Litteratur och konst

Bokrecension: Mordet på kommendören: andra boken av Haruki Murakami

6 maj, 2019 by Rosemari Södergren

Mordet på kommendören : andra boken
Författare: Haruki Murakami
Utgiven: 2019-01
Översättare: Vibeke Emond
Formgivare: Sara R Acedo
ISBN: 9789113089416
Förlag: Norstedts
Serie: Mordet på kommendören (del 2)

Få författare kan blanda populärkultur med filosofiska funderingar och existentiella grubblerier som Murakami. I hans nya tvådelade serie Mordet på kommendören kan han i början på ett stycke beskriva maten karaktärerna äter eller vilka kläder de har på sig, eller vilken och årsmodell och färg de kör och några meningar senare berättar något magiskt, mystiskt och strax efter kommer funderingar på vad konst är, vad skapande är eller vad metaforer är – eller vad själva vår existens är. Det är av och till mästerligt men av och till lite gubbsjukt. Det kan bli rätt tjatigt med hans beskrivningar av vad huvudkaraktären har för sig i sängen med sin älskarinna.

Huvudpersonen är en trettiosexårig porträttmålare som bor i Tokyo. En dag meddelar hans fru att hon vill skiljas då hon träffat en annan man. Mannen accepterar utan att visa sina känslor och avbokar allt, lämnar deras gemensamma lägenhet och beger sig ut på en månadslång resa till Hokkaido och Tohoku och vidare till ett avskilt hus högt uppe på ett berg. I stället för att måla porträtt ska han nu för första gången på länge måla landskap. Han får låna det avsides belägna huset på ett berg av en vän vars pappa är en berömd konstnär som nu blivit gammal och senil och ligger på ett långvårdshem. På vinden i konstnärens hus hittar huvudpersonen en målning med titeln Mordet på kommendören. Denna målning förändrar allt också själva verkligheten. Mystiska, magiska händelser inträffar och frågan är vad är verkligt? Vad är befintlighet och vad är obefintlighet?

Huvudkaraktären skildas som en högst ordinär vanlig och jordnära person, i alla fall i sina egna ögon och utan någon dragning åt religiösa eller andra existentiella tankar. Han hamnar mitt i en magisk värld med idéer som tar fysisk gestalt i form av människovarelser, fast mycket mindre än de flesta människor, typ 60 eller 70 centimeter höga. Nutid och historiska händelser i såväl Japan som Europa blandas.

Murakami tränger in i frågor kring konst och skapande och ställer existentiella frågor i samband med språkfrågor, han vrider på och ifrågasätter fenomenet tid – ja av och till är också bok två i denna serie enastående. Ibland sugs jag in i berättelsen och i språket men emellanåt får jag tvinga mig själv att fortsätta läsa, den är för seg. De två böckerna skulle mått bra av att kortats ned en 50 sidor vardera.

Margaret Atwood i unikt livesänt författarsamtal sänds på bio i Sverige

2 maj, 2019 by Redaktionen

Margaret Atwood, författaren till romanen The Handmaid’s Tale, kommer att bli intervjuad i ett unikt livesänt författarsamtal på Folkets Hus och Parkers biografer.

Ett pressmeddelande berättar:
Margaret Atwood är författaren till romanen The Handmaid’s Tale, förlagan till den enormt populära TV-serien. I samband med världssläppet av uppföljaren, The Testaments, presenterar Folkets Hus och Parker ett unikt livesänt samtal från National Theatres scen i London till biografer i Sverige, 10 september kl 20.30.

Den 10 september publiceras också The Testaments (på svenska Gileads döttrar, utges av Norstedts) – Atwoods hett efterlängtade uppföljare till The Handmaid’s Tale. Under det livesända samtalet som leds av programledaren och författaren Samira Ahmed diskuteras bland annat den nya boken, hennes långa karriär och varför hon valt att återvända till berättelsen från The Handmaid’s Tale, 34 år efter originalet.

– Jag är mycket glad över att lanseringen av The Testaments inte bara sker i London den 10 september, utan också direktsänt på över 1 000 biografer i hela världen. Jag kan inte vara fysiskt på alla platser samtidigt, men jag ser fram emot att nå så många läsare via bioduken, säger Margaret Atwood.

Flera välkända skådespelare kommer att läsa delar ur den nya romanen, och det blir även filmat dokumentärt material från Atwoods hela karriär. Atwood kommer även att svara på frågor från biopubliken, under detta personliga framträdande.

