Titel: X-men: First Class
Betyg: 3
Sverigepremiär: 3 juni 2011
X-men: First Class är en superhjältefilm. Den bygger på Marvels serier där det redan finns fyra filmer. Nu börjar det om från början, regissören Matthew Vaughn låter oss få lära känna ärkefienderna Professor X och Magneto som unga, vi får se hur allt började och att de i början var vänner.
Till filmen har Matthew Vaughn rekryterat några riktigt bra skådespelare som Michael Fassbender och Jennifer Lawrence (som slog igen i Winter´s Bone). Två skådespelare som inte direkt förknippas med usla actionfilmer. Det är ett genidrag av regissören att göra sådana rollbesättningar. Kevin Bacon som superskurken Sebastian Shaw är också ett bra val av skådespelare.
Handlingen startar under andra världskriget där den unge judiske pojken Erik Lehnsherr ser sina föräldrar låsas in i ett koncentrationsläger. Superskurken Sebastian Shaw tar hand om Erik, inte av några goda skäl utan för att Shaw inser att Erik har superkrafter. Shaw vill samla sådana mutanter omkring sig. Runt om i världen finns en del sådana människor, som fått sådana mutationer att de fått superkrafter av olika slag. Filmen gör därefter ett långt hopp i tiden, fram till 1960-talet då USA hade Kennedy som president.
Erik har för länge sedan skiljts från Shaw, som däremot har några andra kraftfulla mutanter vid sin sida. Shaw planerar att få Sovjet och USA att starta kärnvapenkrig, för människor dör av kärnvapen men mutanter utvecklas bara mer av det. Mutanterna är framtidens varelser, menar Shaw.
Filmen är tänkt av filmbolaget att bli sommarens storfilm. I Stockholm kommer det att märkas inte bara på alla filmaffischer utan också på att en av spårvagnarna som går från NK till turistattraktionerna på Djurgården kommer att vara inklädd i bilder på karaktärerna i X-men: First Class.
Att ha otroliga resurser till sitt förfogande för en filmmakare garanterar ingenting. Men Matthew Vaughn har gjort ett bra hantverk. Skådespelarna är bra, berättelsen flyter på hyggligt, trots att det är en del som måste berättas. Jo, det är klart att det är en actionfilm, den som är helt allergisk mot actionfilmer har väl ingen anledning att se filmen. Men för den som gillar action är den helt klart godkänd. Visserligen har alla X-men-fans lite extra kul, för det är en hel del igenkännande scener för den som kan sin X-men-historia.
Filmen är lite längre än normallängd, cirka två timmar och tio minuter. Det är alltid en risk att göra en film längre än två timmar, men den fungerar och känns inte för lång.
Ja, actionscenerna i slutstriderna är överdrivna. Det är inte var dag vi får se en ubåt i luften. Men det är själva genre. En superhjältefilm är en superhjältefilm. Kul att få en ny version på vad som hände när Kubakrisen och ett tredje världskrig avvärjdes.
Relaterat:
Svenska Dagbladet
Läs även andra bloggares åsikter om X-men, First Class, Michael Fassbender, Magneto, Mr X