Disco Boy
Betyg 3
Svensk biopremiär 11 augusti 2023
Regi Giacomo Abbruzzese
En film som är svår att betygsätta. Den är högaktuell och samtidigt magiskt mystisk och skildrar inte allt i en rak följd. Tankar, drömmar och känslor gestaltas på ett sätt så att det av och till är svårt att veta vad som är vad, svårt att avgöra vad som är berättelsens verklighet. Berättelsen är tidlös, då varken mobiltelefoner eller datorer är med men samtidigt är innehållet högaktuellt och börjar i Vitryssland, vidare till Frankrike och sedan till Niger Delta, en delstat i södra Nigeria vid Nigerflodens utlopp i Atlanten och hamnar sedan tillbaka i Frankrike.
Aleksei (spelas av Franz Rogowski) lämnar i smyg sitt hemland Belarus tillsammans med en vän. De lyckas ta sig ut från Belarus till Polen som fotbollssupportrar. I Polen avviker de och ger sig iväg mot målet, Frankrike. Varför de vill just till Frankrike vet vi inte riktigt från början. De berättar för en lastbilschaufför de får lift med att de ska på en festival eller konsert med techno-musik.
Vägen till Frankrike är snårig emellanåt där de måste ta sig fram i ogenomtränglig skog och mot slutet ta sig över vatten. Under sista sträckan över gränsen förolyckas hans vän och Aleksei får ta sig fram i Frankrike själv. Han tar sig till Paris och går med i Främlingslegionen. Han lyckas bli antagen och om han står ut i fem år kommer han att få franskt medborgarskap.
Den nigerianska staten sslår hårt mot befrielserörelsen MEND. I Disco Boy får vi följa Jomo, en ung man i Niger Delta som kämpar med en gerillagrupp för att deras område ska bli av med oljeföretag som suger ut området med stöd av regering och politiker. När gerillagruppen kidnappar två fransmän hamnar Aleksei med sin trupp i Främlingslegioner där på uppdrag att befria de kidnappade. Jomo och Aleksei möts och denna korta träff påverkar dem båda för alltid.
Jag brukar oftast uppskatta filmer som inte berättar allt glasklart. Magiska stämningar kan säga mycket mer ibland. Det kan bli fantastiska filmer när filmskaparen inte använder traditionell dramaturgi utan istället talar till oss via känslor som förmedlas genom bilder utan ord. Men det är lite för mycket sådant för att jag ska helt sluka filmen. Många scenbilder är medvetet suddiga, dimmiga. Det fungerar inte perfekt. Inte för mig i alla fall. Filmen skulle vunnit på att klippas om lite, tänker jag. Antingen ta ännu ett steg mot det otydliga eller berätta lite mer realistiskt. Inte ens filmens titel är tillräckligt träffande.
Franz Rogowski som spelas Alex är ett skäl till att filmen ändå får betyg 3. Utan hans rollprestation hade den fått lägre betyg. Franz Rogowski är en duktig och intressant ung tysk skådespelare som briljerade i huvudrollen som Hans Hoffmann i filmen Den stora friheten, som gick på bio 2021.