• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Tips: Rolling Stones – Doom and Gloom

11 oktober, 2012 by Jonatan Södergren

”Det som började i all enkelhet den 12 juli 1962 på The Marquee Clubs lilla scen i centrala London har i dag vuxit till en mångmiljonindustri, med en oöverträffad rad hitsinglar, klassiska rockalbum och utsålda turnéer över hela världen.”

Världens största rockband fyller 50. Detta firas med fullmatade samlingsalbumet Grrr! som ges ut via Universal den 12:e november och spänner över hela karriären, från första högoktaniga singeln Come On, fram till två nyinspelningar som blev färdiga i somras: Gloom and Doom och One Last Shot. Den förstnämnda kan du lyssna på här:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Doom and Gloom, Grrr!, Rolling Stones

Icona Pop aktuella med nya singeln ”We Got The World” och kommande albumet ”Icona Pop”

10 oktober, 2012 by Jonatan Södergren

Sommarens succéduo Icona Pop följer upp hiten I Love It med lika dansanta We Got The World. Och ”världen” är just vad tjejerna fått i och med ett rykande färskt skivkontrakt med Atlantic i USA, listplaceringar i Australien, Nya Zealand mm och en flytt till NY tidigare i år. Du kan lyssna på nya singeln här.

I höst fortsätter Icona Pop sin framfart – bland annat som förband till Marina & the Diamonds – och i slutet av oktober är de tillbaka på hemmaplan för en kort men intensiv klubbturné i Sverige och Norge. De hinner även med att uppträda på invigningen av den nya nationalarenan Friends Arena, som direktsänds i SVT.

Debutalbumet Icona Pop, som släpps den 14 november, har just färdigställts i Los Angeles.

Turnédatum hösten 2012 Sverige/Norge

24 Okt UPPSALA, V-dala Nation
25 Okt GÖTEBORG, Park Lane
26 Okt MALMÖ, Babel
27 Okt STOCKHOLM, invigningen av Friends Arena
29 OKT OSLO, Blå
31 OKT STOCKHOLM, Strand

Arkiverad under: Musik Taggad som: Icona pop, We Got The World

Vera Vinter, Gunnar och Andreas Moe på Teater Lederman

9 oktober, 2012 by Jonatan Södergren

Vi spenderade eftermiddagen på Teater Lederman där Sony Music hade showcase för tre av sina nya artister. Först ut var Andreas Moe, den imponerande rösten baom Aviciis storhit Fade Into Darkness, som nu är aktuell med EP:n Collecting Sunlight. Tillsammans med en trummis och en basist – och själv beväpnad med en akustisk gitarr – bjöd han på kommersiellt gångbar pop som säkerligen kommer att spelas en hel del på radion framöver. Även om kvällens konstellations led lite av att det saknades texturer framgick det tydligt att låtarna har potential. Du kan lyssna på EP:ns titelspår längre ner i inlägget.

Därefter var det dags för Gunnar – och det är mer än bara namnet som får honom att påminna om en liten farbror. Nyligen signad till Petters label Baba Recordings bjöd han tillsammans med sitt band på retro-klingande blues där det framför allt var publikkontakten och känslan för gitarrsolon som imponerade. Men höjdpunkten var norrbottniska sångerskan Vera Vinter  som sedan avslutade tillställningen med att framföra tre låtar från sin debutskiva Idyll som ges ut i dagarna. Hon inledde med Paris, en fin låt med bitterljuv text tillägnad hennes mormor som aldrig fick se Paris men däremot alltid hade tid. Därefter spelades mer poppiga kärlekshyllningen Du gör mig rädd. Under avslutningen med nya singeln Överallt som handlar om att lämna Norra lappträsk för ”den här jävla staden” gästades hon av Markus Mustonen från Kent som bidrog med sång.

Foto: Emma Andersson

Arkiverad under: Musik Taggad som: Andreas Moe, Gunnar, Teater Lederman, Vera Vinter

Skivrecension: Bat for Lashes – The Haunted Man

8 oktober, 2012 by Jonatan Södergren

Artist: Bat for Lashes
Titel: The Haunted Man
Betyg: 5

För varje steg har Natascha Khans musikaliska alias Bat for Lashes byggt upp en alldeles egen dramatisk fantasivärld där inga känslor är för stora. Redan på debuten Horse and I från 2006 förenade hon naturromantisk barockpop med dansanta inslag. Uppföljaren Two Suns från 2009 var ett om möjligt ännu mer ambitiöst projekt där Khan, tydligt påverkad av att ha bott i New York samtidigt som band som Gang Gang Dance och MGMT satte sin prägel på stadens musikliv, berättade en döende transatlantisk kärlekshistoria genom sitt självdestruktiva femme fatale-alter ego Pearls perspektiv. På sitt ”svåra tredje album” har Natascha Khan återvänt till det natursköna brittiska vemodet som vi annars förknippar med romantiska poeter såsom Byron och Wordsworth. Hon ligger sömnlös i sin säng och tänker på de män som hemsöker hennes drömmar. Män som sårat henne så mycket att hon inte längre har någon kärlek kvar att ge. Men då, i hennes mörkaste ögonblick, drar hon sig till minnes några liljor på en kulle och hon fylls av livsglädje. Bland kollaboratörerna som hjälpt henne överkomma sin skrivkramp hittar vi namn som Beck och Adrian Utley från Portishead. Resultatet är lika oemotståndligt som känslosamt storslaget och tillhör årets mest fulländade popalbum.

