
Zarités frihet av Isabel Allende handlar om en slavkvinna i slutet av 1700-talet och 1800-talets början, först på den franska koloni som så småningom blev den självständiga staten Haiti och i den amerikanska stad som så småningom blev New Orleans.
Det är en fascinerande berättelse om människor, svarta, vita, mulatter och kreoler under en tid då slavar var tillåtet, men samtidigt växte idéer och ideologier om alla människors lika värde och om det felaktiga att ha slavar.
När jag började läsa romanen blev jag först besviken och tänkte: Är det här den Isabel Allende som skrev Andarnas hus? Vad har hennes förmåga att skriva tagit vägen? Det här är ju bara ett utkast till något som kan bli en roman. Men när jag läste en tredjedel av berättelsen grep den tag i mig och jag kunde inte slita mig. Människoöderna engagerade mig och jag kände också att jag lärde mig massor om hur staten Haiti föddes och om tiden i det Amerika som så småningom blev USA och där slavarna så småningom blev fria.
En slags omvänd Borta med Vinden eller en Onkel Tom fast med fokus på kvinnor och inte alls så mesig.
En beskrivning av boken från bokförlaget:
”Under mina fyrtio år har jag, Zarité Sedella, haft mer tur än många andra slavkvinnor. Jag kommer att leva länge och åldras lycklig eftersom min stjärna – min z’etoile – lyser även när natten är mörk.”
Zarité har verkligen haft tur. Hon föddes i slutet av sjuttonhundratalet som slavinna i kolonin Saint Domingue, sedermera kallad Haiti, och såldes som nioåring till den rike jordägaren Toulouse Valmorain. Men trots det har hon aldrig behövt slava på sockerrörsfälten eller plågas av hettan i kvarnarna, eftersom hon alltid har arbetat som husslav. Hon har delat med sig av sin andlighet och sina hemligheter, och därmed har hon kunnat hjälpa sina släktingar och sin familj att överleva samtidigt som hon invigts i husbondfolkets sätt att tänka och leva.
Zarité blir mittpunkten i det mikrokosmos som det koloniala samhället utgör: husbonden Valmorain och hans bräckliga spanska hustru Eugenia, deras känslige son Maurice, den kloke doktor Parmentier med sina upplysningsidéer, mulattskan och kurtisanen Violette, medicinkvinnan Tante Rose och den vackre slaven Gambo som manar till uppror. Alla blir de delaktiga i och vittnen till den grymma och våldsamma konflikt som ödelägger Saint Dominque och tvingar dem långt därifrån.
Efter slavupproret på ön får Zarité följa med sin älskare Valmorain till Nya Orléans, eller New Orleans som vi känner det i dag. Här inleder Zarité ett nytt kapitel i sitt liv och uppnår det hon mest av allt har längtat efter – sin frihet. Bortom smärtan och underkastelsen, bortom sina egna begär och de hon har påtvingats kan Zarité i stillhet blicka tillbaka på sitt liv och äntligen konstatera att hon föddes under en lycklig stjärna: hon har blivit en fri och självständig kvinna.
Titel: Zarités frihet
ISBN: 9789113028231
Förlag: Norstedts
Originaltitel: La isla bajo el mar
Översättare: Hanna Axén
Läs även andra bloggares åsikter om Isabel Allende, bok, recension, litteratur