Nisse Widlund blev svensk hjälte på Kung Fu-festivalen som arrangerades i Eriksdalshallen i Stockholmden 18 maj 2012. Nio elitmatcher med kinesiska, polska och svenska wushu-utövare hölls under Kung Fu-festivalen i Eriksdalshallen i Stockholm den 18 maj – och den sista matchen där Nisse Widlund mötte den polske mästaren Robert Rajewskii i 65 kg- klassen blev den enda svenska segern. I övrigt dominerade de kinesiska och de polska kampsportare, både herr- och i dammatcher.
Det var ett imponerande arrangemang med kinesisk kampsport på schemat från tidig morgon till sena kvällen. 10.00 drog SM i Wushu igång – och svenska mästare korades. På kvällen var det uppvisningar av kinesiska framstående Wushu-utövare och därefter var nio matcher med kampsportare ut den internationella eliten inom kinesisk kampsport.
På plats i publiken fanns representanter både från den polska och den kinesiska ambassaden. Polen och Kina hade män och kvinnor som var med och tävlade.
Innan det var dags för matcher hölls uppvisningar.
Först ut i uppvisningen var Team Sweden, av namnet förstår ni att det var svenska Wushu-utövare. Uppvisningsteamet bestod av både tjejer och killar och några av medlemmar var väldigt unga, säkert inte ens tonåringar.
Som väntat var de duktiga och de framförde bland annat en gemensam form. Det som är tydligt i dessa kinesiska kampsporter är att den som ska kunna bli riktigt bra måste ha en vig och mjuk kropp, av typen gymnast. De har låga ställningar och nästan kryper på golvet och det är volter och en och annan som går ned i spagat.
Ett av kvällens huvudnummer var uppvisningarna av den kinesiska truppen som bestod av studenter från en teknisk högskola. Med dräkter i klara färgar och guldbroderier gjorde de volter och visade sin skicklighet i wushu, både med sparkar och slag och med olika traditionella kinesiska vapen. Det lör finnas 18 olika vapen i den kinesiska wushutraditionen, bland annat flera svärd, som det raka svärdet och kroksvärdet.
För min del var jag allra mest imponerad av den kinesiska kvinnan som visade upp den långsamma kampkonsten Tai Chi. Hon hade sådan balans och sådan fokus och plötsligt, mitt i det oerhört långsamma kunde hon explodera i några rörelser.
En annan intressant del av uppvisningen var när studenterna utförde olika rörelseformer från djur. Det är formen där de wushu-munkar som skapat rörelsemönstren hämtat inspiration från djur som ormen, björnen, hunden, tiger och syrsan.
Nå åter till de nio matcherna. De tävlande är barfota och i några av matcherna hade männen bara kortbyxor på sig. Damerna hade bröstskydd och huvudskydd.
Tävlingsformen tillät både slag och sparkar och mer brottning och tillät också de tävlande att knuffa eller lyfta ut motståndaren från tävlingsmattan. Nisse Widlund som tävlade för Sverige i kvällens sista match var imponerande smidig, stark och snabb. Han hade suverän tajming och visste precis när han skulle ta tag i motståndaren och få ner honom på matten eller när han skulle placera en poänggivande spark. Trots att polacken hade fina meriter och var duktig var han chanslös mot Nisse Widlund.
Det var tyvärr den enda matchen där de svenska tävlande var suveräna. Men det var inte att vänta så mycket annat: de kineser och polacker som tävlade hade långa meritlistor och tillhör eliten. För de svenska tävlande var det ett bra tillfälle att få matchrutin.
Om du vill veta mer om Kung Fu-festivalen och se bilder därifrån kan du kika på deras hemsida.
Själv har jag för tillfället ingen bra kamera så det blev helt värdelösa bilder med min iPhone, tyvärr.
Läs även andra bloggares åsikter om Kung fu, matcher, kampsport, kampkonst, wushu, Polen, Kina