Att prästerna under kristendomens intåg i Europa inte fick gifta sig hade inte med sex att göra. Huruvida de hade sex utan att gifta sig hörde inte till saken. Prästerna fick inte ha några äkta barn, det var det viktiga, menar Göran Hägg som iboken ”Gud i Sverige” tar itu med religionens historia ur ett samhällsperspektiv.
Kyrkorna fick många ägodelar: landområden, fastigheter och annat. Om prästerna fick gifta sig och fick söner skulle allt detta ärvas. Prästerna skulle ha en tendens att ge sina egna söner fördelar, göra dem till biskopar och ge dem makt och rikedom. För att undvika att få en ärvd kyrka med mycket ekonomiska resurser fick prästerna inte gifta sig. Barn som var oäkta fick inte bli präster.
Jag har alltid haft ett stort intresse för religion och kyrkor – och menar nog att jag har en hel del kunskap inom det området, mer än medelsvensken. Men när jag läser Göran Häggs bok lär jag mig massor nytt och ser saker ur nya synvinklar.
Det är en tjock bok, inbunden med 557 sidor, så det tar sin tid att läsa. Det är inte helt lättsmält heller. I alla fall vill jag själv tänka igenom allt jag läser. En roman kan jag låta flyta på mer, låta berättelsen välla in över mig och låta mig förföras av språkets melodi och rytm. ”Gud i Sverige” är en faktabok och då blir mitt förhållningssätt annorlunda.
Boken har recenserats av alla större redaktioner, Göran Hägg som suttit länge med i SVT:s morgonsoffa som samhällskommentator tillhör mediers favoriter.
Per Svensson tycker det är lite lustigt att en ateist som Göran Hägg vill att kyrkan ska vara med hardcore och inte så relativistisk som KG Hammar:
Men samtidigt ligger det något märkligt i att det ofta just är icke-troende pragmatiker av Göran Häggs typ som ivrar för mer hardcore i religionen. Ska ni tro så ska det åtminstone vara lite stake i tron! ropar vi – och hånar förre ärkebiskopen K?G Hammar för hans relativism och förmenta luddighet.
Jag har själv skrivit sådana saker. Vad är det vi längtar efter? En kombinerad inkvisitor och schaman som talar om var botbänken ska stå?
För alla som är intresserade av samhällsfrågor finns mycket att hämta i Göran Häggs inventering av religionen i Sverige. Sedan behöver man inte hålla med om allt. Men det ger bränsle åt att diskutera vidare. Och det räcker gott för mig.
Från bokbutikens webbplats om boken:
Hur avkristnade de flesta svenskar för ögonblicket än upplever sig är den svenska historien i hög grad en historia om Gud i Sverige.
Det här är en svensk kulturhistoria ur ett ovanligt och ofta förbisett perspektiv, från hedniska riter till Knutbysektens övningar. Vi möter hårdhudade helgon och myndiga biskopar – heliga Birgitta med familj, den finurliga biskop Brask, den kärva Rudbeckius och den svordomsglada Anton Niklas Sundberg. Här finns svärmare och sektstiftare från Swedenborgarna och Eriksjansarna till Korpelanerna, Maranata och Livets ord, psalmdiktare och andeskådare, makt och härlighet, hyckleri och inkrökthet, men också troskyldig självuppoffring med tillhörande späkningar. Likaså Vadstena kloster som intellektuell världsmakt, 1500-talets brutala religionsstrider och därpå den totalitära lutherska gudsstaten, där de flesta av de värderingar som vi än i dag uppfattar som speciellt svenska skapades, men som också innebar järnhårt förtryck och försök att utbreda ”den rena läran” med eld och svärd. Någon neutral, lättläst och ändå engagerande skildring av detta fascinerande stoff har hittills inte funnits.
Gud i Sverige
Författare: Göran Hägg
ISBN10: 9113020951
ISBN13: 9789113020952
Mer om Gud i Sverige hos:
Dagen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Läs även andra bloggares åsikter om religon, recension, bok, litteratur, Göran Hägg, Gud i Sverige