• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Folkmusik

Kulturbloggen möter Nordic, årets grupp på Folk- och Världsmusikgalan

5 maj, 2011 by Redaktionen

Nordic blev årets grupp på Folk- och Världsmusikgalan i Göteborg. Redan 2010 hade de storframgång och vann pris för ”Årets Samspel” sedan dess har de skaffat sig en stor och glad publik både i Sverige och utomlands.
– Överraskande, säger Magnus Zetterlund, för vi vann ju ett pris året innan och tänkte att vi nog var utanför möjligheten. Men vi var värda vinsten, tillägger han.

Nordic spelar traditionell svensk folkmusik, men ändå inte. För bland det traditionella finns också det som är ”Nordic”. Ett speciellt sound/dialekt som kännaren säger ”typiskt nordic”. Men spelas irländskt och brasilianskt också. På festivaler och konserter är det ofrånkomligt att lära sig av andra folkmusiker,Magnus berättar att utmärkelsen varit bra för spelningar och konserter, men att de under sina sex år som grupp kunnat leva som musiker på heltid och där Nordic är ett ”halvtidsjobb”.

Det blir Magnus som sluter upp till intervjun, resten eller de två andra är på andra speluppdrag i Europa. Lyckligt lottade, säger han om möjligheten att de kan leva på sitt yrke.

Men varför folkmusik! Jo Anders Löfberg har en pappa som är riksspelman från Småland och spelade tidigt fiol. Erik Rydvall från Västerbotten fick sin musikaliska kick på inernationella folkmusiklägret Ethno 1999. Magnus själv växte upp med Erik Clapton och 60-70 tals musik, som han fick lyssna på genom nära anhöriga Magnus, föräldrar sysslar inte med musik och folkmusik var inte favoriten som barn. Men han spelade mandolin i skolan och var den den enda på Musikhögskolan som hade mandolin som huvudinstrument.

– Det fina med att upptäcka folkmusiken, var att det var mitt val. Att ingen tvingade mig. Efter att ha varit på en konsert med folkmusik, tände det, säger han och tillägger att Forsa strax utanför Hudiksvall har en kultur kring folkmusik precis som övriga Hälsingland.

Då pirrar det lite extra hos mig, Hälsingland och Forsa, Delsbostämman, Bjuråker…jo då Magnus missar inte en Delsbostämma och själv minns jag såväl regniga som soliga stämmor invid Dellensjöarna.

Det har gått bra för Nordic, förutom mycket spelningar i Sverige har det blivit övriga nordenländer samt Tyskland, Holland och Italien. Det senare lite speciellt, då publiken oftast består av familjer med genuint kulturintresse och där restaurangen kvällen till ära serverar nordisk meny. Och har de aldrig lyssnat på svensk folkmusik innan är det ju onekligen ett pionjärsarbete för svensk traditionell folkmusik som Nordic utför.

Var finns folkmusiken i Sverige då undrar jag och berättar om den hopplösa jakten efter en skiva med folkmusik att ge till en amerikansk god vän. Magnus instämmer i att skivbutiker knappast idag är stället för traditionell svensk musik, (Multikulti är stängt) men att den svenska folkmusiken lever och frodas. Ålderspannet är jämt fördelat mellan 15 och 30 i Stockholm (publik) och i övriga landet alla åldrar. Ofta består konserterna av två pass, varav det andra är dans. Människor som tycker om svensk folkmusik tycker om att dansa. Det finns dessutom en god återväxt bland yngre som spelar, så risken för att musiken dör ut är avlägsen.

I Nordic spelas både egna och andras låtar. Björn Ståbi riksspelman från Dalarna är en inspirationskälla och Björn själv tycker att Nordic är värdiga bärare av svensk musikarv, eftersom de också vågar satsa på egen komponerad ”folkmusik”.

– Vi spelar väldigt mycket eget men ofrånkomligt är det väl att vi plockar från olika delar av den svenska. Anders har ju varit gitarrist i ett reggieband och det ger också influens.

