Mästaren och Margarita
Betyg 4
Svensk biopremiär 5 december 2025
Regi Michael Lockshin
Är det ens möjligt att göra Michail Bulgakovs kultförklarade roman Mästaren och Margarita till film? Boken som publicerades under 1960-talet mer än 25 år efter författarens död blev en kultbok runt om i världen. Romanen sär en fantastiskt och fantasifull berättelse och samtidigt är den en tydlig och klar kritik av diktaturer och avslöjar fenomenen bakom makt som stryper yttrandefrihet. När det skrevs var den en kritik på Sovjetunionen och Stalins makt. Idag har filmatiseringen som gjort publiksuccé på ryska biografer. Hur det ens är möjligt i Putins diktatur? Mirakel kan tydligt ske också i vår nutid.
Filmen utspelas i Moskva under 1930-talet där en berömd författare plötsligt censureras av den sovjetiska staten: hans roman förbjuds, och premiären av hans nya pjäs om Pontius Pilatus ställs plötsligt in. Han blir utstött inom några dagar och ingen vill ha med honom att göra. Då börjar han i sin förtvivlan skriva en ny roman där har driver med djävulen, som får namnet Woland. Djävulen, Woland, kommer till Moskva för att hämnas på de som säger att han inte finns. Eftersom Sovjetunionen avskaffat religionen och därmed också avskaffat Gud finns ingen djävul heller. Författaren inser att hans roman aldrig kommer att publiceras i Sovjetunionen. Han träffar en kvinna som han inleder ett kärleksförhållande med, Kvinnan, Margarita, blir hans musa och inspirerar honom att fortsätta skriva, oavsett vilka konsekvenser det går.
I filmen vävsBulgakovs roman samman med hans eget liv och det blir en berättelse med många bottnar utspelar sig i tre parallella tidslinjer: det halvrealistiska Moskva på 1930-talet, det fantasifulla framtids-Moskva i Mästarns roman och Jerusalem år 33 efter Kristus, vid tiden för Jesu korsfästelse där Pontius Pilatus har en viktig roll, spelad av underbara Claes Bang.
Filmen är konstnärligt och filmiskt fascinerande – men berättelsen spretar vilt, fast det gör inte så mycket. Det underläggande temat tas upp ur olika synvinklar. Filosofiskt
är högaktuell och med tanke på hur yttrandefrihet och konstens frihet attackeras är det högintressant att den blev ett sådant publikfenomen i Ryssland med över fem miljoner biobesökare. Samtidigt är filmen också attackerad av den ryska staten. Filmens regissör Michael Lockshin har kallats ”förrädare” och ”folkets fiende” i Kremltrogna medier samtidigt som hans filmatisering av Mästaren och Margarita hyllats internationellt för sitt tydliga anti-totalitära budskap och dess konstnärliga kvaliteter.
I filmens ensemble finns några av Rysslands största filmstjärnor, som Evgeny Tsiganov och Yulia Snigir, samt internationella namn som tyske August Diehl och Nordens egen Claes Bang.
Var och en som läst Bulgaovs roman Mästaren och Margarita har troligen sina bilder av karaktärerna och händelserna. Att filmatisera den blir givetvis en berättelse som delvis blir annorlunda och spretar iväg åt andra håll. Det gör ingenting. Denna version är skapad genom fantasi och djup filmisk konstnärlighet, det är en imponerande skapelse som vibrerar och pendlar mellan komedi, gravallvar, absurdism, realism och fantasy och den står upp för konstens frihet och tankarnas rätt att gå åt alla olika håll.
