Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Krönika som improviserar kring Ystad Jazzfestival

by

Årets hedersgäst Al Di Meola

Foto Marcus Fägersten

1-6/8 2017

Konstnärlig ledare: Jan Lundgren

Ordförande: Thomas Lantz

På förfrågan berättade en författare jag känner att en krönika för honom brukar ta tre dagar.  Här är det tvärtom snabba puckar som gäller.  Utan förberedelser vill jag i stunden försöka fånga vad jag för första gången varit med om, varför ett med genren förknippat ord återfinns i rubriken. Var en ynnest att få bevaka vad som antagligen  numera är landets största jazzfestival sommartid.  Sjunde upplagan slog rekord med över tiotusen biljetter, något som innebar en beläggning på imponerande 90 %. Genom samarbetet med Ystad Arena kunde kapaciteten ökas. Om man bara får bukt med två akilleshälar –  för få sängplatser  och nedmonterad nattrafik – finns goda möjligheter till ytterligare expansion. Med en fortsatt skaplig budget tack vare bidrag och sponsorer, skulle fler stora namn kunna lockas. Ryktet arrangörerna har hos artister, publik och media är bästa tänkbara. Man är rättmätigt mycket omtyckt! För mig som ackrediterad novis var det en glädjechock att få tillgång till deras utomordentliga service.  De hundratjugo volontärer som avtackades innan avslutningskonserten såg till att en väl inarbetad organisation fungerade galant.

Scenerna var många och av högst varierande storlek, i några fall belägna utomhus.  Vansklig väderlek ställde till bekymmer några gånger.  Ett par gånger tvingades jag söka skydd  och minst två gånger gjorde regnet att nya lokaler ordnades i all hast. Konserter hölls till exempel på norra Europas äldsta innergård, en klosterkyrka från 1200-talet, Sveriges äldsta nyligen renoverade biograf, medan navet för festivalen var stadens anrika teater.  Ljudet var överlag tillfredställande oavsett spelplats, vilket gör att ansvariga för denna ofta förbisedda viktiga faktor ska berömmas.  I vanlig ordning var förstås jazzradion från P2 tillfälligt utlokaliserad till Ystad.. Har för mig jag läst att man gjorde inspelningar från ett femtontal konserter, något som kommer märkas i radion från hösten och framåt.  Festivalen invigdes genom parad i centrum med brassband och brandbil från frivilliga brandkåren (skedde under tiden jag satt på tåget). Och på kvällen framfördes av Yosuke Sato, fanfar i alla väderstreck från kyrktornet vid Stortorget. Effektfullt!

Mina åsikter om utbudet?  Spännande ihopsatt med för undertecknad åtskilliga nyheter, fanns mycket att upptäcka och utsätta sig för.  Förvisso ganska underligt att en av de forna gitarrgudarna i en klassisk spektakulär supertrio utsågs till hedersgäst. En del internationella stjärnor hade jag sett tidigare, varav några passerat zenit. Några medverkande underpresterade, många  överraskade och åtskilliga gjorde oss genuint lyckliga. Var en ynnest att få överkonsumera konserter under en kort period. Cyklade runt mellan lyxiga Ystad Saltsjöbad, gränderna i gamla stadskärnan, två kyrkor och allt som oftast till festivalcentret vid teatern.  Schemat var konstruerat så att jag vissa dagar kunde täcka i princip allt jag ville vara med om. Ibland skedde överlappningar, hastade då vidare. Pauser gjorde jag också  för att hinna med arrangörernas utsökta mat och läskande fika. Efter att ha rivstartat första heldagen med sju(!) konserter, valde jag under fredagen att vila öronen ett antal timmar. Gjorde då istället en givande utflykt till Tomelilla och Hasse & Tage museet.  I stora doser intogs således rikhaltig mångfasetterad livemusik, somligt uppskattades utan att fastna, medan ett antal akter troligen kommer skina som oförglömliga diamanter.