Inom folkmusiken finns musikaliska dialekter, vilket det tränade örat hör skillnaden i, om den t.ex kommer från Småland eller Värmland. Mest förekommande spelmansmusik är polskorna som vanligtvis spelas i tretakt, men i Småland och Värmland spelas de i 16delstakt. På så vis kan det bit för analyseras och ortsbestämmas var en låt kommer ifrån.

Ett delas emellertid med spelmän, det spelas notlöst och på gehör. Gamla spelmän kunde inte noter och lärde sig låtar av att lyssna på andra och ett tag sades det att svensk folkmusik kännetecknas av att det inte spelas efter noter. En sanning med modifikation eftersom en stor del av folkmusiken också finns i notform. Sedan är det också otympligt att släpa runt på notblod och ställ ute på festivaler och stämmor. Nordicgänget läser noter, åren på Musikhögskolan innebar att lära sig noter, men det spelades mestadels på gehör på folkmusiklinjen där vi gick, säger Magnus.

Magnus tycker att det är skönt att inte folkmusiken har en bred masspublik som pop och rockmusiken har. Att det är bra med musik som har tyngd och tradition och bygger på kunnande.

En sorts finkultur, inflikar jag, ”jo exakt”.

– Det är inget fel på finkultur, om det i detta läggs genuint kunnande och intresse för musiken. Mycket av dagens musik bygger på trender och tyckanden, byts snabbt ut mot något annat. Folkmusik lockar en inte stor publik, däremot en publik som både älskar att lyssna och att dansa.

Vi får tacka Anders Zorn som lade grunden till folkmusikens spridande vid sekelskiftet , tillägger han.

Vi enas om att i finkulturens vardagsrum passar också grupper som Pink Floyd, Eric Clapton mfl från 60-70-talet för att inte skrämma bort musikälskare inom pop och rock.

Nästa steg för Nordic, är en ny CD som börjar spelas in i höst och ges ut i början av nästa år. Det blir lite mer av aggressiv och adrenalininspirerande musik. ”Jag skulle vilja träna styrketräning till den musiken, säger Magnus för att visualisera begreppen,

Nordicdialekt i modern tappning!

Slutligen berättar Magnus att begreppet Folkmusik uppstod på ett kontor med kostymklädda herrar (Strindbergs utsaga) som döpte musiken till Folkmusik, innan var det bara musik.

Lite kuriosa om Zorn och Svensk Folkmusik:

1906 ordnades den första spelmanstävlingen i Dalarna med stöd av Anders Zorn, 1910 var det dags för den första riksspelmansstämman på Skansen som arrangerades av Anders Zorn och Nils Andersson. Zornuppspelningar anordnas idag av Sveriges Spelmäns Riksförbund.

Läs även andra bloggares åsikter om folkmusik, världsmusik, Nordic, intervju

Arkiverad under: Intervju Taggad som: Folkmusik, Intervju, Nordic

Hazelius-Hedin: Om du vill människa heta

6 april, 2011 by Redaktionen


Artist: Hazelius-Hedin
Titel: Om du vill människa heta
Betyg: 3
Utgivningsdatum: 6 april 2011

Det finns ingen kö av svensk traditionell folkmusik i 2000-talets Sverige. Hazelius-Hedin som nomerats till Årets Grupp på Folk- och Världsmusikfestivalen i Göteborg, har lagom till detta släppt CD:n ”Om du vill människa heta”. Det är är en mixning av klassisk spelmansmusik och svensk folkvisa. Esbjörn Hazelius (släkt med skansengrundaren Hazelius, vilken hade sina rötter i Hassela Norra Hälsingland) och Johan Hedinl, är en av landets mer framstående nyckelharpsspelare. Nyckelharpa är ett vackert och stämningsfullt instrument, en min favor ligger hos den vanliga fiolen när det gäller folkmusik. ”Om du vill människa heta” är varierande, för den som inte orkar lyssna på fiolmusik finns folkvisorna som den mycket spelade ”Jag haver ingen kärare” samt ”Farväl Adjö” den senare med dragning till den irländska tungsinta visan, men bägge oerhört vackra och snudd på skillingtryckslika. Att det blir irländsk influens är inte oväntat då Esbjörn Hazelius är en av de ledande experterna på irlänsk musik i Skandinavien.

