• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Filmrecension: The United States vs . Billie Holiday

17 juni, 2021 by Birgitta Komaki

The United States vs. Billie Holiday
Betyg 4
Svensk biopremiär 18 juni 2021
Regi Lee Daniels

Billie Holiday föddes 1915 i Philadelphia och dog bara 44 år gammal. Då hade hon gjort sig känd genom sin talang och många välkända hits. De flesta av hennes sånger handlade om kärlek men med sången Strange fruit drog hon på sig statens ogillande. Den handlade om de lynchningar som förekom i södern och att sjunga om dem i ett segregerat land betraktades som ett hot mot staten. Det ledde till att FBI under ledning av Harry Anslinger försökte sätta dit Billie för narkotikamissbruk för att stoppa henne.

Billie Holiday (Andra Day) luttrad av livet sedan barndomen lever ett hårt liv. Redan som 10-åring blir hon våldtagen och sedan utnyttjad. Hon träffar män som utnyttjar henne och tjänar pengar på henne. Men hon väljer dem själv. Hon väljer sådana män som ger henne samma relation som hon är van vid. Hon är stark, vacker och svart. Hon ser ut som en miljonär – men hon känner sig som ingen. När hon träffar den stilige Jimmy Fletcher (Trevante Rhodes) möter hon någon som älskar henne, trots att han lurar henne. Någon som vill älska henne ansikte mot ansikte. Men hon klarar det inte.

Andra Day sjunger fantastiskt, är magnifik att se och har en mycket cool utstrålning.
Några gånger skymtar också människan bakom den tuffa fasaden fram. Knark, whisky och cigaretter är Billie ständiga följeslagare något FBI hela tiden utnyttjar. Till och med på sin dödsbädd blir hon arresterad.

Filmen skildrar inte bara Billies utsatthet och mod. Den visar också den mentalitet som härskade i staten. Den segregation som fanns och rädslan för sanningen.
En gripande film med många fanatiska sångnummer.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: In the Heights – en kärleksförklaring till latinokulturen

17 juni, 2021 by Birgitta Komaki

In the Heights
Betyg 3
Svensk biopremiär 18 juni 2021
Regi Jon M Chu

I New York, i området Washington Heights, består befolkningen av latinos. Alla har sina rötter i länder som Puerto Rico, Kuba eller Dominikanska republiken. Folk har kommit till USA för att försörja sig och blivit kvar. Folk är fattiga men lyckliga, man dansar och sjunger, ler och håller samman. Allt är kärlek och musik, ungdom och skönhet. En hyllning till ett sorglöst liv fyllt av glädje, sång och dans. En lång musikal 2 timmar 23 minuter med evig lycka.

Visst finns drömmen om att återvända men det är en omöjlighet för de flesta och även huvudpersonen Usnavi ( Anthony Ramos) ger upp sin dröm. Han som är döpt efter ett krigsfartyg av sin far som lycklig immigrerade till USA. Filmen rör hastigt vid papperslösas situation och synen på latinos i samhället. När Nina (Leslie Grace) börjar studera på college möter hon majoritetssamhällets fördomar. Samtidigt har hon faderns förväntningar på sig. Resten är som en lycklig saga.

Det finns sköna scener, som när alla kvinnor på hår och skönhetssalongen dansar loss
så att till och med perukerna på hyllan börjar dansa. Och på klubbens dansgolv är
Vanessa (Melissa Barrera) som en eldslåga. Glassförsäljaren som säljer Paraguay från sin vagn. Och när filmens enda färgade latinos Benny ( Corey Hawkings) tar ton är det en ren njutning. Filmen har fått mycket kritik för att endast en (1) är färgad av skådespelarna med tanke på hur befolkningen är sammansatt i de länder de kommer
från.

Här är ingen revolution på gång utan här gäller ännu Tålamod och tro. Precis som Abuela (Olga Merediz) sjunger om sin ankomst och sin uppväxt med en mamma som arbetade som städerska hela livet. När strömavbrottet kommer tänder alla fyrverkerier och fortsätter dansa. Här finns inga plundrare och inga konflikter.

Hela filmen är som en kärleksförklaring till latinokulturen med alla sina positiva sidor. Men även en musikal behöver lite drama. Nu blir det en lång vacker dans utan
verklighetsförankringen.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Luca – en vacker film om vänskap för hela familjen

16 juni, 2021 by Rosemari Södergren

Luca
Betyg 4
Premiär 18 juni 2021 på Disney+

Disney och Pixars underbara nya datoranimerade “Luca” handlar om vänskap i en vacker italiensk omgivning med smäktande italienska toner och härligt blåa havsvyer. Två sjöjungfru-pojkar, Luca och Alberto, tar klivet upp på land, fast de alltid hört hur farligt livet på land bland monstren som kallas människor är. Bland människorna finns en stor rädsla för monstren som finns i havet. När Luca och Alberto vistas bland människorna i den lilla italienska fiskebyn gäller det att inte få vatten på sig. När en sjöjungfru kliver upp på land får han eller hon gestalt av en människa – men om de får vatten på sig förvandlas de tillbaka till sin sjöjungfru-form. Och den formen är människorna rädda för och vill döda. I människornas ögon är en sjöjungfru ett monster.

