• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Turandot på Kungliga Operan

Turandot på Kungliga Operan ännu en stor operaupplevelse

18 november, 2013 by Redaktionen

 

turandot

Turandot ännu en gång 17/11 2013

Premiären på Turandot tidigare i år med Nina Stemme som Turandot blev en storartad upplevelse, men andra föreställningen efter höstens nypremiär med Erika Sunnergårdh blev om möjligt en ännu större  operaupplevelse, men jag vill redan nu fastslå att detta inlägg inte kommer att handla om vilken föreställning som var bäst och inte heller om eventuella skillnader mellan föreställningarna.

Varje föreställning står på sina egna ben och det känns varken korrekt eller rättvist  för mig att göra en sådan jämförelse: om du är intresserad av att veta mer om detta bifogar jag en länk till mitt inlägg från premiären.

Det känns alldeles utmärkt och jag upplever det som en stor fördel att Kungliga operan besätter rolllistan med olika sångare. Kvar från premiäromgången är i huvudsak den avsatte  Timur och Althoum som då som nu gestaltas av Michael Schmidbergen respektive min namne Magnus Kyhle samt Pang som då och nu sjöngs av Daniel Ralphsson. Det är tenoren med den obetalbara mimiken också känd från andra uppsättningar på Drottningholm slottsteater, Årsta Teater och naturligtvis Kungliga Operan. Med reservation för att minnet sviker mig.

Hovkapellet och operakören är också i stort de samma som vid premiäromgången , men i dag dirigerades föreställningen av chefsdirigenten Lawrence Renes. Även Operakören på Kungliga Operan tillhör mina absoluta favoritkörer, i min alldeles egna operavärld, tillsammans med operakörer på andra operahus inom mitt område. Att uppleva Hovkapellet gör mig aldrig besviken och det har de inte lyckats med tidigare heller och dirigenten, som jag faktiskt känner till sedan tidigare borgar för en fortsatt hög kvalitet på min upplevelse.

Nya på rollistan är alltså  Calaf,  Liu, Ping , Pong och Turandot. Det som lockade mig att se uppsättningen ytterligare en gång handlar om kombinationen av Erika Sunnergårdh och några av morgondagens nya sångstjärnor dvs Magdalena Risberg, Linus Börjesson och Conny Thimander. Det var särskilt viktigt för mig eftersom jag missade Trollflöjten tidigare i höst med några av dessa sångstjärnor.

Det blev inte helt oväntat en fantastisk stor operaupplevelse och nu behövde jag dessutom inte sitta och fundera på olika scenlösningar utan denna gång kunde jag helt och hållet ägna mig åt den underbara musiken och de fantastiskt fina rösterna. Här tänker jag särskilt på Erika Sunnergårdh, Magdalena Risberg, Linus Börjesson och Conny Thimander för att bara nämna de nya sångarna i denna omgång.

Thiago Arancam, den brasilianske tenoren som sjöng Calaf´s parti gjorde en utmärkt insats inte minst i den kända arian Nessum dorma, som ju betyder ingen sover och att sova under hans olika arior var det inte tal om.

Erika Sunnergårdh gjorde ju som jag också hade förväntat mig en alldeles utmärkt insats såväl sceniskt som sångligt och Magdalena Risberg gjorde nästa lika stor succé som Yana Kleyn gjorde tidigare under året .En inte mindre insats svarade också herrar Börjesson och Thimander tillsammans med veteranen Ralphsson för och det känns direkt uppfriskande att få uppleva dessa herrar med sin utmärkta sceniska och sångliga gestaltning.

Sammanfattningsvis var eftermiddagens operaföreställning en mycket fin avslutning på denna något förlängda operaweeekend som påbörjades i torsdags med premiären på Macbeth på DKT i Köpenhamn och gårdagens annorlunda belcantoupplevelse på GöteborgsOperans version av Donizetti´s Kärleksdrycken.

Produktionsteam

Dirigent: Lawrence Renes

Regi, scenografi och ljus Marco Arturo Marelli

Kostymdesign: Dagmar Niefind- Marelli

Medverkande

Turandot: Erika Sunnegårdh

Althoum: Magnus Kyhle

Calaf: Thiago Arancam

Timur: Michael Schmidberger

Liù: Magdalena Risberg

Ping: Linus Börjesson

Pang: Daniel Ralphsson

Pong: Conny Thimander

En mandarin: Ian Powers

Prinsen av Persien: Frederick Vaamonde (sceniskt) Jon Nilsson (sång)

Sjungande hovdamer: Jessica Forsell Clarhäll och Kristina Hanson

Akrobater

Rasmus Frisk,Hampus Söderström, Robin Karlsson, Viktor Olausson, Timothy Pilatti

Kungliga Operans Kör

Elever från Adolf Fredriks Musikklasser

Kungliga Hovkapellet

Arkiverad under: Recension Taggad som: Turandot på Kungliga Operan

Premiären på Puccinis ofullbordade Turandot blev en pampig musikalisk sångarfest – en av KO:s givna succeér

