Den norske författaren Tarjei Vesaas Fåglarna har hyllats som en av de stora nordiska romanerna. Nu sätts den upp för första gången som teater i Sverige. Premiär på Elverket den 19 mars.
Ett pressmeddelande berättar:
Det blev Mattis livslott att inte kunna vara duglig och redbar i livet. Ända sedan barndomen har han varit lite sär och eljest och man viskar och flinar bakom hans rygg. Han försörjs av sin storasyster Hege och de bor tillsammans i en stuga vid vattnet.
Kanske hade allt förblivit detsamma om inte en morkulla plötsligt och gåtfullt hade valt att börja flyga tvärs över stugan. Sådant sker inte av sig självt. Och detta oväntade sätter igång en händelsekedja som ruckar på Mattis värld och till sist får den att rämna.
– Vesaas mästerskap består i att formulera sig kring vår längtan efter det onämnbara, en längtan som enligt honom bor i oss alla: Längtan efter ett förunderligt morkullesträck i vårskogen, efter en sällsam fågel på vägen en alldeles vanlig dag, längtan efter kontakt med de människor som betyder bära eller brista för en, en smekning över kinden som kan ge livet ny riktning. Mattis är hjälplös mitt i detta – så som vi väl alla för det mesta är. Men katastrofen, om strängarna blir avklippta, är inte lika stor för alla (citat: Tarjei Vesaas 1959), säger regissören Ole Anders Tandberg som återvänder till Dramaten med sin dramatisering av Fåglarna som han satt upp en gång förut: då med stor framgång på Det Norske Teatret i Oslo, 1997.
Författaren Tarjei Vesaas växte upp som äldst bland tre bröder på en gård i Telemark och förväntades ta över lantbruket. Men de förväntningarna svek han. Det strävsamma och praktiska bondelivet passade honom inte, en ensling som i stället föredrog att drömma och fantisera. När han skrev om Mattis skrev han också om sig själv.
Tarjei Vesaas (1897-70) är en av den norska litteraturhistoriens giganter och var många gånger tippad och föreslagen Nobelpristagare i litteratur. Fåglarna hyllades som ett mästerverk av nordiska kritiker när den gavs ut 1957 och Vesaas anses vara en av Norges mest framstående författare genom tiderna.1964 belönades han med Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1964).
Regissören Ole Anders Tandberg rör sig mellan opera- och teaterscenerna. Han har under senare år regisserat en rad föreställningar på Kulturhuset Stadsteatern som Kung Lear, Othello, Jag är vinden och storsuccén Min kamp. På Kungliga Operan i Stockholm har han bland annat satt upp Don Giovanni, Così fan tutte, Figaros bröllop och Trollflöjten. På de internationella operascenerna har Ole Anders Tandberg haft framgång med bland annat Lady Macbeth från Mtsensk i Berlin.
Medverkande
Mattis Magnus Roosmann
Hege Melinda Kinnaman
Jörgen Filip Alexanderson
Flickan Sofia Pekkari
Pojken Marcus Vögeli
Mannen Magnus Ehrner
Kvinnan Jennie Silfverhjelm
Anna Lina Leandersson
Inger Emma Broomé
Översättning Marie Lundquist
Regi Ole Anders Tandberg
Scenografi Erlend Birkeland
Kostym Maria Geber
Ljus Ellen Ruge
Musik Fläskkvartetten
Peruk och mask Anne-Charlotte Reinhold
Sverigepremiär den 19 mars, Elverket
Foto: Sören Vilks