I den lilla fiskebyn har Luca och Alberto svårt att passa in i mallen och de får en fiende i Hercule. Men de hittar vänskap också, med en flicka som är utanför byns gemenskap också. Gemenskapen bland de unga i byn är inte särskilt hjärtlig, den bygger på skräck för Hercule. Det har paralleller till den fascism som styrt i Italien under 1900-talets början.

Luca är en vacker film om vänskap men också om diktatur och rädslor för de som är annorlunda – och om att kunna acceptera varandra och leva tillsammans. Det är trist att pandemin gör att denna enbart tycks släppas digitalt. Luca skulle vara underbar att se på stor duk med bra ljud.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Aya och häxan – varm berättelse om häxor och magi och en stark liten flicka

16 juni, 2021 by Rosemari Södergren

Aya och häxan
Betyg 3
Svensk biopremiär 28 maj 2021
Regi Goro Miyazaki
Svenska röster av Ester Lejdemyr, Jennie Jahns, Mattias Knave, Nicklas Berglund, Mikaela Tidermark

En varm berättelse om häxor, magi och en stark liten flicka av den underbara japanska så hyllade animations- och filmstudion Studio Ghibli. En liten baby lämnas på en barnhem av sin mamma, som är en häxa som är hotat och i fara då hon är förföljd av tolv andra häxor. Även om det är magi och en del häxor som inte är så snälla passar den alldeles utmärkt för målgruppen barn. I filmen finns läskiga saker som ödleögon och andra hemskheter, men det är på ett sätt som barn kan tycka är spännande. Däremot tycker jag inte den alls passar lika bra för vuxna som de flesta andra animerade filmer från Studio Ghibli. Tänk bara på mästerverk som Min granne Totoro och Spirited Away.

Denna nya film av Studio Ghibli handlar om en liten flicka som lämnas när hon baby på en barnhemstrappa av en häxa. Denna babyflicka, som heter Aya Tvestjärt, trivs bra på barnhemmet med sin bästa vän Kakan och husmor. Aya vill inte alls bli bortadopterad och har lärt sig hur hon ska göra för att inte bli vald av par som kommer för att adoptera. Men en dag kommer ett skrämmande par som väljer just henne. Detta par visar sig vara en häxa och en trollkarl som använder demoner. Det låter läskigare än det är. Aya är en klurig, lurig och stark flicka och hon är trots allt barn till en häxa, även om hon inte själv vet det.

Aya och Häxan är den tredje filmen Goro Miyazaki och baseras på en bok av Diane Wynne Jones, som också skrev förlagan till Det levande slottet, som blev film 2004 av Studio Ghibli.

Ett minus får filmen för att den är datoranimerad istället för så vackert tecknad som tidigare produktioner från Studio Ghibli. Men jag kanske vänjer mig vid denna metod, precis som jag vande mig vid Disneys datoranimerade filmer som skapats i samarbete med Pixar. Jag saknade de fina tecknade bilderna i början där också

Studio Ghibli har producerat 20 långfilmer för bio. Åtta av studions filmer tillhör de 15 mest framgångsrika japanska biofilmerna; Spirited Away toppar listan med över motsvarade 274 miljoner US-dollar i globala biointäkter. Många av Studio Ghiblis filmer har vunnit Animage Anime Grand Prix, och tre stycken har fått motta Japansk filmakademins pris för årets animerade film. 2002 mottog Spirited Away en Guldbjörn och en Oscar (filmpris) för bästa animerade film. Aya och häxan kommer inte att få lika många priser. Men även om den inte är en av de stora mästerverken är den helt klart sevärd. Men det är utan tvekan ett bra för för en barnfamilj som längtar efter att gå på bio nu när biografer får släppa in lite fler folk i publiken. Aya och häxan är rolig, gullig, lagom spännande och magisk.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension Sune – Uppdrag midsommar

13 juni, 2021 by Birgitta Komaki

Sune – Uppdrag midsommar
Betyg 3
Svensk bippremiär 11 juni 2021
Regi Erland Beskow
Manus Sören Olsson, Thobias Hoffmén, Christoffer Sandler
I rollerna Elis Gerdt, Sissela Benn, Fredrik Hallgren, Baxter Renman, Lily Wahlsteen, Tea Stjärne, Olle Sarri och Sanna Sundqvist mfl.

“Sune- uppdrag Midsommar” har biopremiär 11 juni 2021.