Margaret Atwood har skrivit över femtio böcker, allt från romaner och poesi till kritiska essäer. Flera av hennes böcker har filmatiserats. Bland hennes romaner återfinns Tjänarinnans berättelse (The Handmaid’s Tale), Oryx och Crake, Alias Grace, Kattöga, Den blinde mördaren, Häxyngel, Syndaflodens år och Den ätbara kvinnan.

Klassikern The Handmaid’s Tale från 1985 hamnade åter på bästsäljarlistorna i samband med att Donald Trump valdes till president, och att den prisbelönta TV-serien började sändas 2017. Den engelskspråkiga utgåvan har sålt i över 8 miljoner exemplar i hela världen.

Atwood har vunnit ett stort antal priser, som the Booker Prize, the Arthur C. Clarke Award for Imagination in Service to Society, the Franz Kafka Prize, the Peace Prize of the German Book Trade och the PEN USA Lifetime Achievement Award. Hon bor i Toronto, Kanada.

Biografer som visar samtalet uppdateras löpande här: https://www.folketshusochparker.se/evenemang/live-pa-bio-scensamtal/margaret-atwood-live-in-cinemas/

Världspremiär för ny Astrid Lindgren-bilderbok

29 april, 2019 by Redaktionen

Astrid Lindgrens älskade vaggvisa, tonsatt av Georg Riedel och känd från filmen Alla vi barn i Bullerbyn, har nu illustrerats av Marit Törnqvist.

Ett pressmeddelande:
I Alla ska sova får vi följa med på en magisk promenad i den svenska sommarkvällen, till kohagen, till lammen och till andra små djur som hellre vill leka än sova. Först när skymningen övergår till natt verkar alla få ro. Till och med vareviga katt.

Världens mest lästa barnboksförfattare Astrid Lindgren skrev texten till Alla ska sova (även känd som Alla ska sova för nu är det natt) redan i mitten av 1980-talet. Ursprungligen gjordes den som text till en vaggvisa, tonsatt av Georg Riedel, som sjöngs i filmen Alla vi barn i Bullerbyn. När konstnären och illustratören Marit Törnqvist hörde sången framföras på Astrid Lindgrens begravning 2002 bestämde hon sig för att göra en bilderbok baserad på texten.
– När man förväntar sig i en vaggvisa att zooma in på barnet, göra världen liten, väljer Astrid att göra motsatsen. Hon zoomar ut och visar barnen allt. Hennes berättarperspektiv som stämmer så fint med mitt eget, säger Marit Törnqvist.

I Alla ska sova får läsaren följa med på en magisk promenad i den svenska sommarkvällen, till kohagen, lammen och till andra små djur som hellre vill leka än sova. Först när skymningen övergår till natt verkar alla få ro. Till och med vareviga katt.

Om Marit Törnqvist

Marit kom redan som barn i kontakt med Astrid Lindgren eftersom hennes mor, Rita Törnqvist-Verschuur, översatte Astrids böcker till nederländska. Bland annat tyckte Astrid att Marit var den ’skrålligaste Skrållan’ hon nånsin hade sett och föreslog att hon skulle spela Skrållan i Salkråkan-filmen. Planerna stöp dock på att Marit lärde sig gå för sent.
Astrid Lindgren bodde av och till hos familjen Törnqvist, både i Holland och på gården i Småland, och Marit minns fortfarande med förtjusning hur den då 65-åriga författaren ägnade en hel eftermiddag åt att hoppa i höet med barnen.

Direkt efter examen på konstakademin i Amsterdam 1987 illustrerade Marit Törnqvist När Bäckhultarn for till stan av Astrid Lindgren. Därefter har de samarbetat med titlar som Sunnanäng och I Skymningslandet – under arbetet med den sistnämnda bilderboken flög de ballong över Stockholm tillsammans.

Här i Sverige känner vi också Marit Törnqvist som scenograf till Sagotåget och Villa Villekullasalen på Junibacken i Stockholm, där hon också var konstnärlig rådgivare fram till 2003.
Hon har även själv skrivit barnböcker, nu senast Den lyckliga ön, och mottagit priser för sina böcker i både Belgien och Holland.

Nu kan du rösta på Årets Bok 2019 – här är de nominerade

24 april, 2019 by Redaktionen

Nu kan du rösta på de nominerade böckerna till Årets Bok – folkets pris.

Ett pressmeddelande berättar:
De tolv böckerna har nominerats av Bonniers Bokklubbars litteraturredaktörer och vinnaren utses genom omröstning bland svenska folket. Vinnaren presenteras och belönas på Bokmässan i Göteborg i september 2019.

