Turandot ännu en gång 17/11 2013
Premiären på Turandot tidigare i år med Nina Stemme som Turandot blev en storartad upplevelse, men andra föreställningen efter höstens nypremiär med Erika Sunnergårdh blev om möjligt en ännu större operaupplevelse, men jag vill redan nu fastslå att detta inlägg inte kommer att handla om vilken föreställning som var bäst och inte heller om eventuella skillnader mellan föreställningarna.
Varje föreställning står på sina egna ben och det känns varken korrekt eller rättvist för mig att göra en sådan jämförelse: om du är intresserad av att veta mer om detta bifogar jag en länk till mitt inlägg från premiären.
Det känns alldeles utmärkt och jag upplever det som en stor fördel att Kungliga operan besätter rolllistan med olika sångare. Kvar från premiäromgången är i huvudsak den avsatte Timur och Althoum som då som nu gestaltas av Michael Schmidbergen respektive min namne Magnus Kyhle samt Pang som då och nu sjöngs av Daniel Ralphsson. Det är tenoren med den obetalbara mimiken också känd från andra uppsättningar på Drottningholm slottsteater, Årsta Teater och naturligtvis Kungliga Operan. Med reservation för att minnet sviker mig.
Hovkapellet och operakören är också i stort de samma som vid premiäromgången , men i dag dirigerades föreställningen av chefsdirigenten Lawrence Renes. Även Operakören på Kungliga Operan tillhör mina absoluta favoritkörer, i min alldeles egna operavärld, tillsammans med operakörer på andra operahus inom mitt område. Att uppleva Hovkapellet gör mig aldrig besviken och det har de inte lyckats med tidigare heller och dirigenten, som jag faktiskt känner till sedan tidigare borgar för en fortsatt hög kvalitet på min upplevelse.
Nya på rollistan är alltså Calaf, Liu, Ping , Pong och Turandot. Det som lockade mig att se uppsättningen ytterligare en gång handlar om kombinationen av Erika Sunnergårdh och några av morgondagens nya sångstjärnor dvs Magdalena Risberg, Linus Börjesson och Conny Thimander. Det var särskilt viktigt för mig eftersom jag missade Trollflöjten tidigare i höst med några av dessa sångstjärnor.
Det blev inte helt oväntat en fantastisk stor operaupplevelse och nu behövde jag dessutom inte sitta och fundera på olika scenlösningar utan denna gång kunde jag helt och hållet ägna mig åt den underbara musiken och de fantastiskt fina rösterna. Här tänker jag särskilt på Erika Sunnergårdh, Magdalena Risberg, Linus Börjesson och Conny Thimander för att bara nämna de nya sångarna i denna omgång.
Thiago Arancam, den brasilianske tenoren som sjöng Calaf´s parti gjorde en utmärkt insats inte minst i den kända arian Nessum dorma, som ju betyder ingen sover och att sova under hans olika arior var det inte tal om.
Erika Sunnergårdh gjorde ju som jag också hade förväntat mig en alldeles utmärkt insats såväl sceniskt som sångligt och Magdalena Risberg gjorde nästa lika stor succé som Yana Kleyn gjorde tidigare under året .En inte mindre insats svarade också herrar Börjesson och Thimander tillsammans med veteranen Ralphsson för och det känns direkt uppfriskande att få uppleva dessa herrar med sin utmärkta sceniska och sångliga gestaltning.
Sammanfattningsvis var eftermiddagens operaföreställning en mycket fin avslutning på denna något förlängda operaweeekend som påbörjades i torsdags med premiären på Macbeth på DKT i Köpenhamn och gårdagens annorlunda belcantoupplevelse på GöteborgsOperans version av Donizetti´s Kärleksdrycken.
Produktionsteam
Dirigent: Lawrence Renes
Regi, scenografi och ljus Marco Arturo Marelli
Kostymdesign: Dagmar Niefind- Marelli
Medverkande
Turandot: Erika Sunnegårdh
Althoum: Magnus Kyhle
Calaf: Thiago Arancam
Timur: Michael Schmidberger
Liù: Magdalena Risberg
Ping: Linus Börjesson
Pang: Daniel Ralphsson
Pong: Conny Thimander
En mandarin: Ian Powers
Prinsen av Persien: Frederick Vaamonde (sceniskt) Jon Nilsson (sång)
Sjungande hovdamer: Jessica Forsell Clarhäll och Kristina Hanson
Akrobater
Rasmus Frisk,Hampus Söderström, Robin Karlsson, Viktor Olausson, Timothy Pilatti
Kungliga Operans Kör
Elever från Adolf Fredriks Musikklasser
Kungliga Hovkapellet

