
Pussy Riot ett musikperformance live på Liseberg i sommar.
Ett pressmeddelande berättar:
Pussy Riot, det ryska konstkollektivet tillika punkbandet startat av Nadya Tolokonnikova, har etablerat sig som en av världens mest omtalade konstkollektiv. Flertalet gånger har de genom politiska aktioner belyst brott mot mänskliga rättigheter, bland annat i hemlandet Ryssland. Senast aktuella med den Donald Trump-kritiska EP:n xxx (2016) och singeln Police State (2017) kommer Nadya och Pussy Riot nu till Sverige – för första gången med ett exklusivt musikperformance, på Liseberg 15 juni.
2012 fängslades Nadya i Ryssland på grund av Pussy Riots anti-Putin-aktion i Kristus Frälsarens katedral i Moskva. Aktionen uppmärksammades och hyllades av flertalet internationella medier, politiker och kulturpersonligheter såsom Sir Paul McCartney, Madonna och Aung San Suu Kyi. De färgglada huvudbonaderna, som drar tankarna till rånarluvor, blev ett tydligt signum för Pussy Riot.
Efter att Tolokonnikova släpptes fri har hon startat det oberoende nyhets- och mediehuset Mediazonia. Hon har talat inför den amerikanska kongressen, mottagit Lennon-Ono-fredspriset och även gästspelat, som sig själv, i den populära Netflix-serien House of Cards.
I grunden är Nadya och de andra medlemmarna i Pussy Riot konceptuella konstnärer och punkbandet startades mer som en del av ett koncept än ett faktiskt band. Men sedan aktionen i Moskva har musik visat sig vara en uttrycksform som passar kollektivet. Under 2016 släppte Pussy Riot tre musikvideos som alla porträtterade framtiden med Trump som USA:s president: Straight Outta Vagina, Organs och Make America Great Again. De släpptes som en del av EP:n xxx. I fjol släpptes ytterligare en singel och musikvideo – Police State.
Sommaren 2013 – under tiden då tre Pussy Riot-medlemmar satt fängslade i Ryssland – gjorde några ur kollektivet ett Sverigebesök under Almedalsveckan. Men den 15 juni 2018 kl. 21.00 blir första gången de står på en livescen i Sverige. Med Nadya i spetsen blir det ett exklusivt musikperformance på Stora Scenen på Liseberg. Det kommer utan tvivel att bli en överraskande kväll med det provokativa konstkollektivet.


Handlingen i Ibsens drama Peer Gynt kan tolkas på flera sätt. Den rent yttre handlingen kretsar kring den unge Peer Gynt som lever med sin mamma. De är fattiga för att hans pappa slarvat bort det välstånd som farfadern byggt upp. Ansvaret att bygga upp välståndet på nytt vilar tungt på den unge Peers axlar. Han är dock inte skapad för att samla världsliga ägodelar. Han är inte rätt man för att bygga upp ett materiellt välstånd. Han har däremot en livlig fantasi.
Det kan vara svårt att vara en människa fylld av fantasi och växa upp i en omgivning där alla förväntas vara praktiska och sköta sig. Många som vuxit upp i arbetarklasshem har berättat om svårigheter då de kämpat för att få jobb inom kreativa yrken. De har inte haft föräldrar och släkt som gått före dem och varit dörröppnare. Att se Peer Gynt som en fantasifull, kreativ människa som placerats på fel plats i livet, det är ett sätt att se dramat som.
Premiärpubliken innehåller alltid mycket teaterfolk, som skådespelare, regissörer med flera – jag tror att en sådan speciell föreställning tilltalar dem i hög grad. Thalheimers uppsättningar är aldrig traditionella. Han skalar gärna bort mycket av text och tar bort biroller, han vill hellre vara trogen själva kärnan i dramat.










Arbetet med att skapa en opera på fyra dagar är framfört roligt, komiskt, absurt, satiriskt och innehåller en hel del drift av klassiska operaklichéer. Av och till sanslöst roligt, härligt avspänt och respektlöst. Vad väger tyngst? Är det musiken eller texten? Tradition eller nyskapande? Och vad händer när det plötsligt kommer en avdankad operaprimadonna som vill ge sin syn på saken?
Mozart begravdes i en allmän grav på S:t Markuskyrkogården och begravningen var mycket enkel. Tio år efter Mozarts död grävdes området där han begravts upp, för att ge plats för nya gravar. Att Mozart begravdes i en massgrav med andra kroppar har gjort att det varit omöjligt att fastställa vad som orsakade han död.
Mozart och Salieri skrevs av Nikolai Rimskij-Korsakov 1897, efter Aleksandr Pusjkins versdrama från 1830. I den får vi följa relationen mellan kompositörerna Antonio Salieri och Wolfgang Amadeus Mozart, en relation som byggde på kreativitet och avundsjuka och slutade i giftmord. Den legendariska historien om Salieri och Mozart är sedan tidigare känd från Miloš Formans åttafaldigt Oscarbelönade film Amadeus, från 1984.