Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Litteratur och konst

2024 års mest populära böcker och författare

by

Sömngångaren av Lars Kepler sålde mest av alla böcker under 2024, alla format sammanlagda. Den bäst säljande fackboken var Pojken, mullvaden, räven och hästen av den brittiska illustratören Charlie Mackesy och den bäst säljande barn- och ungdomsboken Hjältus tårar, den sista delen i serien av humortrion IJustWantToBeCool som därmed toppar listan för tredje året i rad.

Ett pressmeddelande från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen berättar:

För första gången presenteras de unika topplistorna i en egen rapport. Listorna ger en överblick över de mest framgångsrika titlarna, genrerna och författarskapen under 2024, baserat på omfattande data från alla försäljningskanaler. Samtliga listor är så kallade verkstopplistor där försäljningsvärdet för enskilda boktitlar – verk – i alla kanaler och format slagits samman.

Alla de tjugo mest sålda böckerna var skönlitterära, vilket gör att totallistan och skönlistan är identiska i rapporten. Sömngångaren av Lars Kepler var det mest sålda verket. På både andra och tredje plats ligger Ruth Kvarnström-Jones böcker ur Stockholms pärlor-serien: De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel och Väninnorna på Nordiska Kompaniet.

Fackbokslistan toppas av en bok som kom ut redan 2020, Pojken, mullvaden, räven och hästen av Charlie Mackesy. Den följs av Patriot av Aleksej Navalnyj på plats två och Honungsfällan. Historien om Swedbank, Ryssland och världens största penningtvättskandal av Lars Berge och Axel Gordh Humlesjö på plats tre.

Barn- och ungdomsbokslistan består helt av böcker som ingår i bokserier. För tredje året i rad stod IJustWantToBeCool för den mest sålda barn- och ungdomsboken, i år Hjältus tårar. Ytterligare två IJustWantToBeCool-böcker finns med på topp tjugo. Alla sju Harry Potterböcker av J. K. Rowling tog sig in på topplistan, varav två på plats två och tre.

Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen står bakom Bokförsäljningsstatistiken, som uppskattas omfatta över 80 procent av all allmänlitteratur som säljs från återförsäljare till konsument i Sverige.

Dramaten uppmärksammar 250 år av judiskt liv i Sverige med litterära salonger

by


Salong Esther Ill: Joanna Rubin Dranger

Dramaten uppmärksammar 250 år av judiskt liv i Sverige med litterära salonger fyllda med läsningar, improvisation, musik och samvaro. Skådespelarna Ellen Jelinek och Sara Key är konstnärligt ansvariga och bjuder in gäster som på olika sätt belyser judisk historia, nutid och framtid. Premiär i Dramatenbaren den 6 februari 2025.

Ett pressmeddelande berättar:
Salong Esther är en del i regeringens satsning på att uppmärksamma 250: årsjubileet av judiskt liv i Sverige*. Under våren ges fyra kvällar med olika gäster och teman. Salong Esther fortsätter under hösten med nya program.

Vårens program:

6 feb: Farlig oskuld – Dramaten, konsten och det judiska
Fokus på konstnären, dramatikern och forne Dramatenchefen Ragnar Josephson. Hans liv och verk presenteras av Patrick Amsellem, överintendent för Nationalmuseum och skådespelare från Dramaten läser valda texter. På plats finns även Gustav III på piano och grundaren av den judiska församlingen i Stockholm, Aaron Isaac på fiol. Medverkar gör: Ludvig Josephson, Hannes Meidal, Göran Martling, Ann-Sofie Rase, Peter Perski, Stina Hwatz, Sara Key, Ellen Jelinek, Patrick Amsellem.

20 mars: Judisk klagan – hemma och på stan
Läsning och samtal kring judisk dramatik med utgångspunkt från dramatikern Marianne Goldman som slog igenom med filmen Freud flyttar hemifrån från 1991. Medverkande presenteras senare.

29 april: Judisk poesi då och nu
En kväll med fokus på poesi med läsningar av skådespelare från Dramaten och samtal med inbjudna gäster. Mer information kommer senare.

22 maj: Esthers konfetti
Säsongsavslutning med musik och fest, text och humor och många inbjudna gäster. Mer information kommer senare.

Efter varje program håller Dramatenbaren öppen och det finns möjlighet att köpa dryck och tilltugg.

*250 år av judiskt liv i Sverige
År 1775 fick judar fick rätten att öppet leva och verka som judar. Detta banade väg för ett blomstrande offentligt judiskt liv, där traditioner och kultur kunde frodas och bidra till landets mångfald. Regeringen ser jubileumsåret 2025 som ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. Salong Esther är en del av jubileumsåret. Läs mer här om Judiskt liv i Sverige.

Mamma Mu fyller 40 år

by

Mamma Mu fyller 40 år, berättar ett pressmeddelande:
Det har gått 40 år sedan Mamma Mu råmade i radio för första gången. Resten är en kraxig historia som har kantats av försäljningssuccéer, roliga visor och priser – och framför allt kärlek till fantasin. Jubileet firas även med en ny pekbok: Kråkans kläder.