Polskor är troligen det mest inspelade vi har inom folkmusiken och att lyssna på polskor klarar man till en viss gräns. Polskorna är dansmusik och kanske den svenska folkmusikens nationaldans. Själv känner jag bara lust att dansa och njuta av musiken under sommarvarm himmel på en lövad loge någonstans på den svenska landsbygden när jag lyssnar på polskorna på Hazelius-Hedin. Visste ni förresten att polskorna fick sina namn efter vardagshändelser en form av musikalisk nyhetsförmedling i det gamla bondesamhället. Man döpte gärna också polskorna efter deras upphovsmän och varje polska fick sitt eget personavtryck. För den vane folkmusiklyssnaren är skillnaden stor mellan en polska i Skåne och i Hälsingland. Det är väl det gör folkmusiken så oerhört spännande och vital. Den förändras hela tiden beroende på vem eller vilka som spelar. ”Om du vill människa heta” är en bra skiva men jag saknar glöden, den intensiva spelmanssjälen och tyngden som jag hade önskat J varit mer präglad av. Han började med fiol redan som sexåring och vid 16 blev det mycket dalatradition för att sedan också inkludera irländskt. Stor eloge till dem som vågar satsa på den här musiken i den elektrofierade musikvärlden.

Det saknas något sedan Skäggmanslagets tid då Thore Härdelin, Wille Grindsäter och Petter Logård på 70-talet gav ett ansikte åt svensk folkmusik tillsammans med Britt-Mari Swing från Delsbo. Hedin-Hazelius fyller inte tomrummet för min del men det inger hopp.

Relaterat: Helsingborgs Dagblad
Fler recensioner:
Svenska Dagbladet, Värmlands Folkblad

Läs även andra bloggares åsikter om folkmusik, skivrecension, Hazelius-Hedin

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: Folkmusik, Hazelius-Hedin, skivrecension

Här är de nominerade till Folk- & Världsmusikgalans åtråvärda statyetter

28 mars, 2011 by Redaktionen

Snart är det dags för Folk- & Världsmusikgalan som arrangeras i Göteborg den 16 april.
Under galan delas fina priser ut. Nu är nomineringarna klar till de åtråvärda statyetterna berättar arrangörerna i ett pressmeddelande:

Nu är det klart vilka som får kämpa om Folk- & Världsmusikgalans åtråvärda statyetter som årets bästa i sju av galans de åtta kategorier. Juryn har gjort sitt och den 16 april i Göteborgs Konserthus avslöjas vilka av de nominerade som till slut går hem med priset.

Årets Grupp innehåller tre nominerade som alla faktiskt vann priser vid galan i Stockholm 2010. Gitarristen Esbjörn Hazelius vann pris i fjol för Årets Utgåva; nu är han nominerad tillsammans med nyckelharpisten Johan Hedin. Maher & Sousou Cissoko slog igenom 2009 och blev Årets Nykomling vid galan ifjol. Senegalesen Maher Cissoko med hustrun och kollegan Sousou, kora, gitarr och sång och en sällsynt lyckad mix av svenskt och afrikanskt. Och så trion Nordic som vann Årets Samspel 2010, Erik Rydvall, nyckelharpa, Magnus Zetterlund, mandolin, och Anders Löfberg, cello, charmade många med finurliga låtar och arrangemang under 2009.

