Julius Caesar operabio från Metropolitan Opera

Kompositör och librettist

Musik: G.F Händel Text: Nicola Haym

Libretto

Här kan du hämta librettot till Julius Caesar på italienska eller ESPANOL

Du kan också lägga upp ett konto och registrera dig på Registrera dig! Gratis i en månad

Premiär

Uruppföranden London, Kings Theatré 20 februari 1724. Svensk premiär: Stockholm, Operan 23 februari 1985.

Produktionsteam

Operaroll, rösttyp och sångare

Roll	Rösttyp	Sångare
Giulio Cesare/Julius Caesar, Roms förste kejsare,	countertenor	David Daniels
Cleopatra/Kleopatra, Egyptens drottning,	sopran	Natalie Dessay
Cornelia Pompeos/Pompejus gemål,	alt	Patricia Bardon
Sesto/Sextus, son till Cornelia och Pompeo,	sopran	Alice Coote
Tolemeo/Ptolemaios, Egyptens kung, Kleopatras bror,	countertenor	Christophe Dumaix
Curio/Curius, romersk tribun,	bas	John Moore
Nireno/Nirenus, Kleopatras och Tolomeos förtrogne,	countertenor	Rachid Ben Abdeslam
Achilla/Aichilleus, Ptolemaios härförare och rådgivare,	baryton	Guido Loconsolo
Dansare
Christina Luzwick
Karla Dionne Victum
Justin Flores
Kei Tsuruharatani
Skådespelare
Brian Baldwin
Sean Chin
Matthew Cusick
Tony Guerrero
Arthur Lazalde
Shad Ramsey
Christian Rozakis
Sasha Semin
Collin Ware
Philip Willingham
Joshua Wynter
Christian Zaremba

Handlingen bygger på verkliga historiska händelser under det romerska inbördeskriget 48-47 f. Kr. Julius Caesar har besegrat sin rival Pompejus och förföljt honom till Egyptens huvudstad Alexandria. Det egyptiska kungadömet styrs av Kleopatra och hennes yngre bror Ptolemaios, de sista i dynastin som tillkom efter att landet erövrats av Alexander den store. Pompejus har sökt skydd och vapen hos Ptolemaios.

Akt I

Caesar (Cesare) och general Curius (Curio) anför armén som tågar in i Alexandria. De blir mötta av Pompejus’ hustru och son – Cornelia och Sextus (Sesto) – som vill mäkla fred. I samma stund som Caesar går med på att försonas med sin fiende tågar Ptolemaios’ (Tolomeo) general Achillas (Achilla) in med en hälsning och en gåva från kungen: Pompejus’ avhuggna huvud. Caesar fylls av avsmak och skickar tillbaka Achillas till Ptolemaius med ett hotfullt löfte om att de ska ses senare samma kväll i palatset. Cornelia sörjer sin förlust och Sextus svär att hämnas sin döde far.

Under tiden när Kleopatra ambitionen att bli ensam härskare på tronen. När hennes tjänare Nirenus (Nireno) berättar att Ptolemaios har förrått Pompejus bestämmer hon sig för att besöka Caesars läger och vinna över honom på sin sida. Hon grälar med Ptolemaius och smyger sedan iväg från palatset. Achillas berättar för Ptolemaios att Caesar blivit arg över gåvan och erbjuder sig att mörda honom om han kan få Cornelia som belöning. Ptolemaius har med fruktan sett romarrikets expansion under Caesar och samtycker.

I romarnas läger leder själve Caesar Pompejus’ begravningsritual. Kleopatra kommer fram och presenterar sig som ”Lydia”, tjänarinna i palatset. Hon säger sig vara av adlig börd och hävdar att hon berövats sin födslorätt av Ptolemaius. Caesar blir som förhäxad av hennes skönhet och lovar att hjälpa henne. Kleopatra och Nirenus bevittnar sedan Cornelias’ sista farväl av den döde maken och hör sedan hur Cornelia och Sextus smider planer på att döda Ptolemaius. ”Lydia” lovar dem stöd från Egyptens drottning och erbjuder dem Nirenus som vägvisare i palatset.