Vi har fått en konstig ko
med konstiga små horn
När hon tror att ingen glor
svarar hon i telefon

Så började framgångssagan Mamma Mu – med en sång. Det var där Mamma Mu och Kråkan föddes. På vindlande vägar fick barnvisans knasiga ko och kråkan i Min lilla kråksång alltmer personlighet och blev slutligen en serie på sammanlagt hundra barnradioprogram. Radioserien, som byggde på sångerna, hade premiär 1985. Jujja gestaltade Mamma Mus röst, Tomas regisserade och musikern Anders Ågren gjorde Kråkans röst. I en tid utan vare sig morgon-TV eller internet gav barnradion spridning åt karaktärerna som snabbt blev mycket välkända.

– Berättelserna om Mamma Mu och Kråkan är ett relationsdrama, ett samspel mellan personligheter. Mamma Mu är det nyfikna barnet som provar sig fram medan Kråkan bromsar. Samtidigt är han både kaxig och skrajsen. Det har varit viktigt att båda har flera egenskaper, annars blir det tråkigt, säger Jujja Wieslander.

1990 blev Kråkan och Mamma Mu årets julkalender i radio, Sven Nordqvist ritade papperskalendern, som var en fantasiväckande bild på Kråkans bo. Här inleddes ett samarbete som sträcker sig till i dag. Året därpå kom den första boken Mamma Mu och Kråkan, som följdes av en lång rad bilderböcker, pyssel- och pekböcker samt flera skivor med sånger om den knasiga kon och kraxiga kråkan.

– Vi hade ju en enorm mängd radiomanus, så det fanns material att ösa ur.

1996 gick Tomas hastigt bort. Den sista boken han och Jujja skrev tillsammans var Mamma Mu städar. Han fick aldrig se den i tryck. Bokserien tog ett sjuårigt uppehåll men gjorde ”comeback” med Mamma Mu åker rutschkana. Ytterligare åtta bilderböcker har följt sedan dess och vid det här laget har Mamma Mu-böckerna översatts till över 30 språk.

Lagom till 40-årsjubileet kommer en ny pekbok: Kråkans kläder. I boken får läsaren följa med när Mamma Mu och Kråkan provar kläder. Kråkan sätter på sig en mössa, Mamma Mu njuter av vackra benvärmare och en solhatt. Kråkan testar sina tuffa solglasögon och en keps. En underbar och lekfull bok med fantastiska bilder för de yngsta Mamma Mu-läsarna. Mamma Mu och Kråkan har inte riktigt samma smak, men de har roligt ihop!

Om Jujja Wieslander får sammanfatta budskapet i böckerna så är det hyllningen till leken.

– Jag har en allvarlig syn på barns lek, de där knäppa och skapande lekarna där man omedvetet gestaltar tankar och händelser. Allt detta hoppas jag att vi har förmedlat i böckerna. Jag brukar säga att barn har en egen läroplan – och den är underbar!

Eller som Mamma Mu säger: Det viktigaste är i alla fall att barnen får leka.

Om Jujja Wieslander & Sven Nordqvist
Jujja Wieslander är en av våra mest älskade barnboksförfattare och har arbetat med berättelser och sånger för små barn sedan 1970-talet. De mest kända figurerna är Mamma Mu och Kråkan, men hon har även skrivit många böcker om Vina Vina, Dagspöket, Lillebror och Nalle samt Hjördis, som publicerats i bokform, cd-skivor, radio, TV och film.

Sven Nordqvist är en av våra mest välkända och prisbelönta illustratörer. Han är även författare till en rad egna böcker, bl.a. om Pettson och Findus och Var är min syster? som tilldelades Augustpriset 2007.

Här är de fyra som nomineras till Sveriges Radios Romanpris 2025

by


Bengt Ohlsson (foto Sara Mac Key), Jessica Schiefauer (foto Emelie Asplund), Martin Engberg (foto Emelie Asplund), Karolina Ramqvist (foto Elisabeth Toll)

Nu är det klart vilka fyra titlar som är nominerade till Sveriges Radios Romanpris och som årets lyssnarjury ska läsa för att välja en vinnare.
Ett pressmeddelande:

De nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2025:

”Allätaren” av Martin Engberg
”Helga” av Bengt Ohlsson
”Den första boken” av Karolina Ramqvist
”Tänkarens testamente” av Jessica Schiefauer

Den 7-10 april sänds lyssnarjuryns diskussioner om de nominerade böckerna i P1 Kultur och den 11 april tillkännages vilken roman de väljer att prisa.

– De här fyra romanerna kommer få det att spraka i studion. Jag gissar på vilda diskussioner om allt från kärlek och otrohet och vad man egentligen får göra med Hjalmar Söderberg, till kolonialism, vegetarianism och vetenskap, säger kulturredaktionens Lina Kalmteg som ska leda samtalen med lyssnarjuryn.