Årets Artist kan bli den mångsidiga världmästaren på nyckelharpa, Emilia Amper, den förträfflige saoxofonisten Jonas Knutsson eller den svensk-turkiske flöjtisten Haci Tekbilek.

Kategorin Årets Nykomling har tre mycket spännande namn – gruppen Ára där samen Simon Marainen jojkar till modernt komp, kvintetten Lyy som blandar traditionellt och nytt, vokalt och instrumentalt, och så trion Punsch som charmat folkmusiksverige med sina fyndiga och personliga sånger på svenska.

Årets Traditionsbärare är en prestigefull titel och där konkurrerar två sångerskor med en rutinerad duo i år. Susanne Rosenberg, solist och prefekt på Kungliga Musikhögskolan, en erfaren förebild för många som gärna blandar traditionellt med konstmusik, Ulrika Gunnarsson, småländsk sångerska och programledare som satt trallandet på kartan samt värmlänningarna Mats Edén och Leif Stinnerbom som många år efter Groupa startade håller liv i musiken och spelet.

Årets Samspel har i år bytt namn till Årets Tvärspel för att ytterligare markera att det handlar om spel på tvärs mot det vanliga, över geografiska och musikaliska gränser. Här är Ethnolägret nominerat, världens största världsmusikläger för unga som lever vidare efter dryga tjugo år, tillsammans med organisten Gunnar Idenstams projekt Jukkaslåtar – nykomponerad musik med traditionell grund till Jukkasjärvis 400 årsjubileum – samt Ale Möller, mannen som mer än någon annan symboliserar världsmusiken i Sverige, ända från Filarfolket till Ale Möller Band via en rad projekt av väldigt skiftande karaktär.

Årets Utgåva är i år ett särskilt bokpris där vinnaren utses direkt vid galan samt ett skivpris där skivbolaget Giga i Dalarna fått med två plattor bland nomineringarna. Anno 2010 med Mats Edén, Leif Stinnerbom, Magnus Stinenrbom och Daniel Sandén-Warg som spelar värmländskt, samt Bålgetingen där spelmannen och forskaren Magnus Gustafsson samlat låtar och historiskt material kring Smålands mest namnkunniga traditionsbärare August Sträömberg. Den tredje skivan kommer från Caprice – Johan Hedin och Gunnar Idenstams andra skiva med folkmusik för nyckelharpa och orgel, Låtar II.

Årets Arrangör hyllar alla de idealister som år efter år ordnar så att vi kan får höra och dansa till all denna fina musik. Nominerade i år är kulturföreningen Farhang i Stockholm, Urkultfestivalen i Näsåker och Umefolk i Umeå. Årets Hederspris går till någon med en lång livsgärning bakom sig och där går juryn direkt på en vinnare som presenteras under galan i Göteborgs Konserthus 16 april.

Det åttonde priset är Årets Hederspris, som tilldelas en person som med en lång gärning bidragit till att de traditionsbaserade kulturarven lever och utvecklas i Sverige. Till detta pris offentliggörs inga nominerade, utan vinnare avslöjas först under galan den 16 april.

Eminenta prisutdelare
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth kommer till galan och delar tillsammans med bland andra Ahmadu Jarr och Lena Willemark ut galans priser. På scenen under galan står också en mycket bred samling musiker och dansare från hela världsmusikområdet med Den Fule, Baskery, New Tango Orquesta och Lisa Rydberg/Björn Ståbi i spetsen.

Många kringaktiviteter
Det blir också en familjekonsert före galan, en musikalisk resa jorden runt för hela familjen. I Konserthusets foajé är det utställningar och mingel och det blir också flera seminarier och klingande kringaktiviteter under både fredag och lördag.

