Leave, håller ni med?

Igor: Det är andra teman, men samma typ av texter. De utforskar fortfarande vad som försiggår i Elenas huvud, saker som händer runtomkring henne. Men det är såklart ett annat skede i hennes liv nu om du jämför med första albumet. Hon har blivit äldre så det är ett annorlunda perspektiv. Fast den känslomässiga aspekten kommer alltid vara sig lik.

Minns ni vad ni hade för planer när ni började skriva låtarna till det här albumet?

Igor: I slutändan handlar det bara om vad Elena få för idéer. Det är något som måste hända så det går inte att planera. Något väcks, något som får Elena att skriva texter. Det är texterna som bekräftar musiken. Men sedan ville jag röra mig ifrån det reverb-dränkta soundet. Vi ville gå utanför vår bekvämlighetszon. Mycket hade etablerats med våra EP:s och vårt första album. Vår musiksmak har utvecklats. Allt det influerade hur albumet kom till.

Remi: Efter att vi hade turnerat klart hyrde vi in oss i en studio där vi riggade upp all vår utrustning. Allt skrivande inträffade efter att vi hade turnerat färdigt, när vi kunde fokusera och inte behövde flytta vår utrustning fram och tillbaka. Vi tog den tid vi behövde.

Så ni skriver inget när ni är på turné?

Remi: Jag tror Elena behöver vara i sin egen sfär för att kunna skriva. Säg aldrig aldrig, men än så länge har det inte hänt.

Som artister, vad är ni mest stolta över med det här albumet?

Remi: Jag är glad att vi inte skyndade oss in i något. Vi har haft tur med vårt skivbolag som stöttat oss hela tiden, som aldrig förväntat sig se resultat med en gång. De har trott på oss och låtit oss göra vår sak. Sedan är jag glad över att vi åkte till New York och spelade in allt i ett rum.

Just det, ni jobbade med Nicolas Vernhes som tidigare producerat band som Deerhunter, The War on Drugs…

Remi: …och Animal Collective.

Hur var han att jobba med?

Remi: Han förde med sig sina erfarenheter. Han hade utrustning, vänner som lånat ut utrustning, så vi kunde experimentera med det. Ibland kunde han säga rakt ut: “Det här är en bra demo men jag tror att låten behöver något mer.” Vi hade spelat in massa demos innan vi ens gick in i studion. Att ha med ytterligare en person som tänkte på låtarna, det var bra för oss.

I Doing the Right Thing sjunger Elena om att tappa sitt minne och till följd av det förlora sina barn och dem hon älskar. Kan rädslan att förlora någon vara en starkare kreativ drivkraft än att faktiskt förlora någon i sitt liv?

Igor: Definitivt. Om något är det som om du har mer fantasi omkring det. Saken är att den låten handlar om någonting väldigt verkligt, det är en riktigt historia i Elenas liv. Men när det kommer till inspiration så tror jag att ovissheten, att inte veta vad som kommer hända, öppnar upp för fler möjligheter. Det finns fler saker du kan inbilla dig än om någon bara försvinner och inte längre är där.

Ni träffades när ni studerade musik tillsammans. Hur tycker ni att dynamiken er tre emellan har utvecklades sedan ni först började spela musik ihop?

Remi: Vi gick i samma skola men gjorde olika saker. Elena och Igor gick i samma klass och studerade låtskrivande, medan jag gick en utbildning i trummor. Så vi träffades bara av en slump, bortsett från en kurs så hade vi inte några gemensamma lektioner. Dynamiken hr förändrats på så sätt att vi kan läsa av varandra bättre. Det är nästan som att vi vet vad de andra kommer spela bara för att vi känt varandra så länge. När vi spelar på scen eller i studion så märks det om någon har haft en dålig kväll eller en dålig dag. Så dynamiken har utvecklats på så sätt att vi förstår varandra bättre.

Ni återvänder till Sverige för att spela på Way Out West i augusti. Hur skiljer sig en kväll som denna från en festivalspelning?

Remi: Det är väldigt annorlunda, men bägge är bra. Från en musikers perspektiv har du såklart mycket mer kontroll under en egen spelning. Du har en ljudtekniker, du vet vilken typ av lokal du ska spela i. Festivaler är lite mer kaotiska men också väldigt roliga. När vi började spela på festivaler för fyra år sedan visste vi inte hur vi skulle översätta låtarna. De är lite för tysta för att vara typiska festivallåtar. Men efter ett par spelningar blev vi mer bekväma på scenen.

Igor: Att spela på festivaler har influerat hur vi skrev det här albumet. Bara att få en publikreaktion, en känslomässig reaktion, något att minnas och vilja känna igen.

Remi: Till en klubbspelning kommer folk för att se dig, det är därför de har betalat pengar. På festivaler brukar det vara så många fantastiska band och många krockar. Det är nästan som att du måste vinna över publiken. Det kan vara läskigt att se folk komma in och ut. Vi gör vår grej – oavsett om det är en klubbspelning eller festival – och försöker vara så genuina som möjligt, jag tror många stannar på grund av det.

Har den kreativa processen förändrats sedan ni skrev låtarna till förra albumet?

Igor: Vi har alla vår plats, men jag skulle inte säga att det finns några regler. Varje EP och album är en utveckling. Jag vet inte hur nästa kommer bli, om det ens blir något nästa. Vi följer bara vinden och tar det som det kommer.

Fastnar ni någonsin i låtskrivandet?

Igor: Jag är snarare tvärtom, har för många idéer. Det är svårt att inte göra för mycket. Elena nämnde att hon var orolig över att hon hade skrivkramp, men det visade sig att hon bara hade börjat uttrycka sig mer direkt, vilket framgår hela albumet igenom. Texterna är mer direkta och kanske mindre poetiska; mindre bildspråk och mer till saken.

Remi: Som vilken annan kreativ process som helst måste du ha i åtanke att vissa idéer inte kommer leda någonstans. Det är därför de förblir idéer och inte färdiga låtar på ett album. Eller en tavla eller filmmanus. Det är samma, ibland måste du släppa saker.

Utöver musiken så uppmanar ni era fans att posta fanart på er Timeline. Dessutom har ni jobbat med Sarah Shaw som gjort konsten till ert omslag. Är det en ömsesidig interaktion där ni inspireras av konst som är inspirerad av er musik?

Remi: På ett sätt, definitivt. Sarah hade redan gjort de där tavlorna. Det hade inte direkt något att göra med albumet. Vi tyckte bara att de relaterade till det vi hade gjort. Vi gillade dem och ville att dem skulle vara en del av albumets artwork. Med fanarten är det bara så vackert hur folk lyckas tolka in låtarna i sina egna liv. Ibland kommer det fram någon efter en spelning och berättar hur en låt hjälpt dem eller fått dem att känna på ett visst sätt. I slutändan är det vad konst handlar om: att inspirera andra till att känna något; att i abstrakt form hjälpa folk att få uttryck för känslor de inte kan sätta ord på.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Daughter, Debaser Medis, Not to Disappear, Way Out West

Lyssna: Charli XCX – Vroom Vroom

23 februari, 2016 by Jonatan Södergren

charlixcx

Charli XCX har startat det egna skivbolaget Vroom Vroom Recordings som ska fokusera på experimentell och futuristisk pop. Samtidigt passar hon på att dela med sig av den SOPHE-producerade singeln Vroom Vroom från hennes kommande EP med samma namn.

Lyssna på Vroom Vroom här nedan:

Arkiverad under: Musik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 464
  • Sida 465
  • Sida 466
  • Sida 467
  • Sida 468
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in