  Från invigningskonserten  foto Susanna Fägersten

Publikens sammansättning och reaktioner är värt några meningar. Genomgående fanns en mycket välvillig inställning. Entusiasm och öppenhet kunde ständigt skönjas. Laddade på exklusiva Saltsjöbad inför Tonbrukets framträdande.  Satt bredvid ett äldre par som verkade malplacerade. Mycket riktigt hade de, säkert  i likhet med många andra kulturella Österlenbor,  chansat för att känna sig delaktiga i en begivenhet som sätter regionen på kartan. Antagligen på grund av att flertalet attraktiva biljetter betingade ett högt pris, dominerade den nyfiket mogna publiken. Efterlyser kampanjer för att locka fler yngre. Var standard att extranummer applåderades fram, vid flera tillfällen inträffade stående ovationer. Att  få frossa i rikhaltiga mångfasetterade livehändelser, kan liknas vid att försätta sig i ett hedonistiskt tillstånd. Vilken lycka att från orkesterdiket skåda ansiktsuttrycken på såväl Al Di Meola som Brian Blade. Blev  en mängd upplyftande samtal med volontärer, musiker, publik och kollegor. Mitt enda påtagliga problem var usla Skånetrafiken och hur jag skulle lösa transporten nattetid till mitt boende på vischan. Tur i oturen  att pensionatets ägare tillhörde Österlens kulturintresserade befolkning. Skjutsen han erbjöd betalades med ett nummer av Orkesterjournalen.  Ett oändligt stort tack riktas till festivalens initiativtagare oraklet Jan Lundgren. Hur han orkade presentera nästan alla akter, fast han själv gav minst tre bejublade konserter, övergår mitt förstånd.

  Lundgren i samspråk med ansedd skribent från USA   foto Susanna Fägersten

OBS Håll utkik efter recensionssvep som kommer publiceras i omgångar, har ett fullt anteckningsblock som stöd för att bringa klarhet i osorterade intryck.

 

Mastodon med gäster till Stockholm i november

by

Hårdrockarna i Mastodon kommer med gäster till Stockholm i november, till en spelning 19 november i Münchenbryggeriet.

Ett pressmeddelande:
Metalgudarna i Mastodon är högaktuella med det tokhyllade albumet Emperor Of Sand (”Metal needed this album” – NME). Bandets sjunde album landade direkt på förstaplatsen av Billboards Top Album Sales Chart – och är bara en av bandets alla framgångar sedan debuten 2002. Nu är det äntligen dags för en turné i Europa – med ett stopp på Münchenbryggeriet i Stockholm den 19 november. Med sig har bandet supportbanden Red Fang, Russian Circles och dessutom sångaren Scott Kelly (Neurosis) – efter alla år av samarbeten tillsammans.

Den 10 november landar Mastodon i Berlin – och startar sin första headlineturné i Europa sedan 2015. En turné fans i Europa väntat ivrigt på, speciellt efter senaste albumet Emperor Of Sand från april i år. En skiva som slog ner som en bomb i metalvärlden och är bandets mest framgångsrika hittills. Kritiker hyllade skivan unisont:

Mastodon are one of our generation’s greatest rock bands – Classic Rock

…handlar ”Emperor of sand” om att omfamna, uppskatta och inte ta något för givet. Det är även så vi bör se på en av metalvärldens mest egensinniga och pålitliga miljonsuccéer… – Aftonbladet

Detta album lyser lika glasklart som tidigare släpp i bandets katalog. – Rockbladet

..ett måste-album från ett av 2000-talets bästa band. – Metal Central

Stora ord – men extremt passande för Mastodons senaste album, som berör ämnen som sjukdomar och dödsfall, men gör det med en spelglädje som få metalband idag besitter. Vi längtar nu efter hösten och att få välkomna Mastodon till Münchenbryggeriet i Stockholm. Att Red Fang och Russian Circles är med på turnén gör inte saken sämre – liksom sångaren Scott Kelly, som varit med på alla bandets skivor sedan 2004.

Datum
19/11 – Münchenbryggeriet, Stockholm

Lyssna: Trailer Trash Tracys – Siebenkäs

by

Londonduon Trailer Trash Tracys har släppt den andra singeln, ”Siebenkäs”, från kommande album ”Althea”.

Ett pressmeddelande berättar mer om detta spännande popprojekt:

Under loppet av deras färgstarka, främmande, och utmanande album Althea, kokar London-duon, Trailer Trash Tracys, ihop en rad olika genrer till musik som är oklassificerbar. Samtidigt som albumet är onekligen vackert och många gånger medryckande, kan det inte definieras som traditionell popmusik. Det verkar ha en mer spontan själ och ett vildare hjärta. Men mer än vad som kan befaras bli endast en filosofisk övning, har Althea växt fram till att bli Trailer Trash Tracys mest ambitiösa och kraftfulla album hittills. Ett album som tänjer på gränserna kring vad modern popmusik kan vara.

Lyssna: Steve Angello – ”Rejoice” och ”Breaking Kind”

by

Världsstjärnan Steve Angello är tillbaka med två låtar: ”Breaking Kind” och ”Rejoice”.