Läs även andra bloggares åsikter om folkmusik, världsmusik, Göteborg, musikpris

Arkiverad under: Musik Taggad som: Folkmusik, Göteborg

Stallet folk- och världsmusik kämpar för sin överlevnad

10 mars, 2011 by Redaktionen

Stockholms stads förändrade kulturpolitik har inneburit sänkta anslag till flera etablerade verksamheter. En av de drabbade är livescenen Stallet folk- och världsmusik, som arbetar för att stärka, främja, utveckla och sprida folkmusik, världsmusik och folkdans. Stallet drivs sedan 2000 av Riksförbundet för Folkmusik och Dans, RFoD. Nu har Stockholms stad har beslutat att 2011 halvera sitt stöd på totalt 600 000 och att helt ta bort det 2012.

Senast den 15 mars ska Stallet lämna in idéer till Stockholms stad för att försöka övertyga politikerna om att ändra sig. Den 9 mars samlade RFoD medlemmar och andra intressenter för att diskutera frågan och samla idéer.

Stockholms stad säger att de vill främja nya aktörer, producenter och arrangörer och omfördela medel från verksamhetsstöd till projektstöd. Stallets styrelseordförande Eva Åström Rune frågade sig om då inte risken är att man drar undan mattan för dem som hållit på länge och byggt upp en verksamhet.

Samtidigt framhöll hon att det inte är läge att sätta sig ned och tycka synd om sig själv. Syftet med kvällen var i stället att få fram nya konstruktiva lösningar för att öka politikernas intresse av att bidra till verksamheten. Lösningar som dessutom kan öka Stallets egna intäkter.

Det blev en lång diskussion och det kom fram många förslag, både sådana som Stallet funderat på själva och helt nya idéer. Några exempel:

  • Flytta ut på stan och utöka turnéverksamheten.
  • Utveckla samarbetat med konsert- och festivalarrangörer och musiker inom andra genrer.
  • Kombinera stora evenemang med exklusiva konserter på Stallet.
  • Bjud in kända artister och främja samarbetet mellan världskändisar och svenska musiker.
  • Höj biljettpriserna.
  • Öka marknadsföringen och synligheten.
  • Förläng öppettiderna och ha sommaröppet.
  • Utnyttja gården och utöka caféverksamheten.
  • Hyr ut till andra verksamheter.
  • (De två sista punkterna har tidigare inte varit möjliga, men ett nytt kontrakt med Länsmusiken öppnar nya möjligheter.)

    Lars Farago och Peter Bodén från Stallet lyfte fram de dilemman som gäller inte bara Stallet utan den fria kulturen generellt. Hur är det möjligt att bredda verksamheten för att nå en större publik utan att ge avkall på sin uppgift att lyfta fram okända artister och möta smala publikintressen? Hur mycket ska man satsa på det som är nytt och trendigt och hur mycket på att bevara det traditionella?

    Hotet är överhängande. Stallet måste visa sina ambitioner att föryngra och förnya sig nu – annars kan det vara slut med verksamheten om några år. Risken är att regeringen också beslutar sig för att dra in det statliga stödet. Det gäller alltså för Stallet att hitta vägar till förnyelse utan att tappa sin själ.

    Läs mer om Stallet på deras hemsida.

    Läs även andra bloggares åsikter om kulturpolitik, kulturanslag, Stallet, folkmusik, världsmusik

    Den här artikeln är även publicerad i Teatermagasinet.

    Arkiverad under: Musik Taggad som: Folkmusik, kulturdebatt, Kulturpolitik

    Enya samlar sin karriär på ett album i november

    23 oktober, 2009 by Redaktionen

    enya_the-very-best-of-enya_large
    Tjugotvå år har gått sedan Enya släppte sitt självbetitlade debutalbum. Under den tid som gått har Enya blivit en av världens mest framgångsrika artister och musiker med över 70 miljoner sålda album i sitt namn och en radda priser inkluderat fyra Grammy och tre World Music Awards. 25 november släpper så Enya sitt första samlingsalbum, The Very Best Of Enya, som spänner över hela hennes musikaliska karriär där hon konstant haft vid sin sida nära vännerna och samarbetspartnerna Nicky och Roma Ryan.

