Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Ukraina

Filmrecension: Butterfly Vision – stark, stark film som inte går att skaka av sig

by

Butterfly Vision
Betyg 4
Svensk biopremiär 14 april 2023
Regi Maksym Nakonechnyi
Medverkande Rita Burkovska, Natalya Vorozhbit, Daria Lorenci m fl.

I krig är alla förlorare och kvinnor ännu mer. Denna film som är ett samprojekt mellan fyra länder, Ukraina, Sverige, Tjeckien och Kroatien, gräver sig djupt in i hjärtat. Den sitter kvar inne i mig länge och den visar på alla sätt och vis hur omänskligt krig är och hur den påverkar människor efteråt.

Huvudpersonen, Lilia, är en kvinnliga soldat, en ukrainsk flygspanare, som kommer hem till sin familj efter ett fångutbyte mellan Ukraina och ett annat land. Filmen handlar om människor och de drabbas i efterskalven efter krig och fångenskap, men den skildrar inte den pågående konflikten nu, där Ryssland anfaller Ukraina. Jag har svårt att kalla Rysslands anfall för krig, eftersom Ukraina enbart försvarar sig och inte i sin tur attackerar Ryssland. Att Ukraina måste försvara sig med vapen av olika slag är självklart.

Lilia har varit krigsfånge i Donbas. När hon och några andra fångar kommer hem möts de av hyllningar som krigshjältar och med stort medieuppbåd och en ukrainsk minister som tar emot dem. De blir läkarundersökta och får komma hem till sina familjer.

På Lilia väntar framför allt hennes mamma, hennes man Tokha och en god vän kallad Magpie. Det är inte lätt att komma tillbaka till ett vanligt liv efter fångenskap. Lilia har posttraumatiskt stressyndrom, PTS, men hon vill inte visa sig svag. Hon får attacker av och till och otäcka drömmar, men hon vägrar identifiera sig som ett offer. Jag är väl lite kluven till den attityden. PTS kan få människor att begå våld mot både sig själv och andra.

Det visar sig också att Lilia utsatts för grova övergrepp och väntar ett barn efter att ha våldtagits. Det blir en outhärdlig och svår situation att hantera för både henne och hennes man.

PTS-attackerna och hennes drömlika tillstånd skildras starkt med bilder som blir trasiga, störningar i bilder och skrämmande ljud. Mycket skickligt sätt att få oss att känna hur Lilia känner. Förutom dessa attacker och drömmarna är berättelsen som en dokumentär i bildspråk och dialoger. Rollerna spelas realistiskt och det känns som om det inte är ett drama utan ren verklighet.

Butterfly Vision är en stark, stark film som inte går att skaka av sig. Det är också så tydligt att det finns så mycket som måste göras i världen nu för att alla som drabbas av krigets fasor runt om olika krigshärdar kan få stöd att bearbeta det som hänt för att kunna bli trygga människor som kan leva vidare. Det är helt klart inte lätt.

Lyssna: LB [Lars Bygdén]Eric Palmqwist och Sarianna Cortes släpper jullåt till förmån för Ukraina

by

LB [Lars Bygdén]Eric Palmqwist och Sarianna Cortes släpper jullåt till förmån för Ukraina och Röda Korset.

LB [Lars Bygdén] berättar:
I början av 2000-talet blev jag ombedd att sjunga några låtar på en konsert arrangerat av Cornelissällskapet i min gamla hemstad Sundsvall. Jag gjorde då bl.a. en version av denna klassiker som väl blev en smärre succé. Jag blev sedan ombedd att framföra den som avslutning i Katarinakyrkan på Cornelis dödsdag, vilket var väldigt mäktigt.

Jag har ända sedan dess haft tankar på att spela in min version av den, men det har aldrig blivit av. Så när Eric hörde av sig och ville spela in låten, sa jag utan tvekan ja.


Jag vet ju att han är en handlingens man och att det då skulle bli av, något som tyvärr kanske inte gällt om ansvaret enbart vilat på mig. Men nu finns den inspelad, med Sariannas och Erics fina röster och med Mikael Nilzéns och Roger Gustafssons fantastiska piano- och steel-guitarspel som grädde på moset.

Eric Palmqwist:
I natt jag drömde är nog den låten jag sjungit allra mest som barn och jag älskade den redan då.
När jag och Lars skulle göra en spelning ihop på Katalin i Uppsala i höstas så föreslog jag att vi skulle göra en låt ihop som extranummer. Lars föreslog då den här låten. Vi repade den i logen precis innan konserten och Sarianna som spelar med mig satte sig vid pianot och sjöng med. Något hände där i rummet när våra röster möttes och vi kände nog alla det här kan bli riktigt fint. När vi sedan framförde låten live fick vi gåshud allihop. Den här låten har en sådan kraft i sig.
När jag kom hem kunde jag inte riktigt släppa den där känslan.
Jag föreslog att vi skulle spela in låten ihop alla tre och släppa den som en jullåt där alla intäkter skulle gå till Ukraina. Sagt och gjort, så ringde vi runt lite, bokade musiker och studio och spelade in låten live och den mixades samma dag. Här är resultatet. Hoppas du tycker om den.

Sarianna Cortes:
Den här låten säger allt jag känner just nu. Jag brukar sjunga den för att trösta mig själv då och då, så när jag fick möjligheten att göra den med Lars och Eric var det en självklarhet, särskilt när det är för ett sådant här ändamål.