17 februari, 2013 by Redaktionen

turandotkocarlthorborg2013

Bild: Carl Thorborg

Premiär på Kungliga operan i Stockholm 16 februari 2013

Turandot

Musik: Giacomo Puccini. Text: Renato Simoni och Giuseppe Adami

I kväll har jag upplevt min nionde uppsättning av Puccini´s ofullbordade sista verk, Turandot, allt från uppsättningen i Arena di Verona i början av 1990-talet och Bolshoi´s gästspel på Dalhalla Operafestival till uppsättningar på våra största operahus. Utöver  detta så har jag ju också upplevt ytterligare ett antal föreställningar, men med  olika sångare i rollerna.

Senast upplevde jag nypremiären på GöteborgsOperans  förra året och jag såg naturligtvis också verket som Veckans föreställning via SVT-Play för en tid sidan, som var inspelad på Arena di Verona.

Kvällens uppsättning är utan tvekan den bästa av de uppsättningar som jag har upplevt under årens lopp. Det känns alldeles utmärkt att konstatera att jag som en trogen operaälskare just nu är inne i ett stim där jag upplever den ena fantastiska uppsättningen efter varandra. Nu har jag upplevt tre formidabla uppsättningar i rad och under en veckas tid dvs egentligen lördag till lördag.

Först ut  av dessa fantastiska uppsättningar var Tristan och Isolde på GöteborgsOperan och i tisdags gällde det Pendereckis Djävlarna från Loudon på  Den Kongelige Opera i Köpenhamn och i kväll handlade det alltså om Puccini´s oavslutade verk Turandot.

Föreställningen är regisserad av Marco Arturo Marelli som också svarar för scenografi och ljussättning, medan hans hustru Dagmar Niefind-Marelli ansvarar för kostymdesignen.  Paret känner jag igen från deras uppsättning av Richard Strauss Rosenkavaljeren, som jag först upplevde på Staatsoper i Hamburg och ett halvår senare på Den Kongelige Opera i Köpenhamn.

Det var en helt lysande uppsättning, men om sanningen skall fram så började det inte så bra åtminstone inte enligt min uppfattning. Hela tiden fram till pausen satt jag av och till och funderade på vad detta var för en sorts uppsättning. Förlagd i vilken tid och så irriterades jag av att det hela tiden måste hända saker och ting på scenen och också i olika delar av scenen.

Det tycks vara det bestående greppet av dagens operaregissörer att det hela tiden måste hända saker och ting på scenens olika vinklar och vrår. Personligen finner jag detta grepp både irriterande och onödigt. Låt musiken och sångarna gestalta föreställningen och lita på att musiken håller för det gör ju den utan någon som helst tvekan.

Det tar  bort en del av min koncentrationsförmåga, när jag under föreställningens gång sitter och spekulerar på  regissörens tankar kring uppsättningen och det är speciellt viktigt för mig att förstå dessa tankar för att kunna njuta av musiken i fulla drag.

Handlingen är jag ju fullt införstådd med sedan tidigare, men regissörens tankar vill jag ju helst kunna förstå  när jag ser uppsättningen. Visserligen kan man ibland läsa sig till detta i programbladet, men detta hinner man ju oftast inte med när man ser premiären.

I tredje akten tror jag att jag var klar över att uppsättningen är förlagd i  Puccini´s tid och förmodligen under hans sista levnadsår, men jag kan ju självklart ha fel, men efter att ha bestämt mig för detta så blev det frid och fröjd och jag kunde ägna mig helt och hållet åt att njuta av den underbara musiken och alla dessa fantastiska sånginsatser.

Kungliga Operakören inledde föreställningen sittande som i en biosalong, där stolraderna rullades fram och tillbaka alltmedan de föreställde folket i Peking. Det lät som vanligt mycket bra om kören också denna afton även om det ibland kändes som en och annan i kören kände sig obekväma i sin roll.

Det var en något annorlunda uppsättning än vad som är brukligt dels för regissörens val  av scenografisk lösning, som jag från första början kände mig ovan inför, men det tog inte så lång tid innan jag hade vant mig vid scenkonstruktionen.  Men jag noterade också andra förändringar, vilka egentligen inte störde min upplevelse som sådan. Till exempel att Riccardo Massi också fick agera kompositören själv; först i själva öppningscenen både i första och tredje akten. Trevligt inslag med akrobater och sjungande hovdamer, men också en finurlig lösning med den dubbla lösningen av avrättningen av den unge men ädle prinsen av Persien.

Den danske dirigenten Thomas Söndergård fick fram helt andra klanger än de som jag vanligtvis förkippar med Turandot och Hovkapellet var som vanligt i sitt esse, kanske ett strå vassare än normalt?