Familjen Andersson och familjen Blixt ska fira midsommar ihop. Men flickvännen Sophie gör slut med Sune innan de åker. Sune vill vinna tillbaka henne genom en riktigt romantisk midsommar. En metod som fungerar dåligt då hon tycker att Sune är alltför mycket och bara vill göra på sitt eget sätt. Hon vill inte bli uppvaktad på vuxenvis utan vill hellre dela en pizza än äta ostron.
En säker familjefilm om svenskt sommarliv som kommer att ses av många barnfamiljer på biograferna i sommar. Igenkänningsfaktorn är hög trots den kryptiska historien. Filmen är en i raden av många Sunefilmer. Lite modernare än förr, med en samkönad exfamilj och en flicka med diabetespump och blodsockermätare synligt. Sune börjar bli tonåring och är inte lika mycket tjejtjusare som förr. Nu är det romantik på allvar som gäller för honom på för mycket allvar. Kanske det blir lillebror Håkan som blir den nye tjejtjusaren, men än så länge är han bara ett barn, vilket han hela tiden påpekar.

Drömmen om midsommar finns men verklighetens midsommar lever inte upp till drömmen. Midsommar har blivit förbjuden i Myshult och när man ändå försöker ordna den inträffar olika problem. Förutom alla problem med relationer, både verkliga och
Inbillade. Det är inte mycket till historia i filmen men skildringen av familjen
Andersson och livet på sommarsemestern är roande. Skämten är av gammalt välbekant slag t ex :
Att glömma midsommarjordgubbarna när det är fem mil till affären eller att stången rasar över kaffebordet.

Synd att manusförfattarna inte kom på en riktigt bra historia att berätta. Den svenska sommaren, vacker natur och många fantastiska skådespelare finns ju med.
De många bra vuxenskådespelare mamma Karin (Sissela Benn) , pappa Rudolf
(Fredrik Hallengren), vännerna (Olle Sarri och Sanna Sundqvist) och speciellt Göran Ragnerstam räddas filmen för vuxna. Barn och tonåringar i rätt ålder kan säkert
uppskatta Sune (Elis Gerda) med syskonen Anna och Håkan och deras äventyr.

En film som passar när hela familjen ska gå på bio tillsammans och bli påminda och roade av sommarens glädjeämnen och strapatser.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 244
  • Sida 245
  • Sida 246
  • Sida 247
  • Sida 248
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 635
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Arne goes to Space – varm film om det viktigaste i livet

Arne goes to Space Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Arne goes to Space – varm film om det viktigaste i livet

Suggestivt och drömskt om vartannat i förförisk drapering – The Other Language av Nuaia

Nuaia The Other … Läs mer om Suggestivt och drömskt om vartannat i förförisk drapering – The Other Language av Nuaia

Lysande uppsättning svidande vidräkning med gränslösa, bortskämda nyrika – Pinter! Pinter! Pinter! på Göteborgs Dramatiska Teater

Tre pjäser av Harold Pinter: … Läs mer om Lysande uppsättning svidande vidräkning med gränslösa, bortskämda nyrika – Pinter! Pinter! Pinter! på Göteborgs Dramatiska Teater

Recension: Miss Li firar 20 år – men var tog den vilda publiken vägen?

Miss Li, Avicii Arena, Betyg: 3 … Läs mer om Recension: Miss Li firar 20 år – men var tog den vilda publiken vägen?

Teaterkritik: Caligula – raffinerat otäckt

Marcus Vögeli i Caligula, premiär 6 … Läs mer om Teaterkritik: Caligula – raffinerat otäckt

Filmrecension: Sjung för mig Arja – ett mästerverk helt enkelt

Sjung för mig Arja Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sjung för mig Arja – ett mästerverk helt enkelt

Genom natten – En röst som fyller Nalen – och träffar rakt i hjärtat

Betyg 4 (5) Det är Genom Natten som … Läs mer om Genom natten – En röst som fyller Nalen – och träffar rakt i hjärtat

Allsångsbetonad minnesföreställning gör succé – David Anthin & Martin Bagge med program om Evert Taube på Göteborgs Stadsteater

vecka 45 2-6/11 2026 Göteborgs … Läs mer om Allsångsbetonad minnesföreställning gör succé – David Anthin & Martin Bagge med program om Evert Taube på Göteborgs Stadsteater

Upproret – ”Dom kan inte med oss”: Rock med attityd och svenska rötter

Betyg 3 (5) Det är alltid lite extra … Läs mer om Upproret – ”Dom kan inte med oss”: Rock med attityd och svenska rötter

Fontaines D.C. – Från O-Baren till Hovet, en resa som fortsätter att växa

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Fontaines D.C. – Från O-Baren till Hovet, en resa som fortsätter att växa

Sveriges första musikvideofestival

I Lund arrangeras en musikvideofestival … Läs mer om Sveriges första musikvideofestival

Forever Young i fokus när Göteborg Film Festival firar 50 år

Forever Young kommer att vara temat som … Läs mer om Forever Young i fokus när Göteborg Film Festival firar 50 år

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in