De nominerade till Årets Bok 2019 är:
De dubbelt så bra, Bengt Ohlsson (Albert Bonniers förlag)
Det som göms i snö, Carin Gerhardsen (Bookmark)
En katts resedagbok, Hiro Arikawa (Nona)
Järtecken, Christoffer Carlsson (Albert Bonniers förlag)
Manhattan Beach, Jennifer Egan (Albert Bonniers förlag)
Mörkret, Ragnar Jónasson (Modernista)
Pachinko, Min Jin Lee (Polaris)
Påfågelsommar, Hannah Richell (Forum)
Silvervägen, Stina Jackson (Albert Bonniers förlag)
Stormvarning, Maria Adolfsson (Wahlström & Widstrand)
Till minne av en villkorslös kärlek, Jonas Gardell (Norstedts)
Vaggvisa, Leila Slimani (Natur&Kultur)
Bonniers Bokklubbars litteraturredaktörer har utsett de nominerade efter flera kriterier: Boken ska innehålla en väl berättad historia sett till handling, karaktärer och miljö. Den ska vara utgiven på svenska i Sverige (oberoende av förlag/egenutgivning) under 1 maj 2018 – 30 april 2019. Boken ska tilltala en bred läsekrets samt ha en hög språklig kvalitet.

Författaren till den bok som fått flest röster i september tilldelas en statyett, designad av Torstensson Art & Design, och 30 000 kronor i prispengar. Även utgivande förlag får en statyett. Röstningsperioden börjar idag 24 april och alla som vill rösta på sin favorit gör det på www.åretsbok.se. Man kan rösta en gång om dagen fram till 25 augusti 2019.

– Det är jättekul att vara igång med Årets Bok igen! Engagemanget kring priset har bara vuxit för varje år. Det är otroligt roligt med alla kommentarer från läsare som ser listan med de nominerade böckerna som den självklara sommarläsningslistan. Jag tycker juryn har överträffat sig själv denna gång och nominerat ett fantastiskt starkt och spännande startfält, så det är bara att räkna med många härliga lästimmar. Och på Bokmässan i höst sen får vi se vilken bok läsarna gillar allra bäst och utsett till vinnare, säger Petra Nuhma, marketing- & PR-specialist för Bonniers Bokklubbar.

Skymningsland – ny skräckpodd med John Ajvide Lindqvist

24 april, 2019 by Redaktionen

Den 26 april släpps P1-podden Skymningsland – med nyskriven skräck av kända svenska författare. I första avsnittet får lyssnarna en helt nyskriven berättelse av John Ajvide Lindqvist.

Ett pressmeddelande:
Idag, imorgon och alltid handlar om en tonårskille som mitt under rapporteringen av Palmemordet blir haffad för snatteri av en märklig kvinnlig vakt. Hon tar honom till ett förhörsrum och pekar på en dörr. ”Om du går ut genom den dörren förändras allt.”

–Jag kom upp till Åhléns för att snatta skivor och såg en massa människor samlade runt en teve. Och så småningom förstod jag att Palme hade blivit mördad, säger John Ajvide Lindqvist om den verkliga bakgrunden till historien som specialskrivits för Skymningsland. Så det började med att jag ville använda mig av det ögonblicket, som för mig definierar åttiotalet, och därifrån tänkte jag – okej, vad kan hända sedan då?

Skymningsland är en skräckpodd med nyskrivna berättelser från svenskt 1980-tal. I fristående avsnitt av författare som Mara Lee, Inger Edelfeldt, Johannes Pinter, Jessica Schiefauer och Madeleine Bäck möter lyssnarna ett land med två tevekanaler, VHS, Domus, freestyle-apparater, Olof Palme, Razzel och Herreys. Vad hände med detta trygga land? Vad var det för mörka krafter som tog över? Något ohyggligt rör sig där bland hemglassbilar, mikrovågsugnar och midsommarfiranden. Något skrämmande. Dunkelt.

Berättarrösten i Skymningsland görs av Kardo Razzazi. Regissör är Rojda Sekersöz, som vann Guldbagge för årets nykomling 2018 för sin regi i filmen Dröm vidare. Musiken är specialkomponerad av Krister Linder.

Skymningsland har premiär den 26 april och går att lyssna på i Sveriges Radio Play eller där poddar finns från kl. 07.00. Ett nytt avsnitt släpps varje vecka. Skymningsland sänds i P1, fredagar kl. 19.03 med start den 26 april.

Skymningsland är producerat av Sveriges Radio Drama för P1.

Litteratur och konst

Footer

Om oss