    Enyas säregna kombination av klassisk inspiration, keltisk atmosfär och popmelodier är tydlig genom The Very Best Of och belyser några av ögonblicken under en häpnadsväckande karriär. Från hennes internationella genombrott Orinoco Flow, som lade hela världen för hennes fötter, till den sorgsna stillheten i Only Time, som i efterdyningarna av 9/11 tjänade som en tröstande smekning på kinden – The Very Best Of kapslar in Enyas vackraste och mest älskade verk till dags dato.

    The Very Best Of’ sammanfattar höjdpunkterna från Enyas hela karriär, från debutalbumets Boedicea till första singeln från senaste alstret And Winter Came, Trains and Winter Rains. Genom albumets gång återfinns en remarkabel kollektion av hits och favoriter som fortfarande spelas flitigt på radiostationer världen över: Anywhere Is, Caribbean Blue, Book of Days och Amarantine. Det ger även lyssnaren något nytt, här i form av en avskalad, hittills outgiven version av Aniron som ju återfanns i Peter Jacksons Lord Of The Rings: The Fellowship Of The Rings.’

    The Very Best Of’ kommer även att finnas tillgänglig i en CD/DVD-utgåva. Detta är den mest omfattande Enya-dvd:n till dagens datum, då den innehåller tretton videor samt intervju och bakom-kulisserna-reportage. Den innehåller även två minidokumentärer i formatet making-of som utforskar hur Caribbean Blue- och Only Time-videorna blev till.

    Enyas speciella, hänförande ljudbild har redan lagt grunden till en av de mest extraordinära berättelserna i nutida musikhistoria, och det är en historia som kommer att fortsätta berättas och utvecklas under många år framöver.

    www.nickyryan.net
    www.enya.com
    www.romaryan.com

    Läs även andra bloggares åsikter om skivnytt, Irland, folkmusik, keltisk, Enya, Celtic

    Arkiverad under: Musik Taggad som: Folkmusik, Irland, keltisk, skivnytt

    • « Go to Föregående sida
    • Sida 1
    • Sida 2
    • Sida 3
    • Sida 4
    • Sida 5
    • Go to Nästa sida »

    Primärt sidofält

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


    Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

    Nytt

    Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

    5 Seconds of summer på Hovet Betyg 5!!! … Läs mer om Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

    Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

    16/4 2026 Jazzkrogen Utopia nedanför … Läs mer om Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

    Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

    Fröken Julie Av August … Läs mer om Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

    Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

    Dina Ögon – Fållan (Kväll 1) - Betyg 4 … Läs mer om Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

    Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

    Solaris på Dramatens lilla scen - Betyg … Läs mer om Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

    Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

    La belle année - Det vackra året Betyg … Läs mer om Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

    Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

    The Mummy Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

    Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

    Urchin Betyg 3 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

    Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

    Nyårsfesten Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

    Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

    Jo Nesbøs Harry Hole Betyg 3 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

    Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

    Je m’appelle Agneta Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

    Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

    Amanda Bergman, Cirkus, Stockholm, betyg … Läs mer om Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

    Följ oss på Facebook

    Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

    Kategorier

    • ..
    • Intervju
    • Kulturpolitik
      • Krönikor
    • Litteratur och konst
    • Musik
    • Recension
      • Bokrecension
      • Dans recension
      • Filmrecension
      • Operarecension
      • Recension av TV-serier
      • Skivrecensioner
      • Spel
      • Teaterkritik
    • Scen
      • Dans
      • Film
      • Musikal
      • Opera
      • Teater
      • TV
      • TV-serier
    • Toppnytt

    Etiketter

    Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

    Annonser

    Shiba - urhunden med stil

    SPEL KAN SKAPA BEROENDE

    casino utan svensk licens Trustly
    För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

    Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
    På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

    PayPal casino utan licens
    För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

    För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

    Footer

    Om oss

    • Kontakt
    • Om oss
    • Sajtips – länkar

    Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in