Neil Young and Crazy Horse på Stockholm Music & Arts
3 augusti 2014
Betyg 4
När Neil Young vill ösa ur sig aggressivitet på scen, när han vill turnera med rå och rivig rock med låtar på tjugo minuter med gitarrdueller – då ger han sig iväg tillsammans med Crazy Horse. Den som visste vad som väntade: en råare och rockigare spelning med Neil Young fick säkert sina förväntningar uppfyllda med råge. Men den som hade hoppas på Neil Youngs mer mjuka sida med några mer akustiska sånger med all den smärta och vemod som bara han kan förmedla – den blev nog lite besviken.
Neil Young and Crazy Horse visade direkt med första låten ”Love and Only Love” som de utförde med långa gitarrdueller. Jag tog inte tiden men låten hamnade kring en längd på tjugo minuter. Det var inte den enda låten som fick ett sådant framförande. Det var mycket gitarr av Neil Young och Crazy Horse-gigarristen Frank ”Poncho” Sampedro. Den mjukare varianten av Neil Young fick vi i stort sett bara två se i Bob Dylan-covern ”Blowin In the Wind” och klassiska Neil Youngs ”Heart of Gold”. Behöver jag säga att publiken var i extas när han äntligen efter drygt halva konserten spelade den. Det var vackert, det stort och det var underbart. Det är ändå i dessa sånger som Neil Young är störst.
Förutom dessa två mjuka sånger tycker jag konserten var bäst och lyftes mest i de låtar då Neil Young plockade fram munspelet.
Neil Young och Crazy Horse är samspelta. Basisten Billy Talbot har visserligen på grund av en stroke fått avstå från turnén och ersatts av en annan av Neil Youngs mångåriga vapendragare på bas, Rick Rosas. Det märks att de gillar att spela tillsammans och alldeles speciellt gitarristen och Neil Young tycks trivas otroligt när de svävar ut i sina gitarrdueller. Men för publiken blir det nog lite segt emellanåt. Det tycks inte beröra Neil Young ett dugg. Han gör som han vill och nu vill han det här.
Ett skäl till att Neil Young valt att ge sig ut på turné med Crazy Horse är nog att han är arg. Arg över situationen i världen. Neil Young kom in på scen iklädd svarta jeans, svart hatt och svart t-shirt med ordet ”EARTH” med stora bokstäver. Neil Young har ett starkt engagemang för miljö- och klimatfrågorna. Hela konserten hade en stark samhällstillvänd touch, utan tvekan med låtar som ”Cortez the Killer” och ”Rockin’ in the Free World”. Att extranumret och avslutningen för konserten – och för den delen hela festivalen – blev ”Who’s Gonna Stand Up and Save the Earth” säger väl det mesta.
Spellista
Love and Only Love
Powderfinger
Standing in the Light of Love
Days That Used to Be
Living With War
Love to Burn
Name of Love
(Crosby, Stills, Nash & Young song)
Blowin’ in the Wind
(Bob Dylan cover)
Heart of Gold
Barstool Blues
Psychedelic Pill
Cortez the Killer
Rockin’ in the Free World
Extranummer:
Who’s Gonna Stand Up and Save the Earth
Foto: Lena Dahlström
Relaterat:
Aftonbladet