På omslaget, som är taget av den amerikanska fotografen Ryan McGinley, ser vi en naken Natasha Khan bära upp en lika naken ”haunted man” över sina axlar. Är hon sårbar? Ska hon rädda eller göra sig av med mannen? Omslaget är mer mångdimensionellt än den kvinnobild som, enligt Khan, presenteras i media dag ut och dag in: ”I was looking at old pictures of Patti Smith and PJ Harvey, those raw women of the past, just not giving a shit, or Frida Kahlo with her amazing eyebrows and moustache and I think that’s a bit lacking these days: real bodies, real people. So I’m proud of that aspect of it”.

Om färgpaletten har utvidgats sedan Two Suns så handlar det istället för ett glittrigt 80-tal framför allt om olika nyanser av grått. När Kate Bush gav ut Running Up That Hill sa hon: ”I was trying to say that, really, a man and a woman, can’t understand each other because we are a man and a woman. And if we could actually swap each other’s roles, if we could actually be in each other’s place for a while, I think we’d both be very surprised”. Det är ett koncept som går igen på var och varannan låt på The Huanted Man.

Öppningsspåret Lilies börjar minimalistiskt med verser som bärs fram av svajiga ackord innan det i refrängerna blir mer pompöst med såväl stråk som blås följt av ett antiklimax och slutar i ett stegrande crescendo. Efterföljande All Your Gold, som inte är helt olik den australienska artisten Gotyes megahit Somebody That I Used to Know, är skivans mest direkta poplåt medan skivans tredje spår Horses of the Sun utforskar mer ödsliga The Cure-atmosfärer (passande nog har Bat for Lashes förutom A Forest tidigare även tolkat Lullaby). Oh Yeah visar upp större delen av det vida spektrum av klassiska instrument som skivan har att bjuda på medan pianoballaden Laura, som skrivits tillsammans med Justin Parker – mannen bakom Lana Del Reys YouTube-fenomen Video Games, är skivans mest nakna och avskalade ögonblick. Men bland skivans många höjdpunkter är min personliga favorit Winter Fields som bjuder på knarriga blåssektioner, pampiga stråkar och en text som för tankarna till Mumindalens mest fantasifulla vintermagi. Titelspåret mynnar därefter ut i ett trumparti uppbackat av irländska folkvisekörer som skulle passa in någonstans på andra halvan av Kate Bushs Hounds of Love-skiva. Powerballaden Marilyn går i 80-talets tecken medan synthiga A Wall är skivans mest dansanta ögonblick. Avslutningsnumret Deep Sea Diver tillhör dessutom det vackraste som kommit från de brittiska öarna sedan PJ Harvey sjung om kalksten för fem år sedan. Det är inte bara 80-talskostymerna som har bytts ut mot mer eleganta klänningar, även arrangemangen har blivit mer sofistikerade. Bat for Lashes har enbart blivit bättre sedan debuten och ger i och med The Haunted Man ut sitt starkaste album hittills.

Bästa spår: Lilies, Laura, Winter Fields

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: Bat for Lashes, The Haunted Man

Steven Wilson, frontmannen bakom Porcupine Tree, till Stockholm

8 oktober, 2012 by Redaktionen

Mästaren bakom Porcupine Tree och No-Man, Steven Wilson, åker på turné i vår. Den 16 mars kommer han med band till Filadelfiakyrkan i Stockholm, berättar ett pressmeddelande.

Som grundare till Porcupine Tree och No-Man har Steven Wilson alltid stått med ena benet knädjupt i avantgardets mest experimentella vrå samtidigt som han placerat det andra i populärkulturens sfär. I en ohelig cocktail av ambient, trance, progressiv rock och psykedelisk pop har Wilson mutat in ett territorium som få härskar över som honom. Skivor som Porcupine Trees ”Fear of a Blank Planet”och No-Mans ”Flowermouth”, för att bara nämna två, har visat precis hur bra Wilson är på att kombinera saker som till synes aldrig skulle kunna smälta samman. Det är denna unika förmåga som gjort Wilsons alla projekt så intressant och skaffat honom en smärre kult av fans.

Genom åren har Porcupine Tree, No-Man och inte minst hans karriär under egna namnet tagit honom världen runt mer än ett fåtal gånger. Med ett purfärskt soloalbum redo att släppas i början av nästa år så tar Wilson tillfället i akt och drar ut på en turné som tar honom till Stockholm. För de initierade så kan vi bara säga grattis. Till er andra kan vi bara nämna att få liveshower är så magnifika som de som Wilson har producerat. Om det är något vi är peppade på inför nästa år så är det denna konsert. Grymt peppade.
Datum
16.3 Stockholm Filadelfiakyrkan

Arkiverad under: Musik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1107
  • Sida 1108
  • Sida 1109
  • Sida 1110
  • Sida 1111
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1780
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in