Som en stående ikon inom dance-genren gör den Grammy-nominerad och multiplatinum säljande DJ/producent Steve Angello sin comeback med två helt nya låtar ”Breaking Kind” och ”Rejoice”. De är de första av flera olika låtar som kommer släppas under det kommande månaderna fram till släppet av det nya albumet ”Almost Human”.

På ”Rejoice” gästas Angello av den erkända predikanten T.D. Jakes (“America’s Best Preacher” – Time Magazine och “One of the Nation’s Most Influential & Mesmerizing Preachers” – The New York Times) och ”Breaking Kind” hoppar frontmannen och keyboardisten från Grammy-nominerade rockbandet Mutemath.

Albumet kommer att släppas i tre olika delar och varje del kommer representera olika tider i hans liv. Idag kom första delen ”Act I – Genesis” som sedan kommer att följas av ”Act II – Inferno” och ”Act III – Paradiso”.

Titta: Rebecca Schiffman – Laura

by

Rebecca Schiffman, musiker med sin bas i New York, har släppt videon till låten ”Laura” som är inspirerad av tv-serien Seinfeldt.

Videon är regisseras av Alec Coiro och i rollen som Laura ser vi Rebeccas vän Raina Hamner.

Vill du veta mer om Rececca Schiffman: http://www.rebeccaschiffman.com/

Rebecca berättar om låten Laura:
“Laura” is track 4 on my third album which is self-titled. I moved to LA in 2012 and didn’t know a lot of people in music here at the time. I hadn’t put out an album since 2009 and was looking for a place to record. I asked Reuben Cox, who owns Old Style Guitars and makes custom guitars, for leads. I knew him because we both went to Cooper Union School of Art in NYC. He put me in touch with Money Mark, who ended up producing my third album at his own studio in Frogtown. Money Mark plays keyboard and guitar including the riff at the beginning. I play guitar and sing. Jay Israelson (recently touring with Chris Cohen) plays piano. Ethan Glazer (song preservation society) plays bass. Angelo Hatgistavrou plays drums.

THE TRACK:
I have written a few songs based on Seinfeld episodes. It’s a fun exercise I sometimes turn to when my own life feels stable and happy and there’s nothing I desperately need to write about. This particular Seinfeld-based song fit well on the album when we needed one more track. “Laura” is based on the Seinfeld pilot episode which is known as “The Seinfeld Chronicles.” The plot is that a woman named Laura whom Jerry met and was smitten with when performing in Michigan calls and says she’s visiting New York and asks if she can stay with him because she can’t find a decent hotel room. Jerry’s not sure if she’s interested in him or just needs a place to crash – it turns out she just wanted a place to crash. On Seinfeld, the characters hide most of their vulnerability and deep emotions. In the song “Laura,” I’m portraying a more earnest and vulnerable Jerry, imagining what he’s thinking or maybe what I would be feeling in the same situation.

Bakgrundsfakta om Rebecca Schiffman:
Rebecca Schiffman is a singer-songwriter and artist based in Highland Park, Los Angeles. Her eponymous third LP, produced by Money Mark and featuring Nels Cline, came out this year on Fayettenam Records (2016 digital, 2017 vinyl). A born-and-bred New Yorker, Schiffman has been described as a “long-lost Royal Tenenbaums character” (Vice Magazine) and has been profiled for her music, art, jewelry, and writing by The New York Times, New York Magazine, and Nylon, among other publications. Schiffman studied cello and piano from a young age, eventually picking up guitar and playing guitar and cello in an indie pop band in high school called The Meaningful and Wise.

While attending college at the Cooper Union School of Art, Schiffman played bass in the pop-punk band Pearl Harbor. Her bandmate Walter Schreifels (Quicksand, Gorilla Biscuits) produced songs from Schiffman’s 4-track bedroom recordings, resulting in her first album Upside Down Lacrimosa. In 2009, Schiffman self-released her follow-up album, To Be Good for a Day. It was named “Best Album of the Month” by Vice Magazine and the song “Aaron” was featured in Lena Dunham’s breakout film, Tiny Furniture. Schiffman eventually moved to Los Angeles where she met collaborator Money Mark. In August 2016, the Adult Swim TV show, Squidbillies, aired with Schiffman’s version of the show’s theme song.

Although Schiffman’s primary focus is music, she has worked in other mediums. Her paintings have been shown at galleries around the United States including Ratio3 (San Francisco) and Bas Fisher Invitational (Miami), and the musician Grimes has frequently performed in Schiffman’s jewelry designs. Schiffman has also acted as muse for renowned artist-photographers Ryan McGinley, Justine Kurland, and Sara Vanderbeek. She currently serves as vice president of the Highland Park Heritage Trust, a non-profit dedicated to preserving the culture of LA’s Arroyo communities.