Musik

Frankie Cosmos, inleder andra dagen och detta är något som dom försöker göra med stil. Det är lite för tidigt på dagen för både bandet och publiken men för dom som lyckats ta sig upp hur sängen så tyckte alla dom flesta om det dom såg. Att prata var inget detta band prioriterade, utan dom körde låt efter låt utan att ta en paus. Även fast dom i bandet fick spela mitt på dagen, så gav dom allt och alla som var där var glada att dom hade kommit.

Marit Bergman inviger stora scenen för denna dag. Med känslor och kärlek så bara kör hon.

Frances går osäkert upp på scen framför den inte jättestora publiken som tagit sig dit. Inget vet så mycket om henne, men när hon sätter sig vid pianot och börjar sjunga så är det svårt att inte vara imponerad över hennes röst. Det var hennes första riktiga spelning i Sverige, men jag är säker att vi kommer se mer av henne i framtiden.

Amanda Bergman verkade lite lätt rädd när hon gick upp på scen denna eftermiddag. Liten var inte publiken, och det verkade vara det som hon hade förväntat sig. Men efter ett tag så lyckades hon ta sig över denna rädsla och hon lyckades göra ett bra framträdande.

Tiger Lou, spelade för första gången på popaganda 2003 och nu är dom tillbaka för att spela ännu en gång. Dom var ett av dom få banden som fick det lyxiga tillfället att gå på scen två gånger eftersom dom första gången gick på scenen innan dom fick börja spela. Så då får man se det som en fördel med att få lite fler applåder.

Deportees, vann tidigare i somras en rockbjörn för bästa rockband. Nu på popaganda var dom tvungna att bevisa att dom var värda denna titel. Dom är ingen band som har dom största hittarna, eller dom maffigaste refrängerna, men dom är ett av dom banden som man inte tröttnar på.

[ingenting], håller just nu på med att spela in och släppa ny musik men det är inte därför dom är på popaganda idag. Dom ska spela albumet Tomhet, idel tomhet i sin helhet för första gången. Detta är någonting som fansen har sett fram emot sedan dom släppt skivan 2009. I kvällssolen så spelar dom, och alla fansen som väntat där i timmar älskar showen.

Crystal Fighters, är det bandet som man bara kan se uppträda i kvällssolen under sommaren. Med en nästan drömsk stil så dansar hela bandet runt scen. Badbollar men bandets logga flyger i luften och det är inte någon som inte dansar. Detta band släpper en ny skiva i September och det är ett album som alla behöver hålla ögonen på.

Niki & The Dove, glider in på scenen, och deras indietronica rullar igång. Detta är första spelningen på länge, och många har sett fram mot denna spelning. Det märks på publiken och vi njuter.

Belle and Sebastian, 2010 var detta Popagandas drömbokning av band. Nu är de tillbaka, och gör en gjuten konsert med bara hits. Det är best of på scenen och hela bandet är på strålande humör. Stuart Murdoch, sångaren i bandet, gjorde tydligt vad han tyckte om brexit, ”I wanna live in Europe, but the rest of the UK fucked it up”. Stora scenen hade dagen till ära fått en trappa på framsidan. Den var flitigt använd när Stuart drar upp över 25 personer på scenen till The Boy with the Arab Strap. Kul konsert med Belle and Sebastian som firar 20 år som band i år, och inte spelat så flitigt över sommaren.

Nu efter 19 akter går vi nöjda hem i den ljumma sommarnatten, och drömmer redan om Popaganda 2017. Hoppas på någon lite större bokning, men fortfarande samma fina stämning och samma underbara väder. Popagenda 2016 var på riktigt den perfekta avslutningen på sommaren 2016.

Text: Moa Johansson Maliniemi

Foto: Thomas Johansson

Popaganda 2016 är igång, sommarens sista festival, och vilket sommarväder denna fredag bjöd på.

Vasas flora och fauna fick äran att inleda den första dagen. Deras finlandsvenska brytning är charmig, och texterna samtidigt roliga och fulla av ångest. De undrade vilka som kunde komma loss en fredag eftermiddag. Ändå rätt många var på plats och de slapp i varje fall att stå i den gassande solen, ett öde som drabbade nästa band.

Moon City Boys, som namnet till trots består av fyra tjejer, fick ställa sig på lilla scenen mitt i solskenet. Trots värmen bjöd bandet på en riktigt rockig konsert. Så pass mycket rock and roll, att trummorna gick sönder.

Markus Krunegård, en av de konserter jag personligen väntat på denna dag. Gör en avskalad spelning där det mestadels är bara två Markus på scenen. I slutet på konserten till den mänskliga värmen fylls scenen på, och jag får lite ångest över att jag inte sett en fullskalig konsert med Markus Krunegård i år. Såg honom på Bråvalla, men då var det en Laakso-konsert. Detta var avslutningen på sommarens konserter, så det tåget har lämnat stationen.