Socialismens utveckling från utopi till vetenskap
Författare Friederich Engels
Orginalets titel: Die Entwicklung des Sozialismus von der Utopie zur Wissenschaft
Översättning: Hjalmar Branting
Utg.datum: 1882
Förlag: Murbruk Förlag, 2016
ISBN: 9789198192537
Friederich Engels skrift Socialismens utveckling från utopi till vetenskap publicerades först som en följetång i franska tidskriften La Revue socialiste mars till maj 1880. Den tyska versionen kom först några år senare. Boken är en kritisk betraktelse över tidigare revolutionära rörelser och en sammanfattning av Engels egna tankar om socialismen och samhällets utveckling.
Det är inte utan att jag läser boken med ett småleende. Jag känner igen mycket av det vi i vardagligt tal kallar marxistisk grundanalys, men häpnas av Engels smått naiva tanke om att samhällsförändringen skulle vara ödesbestämd. Den bärande tesen i Engels bok är att socialismen kommer att ersätta kapitalismen, därför att det i princip måste bli så. I Engels värld ersätts kapitalismen av socialismen på samma sätt som feodalstaten ersattes av det kapitalistiska systemet. Engels hävdar i och för sig att utvecklingen inte är ödesbestämd, men agerar ändå som om den vore det. En annan intressant tanke som vare sig dåtidens socialister eller nutidens kapitalister funderar speciellt mycket över är nästa steg i samhällsutvecklingen. Om nu socialismen i Engels tappning skulle dyka upp, vad kommer efter det? Historien tar inte slut.
Boken är kort och relativt lättläst, det är inte ett akademiskt verk. Det är inte samma sak som at texten är lätt att förstå. För att förstå författarens tankar måste läsaren av idag måste tänka på vad ord och begrepp innebar då de skrevs. Texten är trots allt från 1880.
Om vi tar ett klassiskt begrepp som proletariatets diktatur. Idag använder ordet diktatur som en motsats till demokrati. Inget samhälle anno 1880 skulle passera dagens demokratitest, utan enligt vårt sätt att se det var alla dåtidens stater diktaturer. Jag vet inte exakt vad Engels menade med begreppet diktatur, men jag brukar luta åt det mer neutrala ordet ”bestämmande”. En proletär är en person som inte äger sina produktionsmedel, dvs en anställd, en löntagare. Vill läsaren göra ett ärligt försök att tränga in i Engels huvud måste vederbörande kasta dagens begreppsvärld överbord och använda dåtidens.
Det som är intressant med Engels sätt att se samhällsutvecklingen är nästa steg. Samhällen som Sverige har gått från en jägar- och samlarekonomi till dagens kapitalistiska samhälle, men vad kommer efter dagens ekonomisk system? Engels var övertygad om att socialismen skulle efterträda kapitalismen, men än har det inte skett. Å andra sidan har det bara gått lite drygt 100 år. Vem vet hur det ser i nådens år 2836.
Det finns ett återkommande avsnitt i flera varianter av Star Trek som tangerar ämnet. Besättningen på Enterprise hittar ett skepp med en sovande besättning från vår tid, Det finns alltid en individ som har gamla investeringar oh vill veta vad de är värda. ”Framtidens ekonomi fungerar inte på det sättet” är alltid svaret. ”Mänskligheten strävar numera inte efter rikedom utan efter att förbättra sig själv”.
I Star Trek-samhället produceras varor genom replikatorer, dvs en maskin om arrangerar om energi och materia till det vi vil ha. Nu är den typen av teknologi science fiction, men tanken på att vart hushåll har en 3D-printer och själva skriver ut varor i sitt hem är inte alltför avlägsen. Om jag kan designa och skriva ut en stol, vilken plats i ekonomin har ett företag som IKEA och alla de personer som arbetar i IKEAs produktionskedja?
Vi kan tycka vad vi vill om Engels, hans teorier, syn på samhället och dess utveckling, men ingen kommer ifrån det faktum att den metod vi har för att producera varor och tjänster på ett övergripande sätt styr hur samhället organiseras. Vilken plats har dagens kapitalism i ett samhälle där konsumenten själv designar och tillverkar ting såsom möbler, kläder och andra enkla konsumtionsvaror?
Vi vet bara en sak och det är att historien aldrig tar slut.
”Och dom försöker lura i en
att historien har ta’tt slut
så att man inte ska bekymra sej
om hur det kommer att se ut
Ja, som om allting som har hänt förut
skulle leda fram till nu
och inte vidare
Långt, långt vidare…” Mikael Wiehe, Rock-Samba
Peter Johansson