Romanprisets jury består av fem radiolyssnare som ansökt om att få vara med och bestämma vilken roman som ska få Sveriges Radios Romanpris. Först läser jurymedlemmarna de nominerade böckerna på egen hand och därefter ses de i en radiostudio för att diskutera sig fram till en pristagare. Över 200 personer sökte till lyssnarjuryn – vilka de fem är som utgör årets jury presenteras senare i vår.

Om Sveriges Radios Romanpris
Sveriges Radios Romanpris instiftades 1993 och delas ut varje år till ”en framstående svensk roman ur det gångna årets produktion”. Prissumman är på 30 000 kronor. Det unika med priset är att det är ett läsarpris, en jury bestående av radiolyssnare bestämmer vilken av de nominerade romanerna som ska belönas. 2024 gick Sveriges Radios Romanpris till Annika Norlin för ”Stacken”.

Sveriges Radios litteraturpriser – så delas de ut i år
De senaste åren har Sveriges Radios litteraturpriser delats ut under en och samma vecka (som då kallats Litteraturveckan i P1). 2025 får priserna i stället varsin vecka och respektive genre ges mer utrymme i det dagliga, livesända magasinet P1 Kultur under hela veckan. Sveriges Radios Lyrikpris delas ut vecka 11, Sveriges Radios Novellpris vecka 13 och Sveriges Radios Romanpris vecka 15.

Nomineringslistan till Romanpriset sammanställs av en kritikergrupp med god överblick över den aktuella utgivningen. I den ingår Maria Götselius (SR Kultur), Erik Jonsson (kulturskribent och koordinator för Littfest), Lina Kalmteg (litteraturansvarig SR Kultur), Daniel Sjölin (litteraturkritiker), Annina Rabe (litteraturkritiker) och gruppens ordförande Anna Tullberg (SR Kultur).

Bokrecension: Fred Åkerström. Biografin av Lars Nylin – en fantastisk julklapp

by

Fred Åkerström. Biografin
Författare Lars Nylin
Utgivningsdatum 2024-10-14
Förlag Carlsson
ISBN 9789189826427

Om jag skulle sätta betyg på böcker skulle den få allra högsta betyg. Det är en biografi fylld av värme, ärlighet och mycket väl berättat, med flyt och berättarglädje. Som jag tycker en biografi om just Fred Åkerström ska vara.

Svensk musik och kulturvärld har välsignats med flera fantastiska visdiktare varav Fred Åkerström tillhör de bästa.

Boken är vacker, men många fina bilder. Den innehåller personregister, källförteckning och diskografi. Om du fortfarande har julklappar kvar att köpa: ge bort en sådan här bok. Vem som helst blir överlycklig, speciellt musik- och vis-intresserade. Om du läser detta efter jul kanske det finns någon födelsedag att överlämna en bok som denna till gåva. Eller varför inte ge dig en fin gåva?

Jag tänker inte skriva mer om vad som står i boken, för den är värd att läsas och inte sammanfattas av mig. Sammanfattningen från bokförlaget säger tillräckligt mycket:

Fred Åkerström (19371985) var en centralgestalt när svensk visa fick en renässans i början av 1960- talet med namn som Sven-Bertil Taube och Olle Adolphson. Med inspiration från dessa blev Fred Åkerström en banérförare för en hel generation i decennier framåt, det var bland annat han som upptäckte och hjälpte fram Cornelis Vreeswijk. Åkerström blev den stora stjärnan vid visvågens samlingsplats Visfestivalen i Västervik. Från slutet av 1960-talet klev han fram som den ledande tolkaren av Carl Michael Bellman. 1972 översatte han Jag ger dig min morgon och skapade därmed en sång som numera anses som enhörnsten i svensk visa och har spelats mer än 20 miljoner gånger på Spotify.

Han var och förblir mästersångaren från Vasastan i Stockholm. Ändå har Åkerström i dag hamnat i skymundan. Kanske beror det på att han främst tolkade andras visor. Han var en mångbottnad karaktär, både högljudd och komplicerad. I denna rika biografi porträtteras Åkerström i helfigur både som artist, privatperson, äkta make och politiskt engagerad. Det är en skildring av en sammansatt och begåvad människa.

Om författaren:
Lars Nylin är från 1980-talet och framåt en av de flitigaste skildrarna av svensk populärmusik som skribent i tidningar som Schlager, Nöjesguiden, Pop, Slitz och Sonic. Men även i böcker och som producent hos Sveriges Radio och SVT, respektive som involverad i Swedish Music Hall of Fame och Svenskt Rockarkiv. Han har även i omgångar arbetat på olika skivbolag. Sedan 2008 är Nylin redaktör på den branschbevakande sajten Musikindustrin. Som författare har Nylin (född 1958) gett ut ett 20-tal titlar med betoning på musik, populärkultur och sport.

Jag avslutar med ett videoklipp av en av de vackraste visor som någonsin skrivits på svenska.