Caesar möter Ptolemaius i palatset; det hela blir en stel uppvisning i diplomati. Även om han känner sig olustig till mods så accepterar Caesar kungens inbjudan. Cornelia och Sextus repar mod och konfronterar Ptolemaios. Kungen blir andlös av Cornelias skönhet, men när Sextus öppet utmanar honom låter han spärra in bägge två. Achillas erbjuder Cornelia friheten åter om hon vill bli hans, men hon vägrar. Mor och son tar ett sorgesamt farväl innan vakterna särar på dem.

Akt II

Med hjälp av Nirenus har Kleopatra ordnat en furstlig underhållning i palatset. Hon hoppas kunna charma Caesar och han blir som förtrollad av hennes sång. Nirenus berättar för Caesar att ”Lydia” är förtjust i honom och vill att han ska komma till hennes rum samma natt.

Cornelia är nu Ptolemaius fånge och klagar över det grymma ödet. Än en gång avvisar hon Achillas, men finner då att självaste Ptolemaius gör närmanden. Hon bestämmer sig för att ta sitt liv men hejdas av Sextus, som fått hjälp av Nirenus att rymma från fängelset när han hörde att Cornelia skulle bli Ptolemaios’ konkubin. Nirenus har också erbjudit sig att smuggla in Sextus i haremet, där kungen är som mest sårbar.

Under tiden ligger Kleopatra i sitt rum och låtsas sova medan hon väntar på Caesar. Deras kärleksmöte avbryts av Curius, som har fått höra att Achillas mördare genomsöker palatset i jakt på Caesar. Först då avslöjar Kleopatra vem hon egentligen är och ber Caesar sätta sig i säkerhet. Han vägrar och går för att möta fienden. Kleopatra ber gudarna att beskydda den man hon håller kär.

Akt III

Ptolemaius känner sig säker i sitt harem och lägger ifrån sig vapnen. Han slänger en vit slöja till Cornelia, ett tecken på att han vill ha henne samma natt. Sextus smyger sig in och försöker döda Ptolemaius med hans eget svärd, men avväpnas av Achillas som sedan kallar kungen till krig. Caesar antas ha drunknat natten före, men Kleopatra har flytt till romarnas läger och marscherar nu mot palatset i spetsen för en armé. Ptolemaios gör sig redo för strid men förvägrar Achillas belöningen för Caesars huvud – han behåller Cornelia för sig själv. Achillas blir rasande och går över till Kleopatras sida.

Ptolemaios’ armé står som segrare och Kleopatra tas till fånga. Brodern hotar utkräva en gruvlig hämnd, men hon bereder sig att dö med värdighet. Samtidigt avslöjas att Caesar inte är död när allt kommer omkring. Han har spolats upp på en öde strand och ber vinden om hjälp. Till samma strand kommer Sextus och Nirenus för att hitta den döende Achillas. Achillas ger Sextus ett sigill som ger honom befälet över hans trupper. Caesar hör detta och kräver att få sigillet så att han kan storma palatset. Sextus repar nytt mod; snart ska hämnden bli hans!

I fängelset ska Kleopatra just till att ta sitt eget liv när Caesar kommer för att rädda henne. Han skickar henne till hamnen för att samla ihop fler soldater och ger sig av för att angripa Ptolemaius. Kleopatra jublar.

Ptolemaios tror sig ha vunnit och försöker än en gång närma sig Cornelia. Sextus ser då sin chans och dödar honom.

Striden är avgjord och Caesar kröner Kleopatra till drottning av Egypten. Hon svär i sin tur trohet till romarriket. Kärleksparet brister ut i sång och alla gläds åt att det nu är fred.