LB [Lars Bygdén] startade på andra halvan av 90-talet countryrock-bandet The Thousand Dollar Playboys och blev då centralgestalt inom alt-countryscenens framväxt i Sverige, när han presenterade genren för en helt ny publik inom indiescenen, där countrymusik tidigare närmast hade betraktats som en paria.
Han har efter bandets upplösning 2003 gett ut flera hyllade album varav de två senaste har kretsat kring hans frus bortgång i cancer. De har rönt stor uppmärksamhet och hyllats stort i både svensk och utländsk press.

Tidigare i år kom Lars femte soloalbum – One Last Time For Love – som har varit hans mest framgångsrika hittills. Efter en konsertvår med fullt band är han nu ute på en firad soloturné där hans fina låtskrivande lyfts ett snäpp till hans underhållande mellansnack där han med humor, självdistans och en befriande lätthet behandlar de tunga ämnena i hans texter.
Eric Palmqwist släppte tidigare i år sin hyllade tredje soloskiva Värmen och var även en av initiativtagarna till stödgalan Hjälp Ukraina tidigare i år där han tillsammans med sina artistkompisar (Andreas Mattsson, Anna Järvinen, Anna Stadling & Helene Sjöholm, Caroline af Ugglas, Clara Klingenström, Grant, Jonathan Johansson, Stefan Sundström & Pдyam och Magnus Helmner lyckades samla in nästan en halv miljon kronor.
Sarianna Cortes har under våren backat Eric Palmqwist på hans turné och släppte samtidigt skiva tillsammans med Andreas Stellan/Parasite Child under namnet Lento Scarlets (med bandmedlemmar från bla The Ark, Augustifamiljen, Avantgardet och The Amazing). Tidigare har hon dykt upp på sång bakom bl a Dungen, Samling, Stefan Björk och Ludvig Bell. Hon har även släpp två singlar och jobbar i skrivande stund på en kommande EP.

Filmrecension: Frigörelsen – omskakande, mörk berättelse som sätter sig i magen

by

Frigörelsen
Betyg 3
Svensk biopremiär 20 maj 2022
Regi Kira Kovalenko

En mörk berättelse som sätter sig i magen. En berättelse om hur de små maktlösa människorna blir drabbade av krig och våld. Filmen har en rysk regissör och en producent från Ukraina. Rakt på och utan skyddslappar skildrar den hur skadade människor blir som drabbas av bomber och beskjutningar. Frigörelsen är inspelad 2021 men det den skildrar skulle kunna handla om vad civilbefolkning drabbas av i Ukraina idag.

Huvudpersonen Ada är en ung tonårstjej som bor högt uppe i bergen i Rysslands Nordossetien ed sin kontrollerande pappa och lillebror. Hennes pappa häller ut hennes parfym, förbjuder henne att ha smink och tillåter henne knappt att gå ensam utomhus Hennes lillebror Dakko är klängig och rent av obehaglig då han vill sova tillsammans med henne och kryper tätt intill, som om han är förälskad i sin syster. Dessutom har Ada en jämnårige, kärlekskranke kille, Tamik, som tvingar sig på henne. Men egentligen är männens kontroll av Ada en följd av tragiska händelser. Männen liksom Ada har skadats mentalt av tidigare händelser.

Filmens svenska distributör skriver:
Inspirerad av italiensk neorealism och Marco Bellocchios gotiskt groteska debut Fists in the Pocket har regissören Kira Kovalenko skapat en film om familj, desperat frihetslängtan och hur nationella trauman kan leva kvar i nästkommande generation.

Filmens har flera spår och trauman efter konflikter mellan olika grupper är grundspår. Mäns kontroll av kvinnor ett annat och frihetslängtan och kamp för att få leva sitt eget liv ett tredje spår.

Adas situation är mörk och hon är starkt skadad av hur hon behandlas. Hon har ett enda hopp, den äldre brodern Akim som har lyckats ta sig från den isolerade gruvbyn i norra Ossetien men som återvänder när deras pappa blivit sjuk.

Filmen uppmärksammades stort under Filmfestivalen i Cannes 2021 där den visades i ”Un Certain Regard” och Kira Kovalenko vann priset för bästa film.

Jag känner mig väldigt kluven till filmen. Den är stark och berör men samtidigt känner jag hur svårt skadade både Ada och hennes lillebror och deras pappa är, det känns näst intill hopplöst.

Fakta från filmdistributören om regissören:
Kira Kovalenko, född 1989, kommer ursprungligen från Nalchik i Kabardino-Balkarien i Ryssland. Kovalenko hör till den växande skara kulturarbetare som lämnat sitt hemland i protest mot det olagliga kriget i Ukraina. Hon skrev själv om kriget i ett öppet brev publicerat i mars:
”Det finns många ryska regissörer som inte stöder kriget, så nu anser den ryska staten att de inte behövs längre… de ses mer som ett problem. Men nu är det upp till oss att göra andra röster hörda. Vi måste stödja ukrainska regissörer som i dagsläget måste försvara sitt land istället för att göra filmer. Det är en enkel solidaritetshandling och ett visande av stöd både för våra ukrainska kollegor och Ukraina. Kriget måste upphöra.”

Den ukrainske producenten bakom Frigörelsen, Alexander Rodnyansky (med Oscarnomineringar för Leviatan och Loveless på meritlistan), har också tagit ställning mot kriget och fått betala priset för det. Han är en av de som hamnat på listor över kulturyttringar som politiska krafter vill stryka från agendan i Ryssland.