Utöver den fantastiska musiken så är det framförallt de strålande och utmärkta sånginsatserna som kännetecknar och utmärker denna uppsättning. Bland sånginsatser, men också den sceniska gestaltningen så gör min namn magnus Kyhle en mycket förnämlig insats som kejsar Altoum i denna uppsättning sittande i en rullstol

På ett sätt kan man ju konstatera att det i denna uppsättning är tenorernas afton och då tänker jag här på Daniel Ralphsson  och Niklas Björling Rygert som Pang respektibe Pong, men också barytonisten Ola Eliasson gör en alldeles  utmärkt tolkning som Ping.

Inkallade basen Michael Schmidberger gjorde en utmärkt prestation som Timur, men jag har förvisso hört och sett bättre prestationer. Barytonisten Anton Eriksson hade ett litet, men naggande gott parti som mandarinen och Pierre Gylbert fick sjunga partiet som den persiska prinsen.

Främst bland tenorerna är ju självklart Calaf som sjungs av den för mig helt okände italienske tenoren Riccardo Massi och som gör en av de bästa liveuppföranden som jag har upplevt under årens lopp,  slagen bara av Luciano Pavarotti som för övrigt tillhör mina absoluta tenorfavoriter, men som jag tyvärr aldrig hann uppleva IRL.

Att Nina Stemme skulle klara av sitt parti med all nödvändig glans och ära har jag inte ett ögonblick betvivlat  och hennes version ligger så nära som det går att komma min favoritsopran Birgit Nilsson, som jag tyvärr är alldeles för ung för att ha kunnat uppleva  IRL.

Den verkliga sensationen denna februariafton vill jag till sist ändå konstatera att den unga ryska sopranen Yana  Kleyn var och att även hon skulle göra succé denna kväll var jag helt övertygad om långt före föreställningen började. Yana Kleyn är att betrakta som en ren sensation och nu också för publiken på Kungliga Operan. Det är visserligen inte hennes debut på Operan, men det är nog hennes rolldebut och en debut som genomfördes med all nödvändig glans och pompa. Yana Kleyn vill jag gärna höra mer av, men det gäller också övriga solister där nu ingen är nämnd men inte heller någon är glömd.

 

Andra recensioner

Gunilla Brodrej i Expressen

Bo Löfvendahl I SvD

Nummer.se

Per Feltzin i Kulturnytt

En publikrecension

Produktionsteam

Dirigent: Thomas Söndergård

Kostymdesign: Dagmar Niefind- Marelli

Regi, scenografi och ljus: Marco Arturo Marelli

 

I rollerna

Prinsessan Turandot: Nina Stemme

Kejsar Altoum: Magnus Kyhle

Calaf: Riccardo Massi

Timur: Michael Schmidberger

Liü: Yana Klein

Ping: Ola Eliasson

Pang: Daniel Ralphsson

Pong: Niklas Björling  Rygert

En mandarin: Anton Eriksson

Prinsen av Persien: Frederick Vaamonde (sceniskt Pierre ylbert (sång)

Sjungande hovdamer: Mirja Sörberg, Annica Nilsson

Akrobater: Emanuel Axelsson,Hampus Söderström,Robin Karlsson, Jonatan Krogh, Timothy Pilotti

KUNGLIGA OPERANS KÖR

Kormästare: Christina Hörnell

Elever från Adolf Fredriks Musikklasser

KUNGLIGA HOVKAPELLET

Konsertmästare: Tomas Gustafsson

Arkiverad under: Recension Taggad som: En praktfull musik-och sångupplevelse, Turandot på Kungliga Operan

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Jublades åt dansant och berörande 10-års fest – Spöket i Köket & Åkervinda i Musikens Hus

17/4 2026 Musikens Hus i Majorna … Läs mer om Jublades åt dansant och berörande 10-års fest – Spöket i Köket & Åkervinda i Musikens Hus

Filmrecension: Michael – underhållande, bortsett från en svacka i mitten

Michael Betyg 3 Svensk biopremiär 22 … Läs mer om Filmrecension: Michael – underhållande, bortsett från en svacka i mitten

Smittsamt sväng kärnan i sound rotat i Minneapolis 80-tal – Ida Nielsen & The Funkbots

17/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Smittsamt sväng kärnan i sound rotat i Minneapolis 80-tal – Ida Nielsen & The Funkbots

Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

5 Seconds of summer på Hovet Betyg 5!!! … Läs mer om Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

16/4 2026 Jazzkrogen Utopia nedanför … Läs mer om Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Fröken Julie Av August … Läs mer om Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Dina Ögon – Fållan (Kväll 1) - Betyg 4 … Läs mer om Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Solaris på Dramatens lilla scen - Betyg … Läs mer om Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

La belle année - Det vackra året Betyg … Läs mer om Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

The Mummy Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Urchin Betyg 3 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Nyårsfesten Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in