• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

The Afghan Whigs

Bråvalla: The Afghan Whigs övertygade, men vart tog publiken vägen?

29 juni, 2014 by Jonatan Södergren

afghan1

The Afghan Whigs, Juno
28 juni 2014
Betyg: 4

What?!? Det var alls inte många som hade bestämt sig för att se återförenade 90-talshjältarna The Afghan Whigs spelning på Bråvallafestivalen. Frågan är om de vet vad de gick miste om. Comebacken — som bland annat innefattade ett stopp på Way Out West för två år sedan — gav mersmak och det är med en imponerande vitalitet och tyngd som Greg Dulli och vänner levererar såväl klassiker som nyskrivet material. Låtar som The Lottery och Algiers från nya Do to the Beast-plattan är om möjligt ännu mer utlösande än When We Two Parted och Debonair från deras karriärhöjdpunkt Gentlemen. Att de spelade parallellt med 1) Melissa Horn och 2) att Brasilien höll på att slå ut Chile på straffar i fotbolls-VM duger inte som ursäkter. Fler borde stått framför Juno-scenen och sjungit med i Fountain and Fairfax och Gentlemen. Fler borde låtit sig översköljas av hårdheten i nya låtar som Royal Cream eller Metamoros. Visst, det är kul att Bråvalla strävar efter att ha en så bred line-up som möjligt, du kan liksom strosa runt på festivalområdet och råka hamna på en spelning du aldrig hade sett annars, men ibland innebär det också att vissa band drar en mindre publik än vad de hade gjort om de hade spelat på en annan festival. The Afghan Whigs får gärna återvända för en egen spelning på typ Debaser Medis så snart som möjligt.

afghan2

afghan3Foto: Emma Andersson

 

Arkiverad under: Musik Taggad som: Bråvalla, The Afghan Whigs

Inför Bråvalla: Banden vi inte vill missa

20 juni, 2014 by Jonatan Södergren

bråvalla1

Med över 51.000 personer på plats slog Bråvalla alla tiders svenska festivalrekord under premiäråret 2013. Nu är det mindre än en vecka kvar tills årets festival drar igång i Norrköping, så vi tänkte passa på att lyfta fram våra höjdpunkter i det späckade programmet.

BANKS

Efter fjolårets London EP har det nya stjärnskottet Jillian Banks, mer känd som BANKS, radat upp singel på singel som vridit upp förväntningarna på den kommande albumdebuten. I september släpps Goddess och på Bråvalla gör hon sin första Sverige-spelning.

The War on Drugs

För bara ett par år sedan spelade de på Lilla Hotellbaren, men allteftersom, och kanske i synnerhet i och med senaste albumet Lost in the Dream, har Adam Granduciel och hans band från Philadelphia fått den publik och det mediautrymme de förtjänar.

Markus Krunegård

Går du på många svenska festivaler märker du att de flesta aktuella svenska artisterna spelar i så gott som alla sammanhang, det blir således svårt att motivera sig till att se dem ibland om du nu ändå kan se dem på en annan festival några veckor senare, men Markus Krunegård på hemmaplan i Norrköping känns på förhand som en spelning du inte får missa. I ryggen har han nya albumet Rastlöst blod.

Lana Del Rey

Tre år har gått sedan Video Games blev en YouTube-sensation, men med Ultraviolence tycks intresset för Lizzy Grants persona Lana Del Rey större än någonsin. På Bråvalla gör hon sin första svenska festivalspelning, tidigare har hon spelat på Annexet i Stockholm.

Sam Smith

Sam Smith är rösten bakom bland annat Disclosures genombrott Latch och Naughty Boys sommarplåga La La La, så hans karriär har inte kunnat gå annat än spikrakt framåt, inte minst efter den brittiska kritikerkåren tidigare i år utsåg honom till Sound of 2014. Debutalbumet In the Lonely Hour släpptes i maj och på Bråvalla gör han sin första spelning på svensk mark.

Jagwar Ma

Den Hacienda-doftande albumdebuten från förra året satte det psykedeliska Sydney-bandet på kartan, dock kom den precis i samband med deras spelning på Hultsfredsfestivalen i Stoxa, vilket innebar att de mer eller mindre spelade för ett tomt tält. Under året som gått har intresset vuxit och på såväl Coachella som Primavera Sound spelade de inför gigantiska publiksamlingar. Bråvalla blir en efterlängtad och med all sannolikhet triumferande återkomst till svensk mark.

The Afghan Whigs

– Där man närmar sig andra comebackalbum med tillförsikt slänger man sig med fördel huvudstupa rakt in i ”Do to the Beast”, skrev vår skribent Tommy Juto i sin recension av The Afghan Whigs nya album, för övrigt deras första på sexton år. Efter att ha sett några utmärkta spelningar under deras återföreningsturné, däribland en spelning på Way Out Wests Linnétält, ser jag nu fram emot att höra hur det gamla materialet fungerar med det nya.

Ytterligare några intressanta bokningar är den London-baserade singer/songwritern Lyla Foy, som bland annat öppnat för Sharon Van Etten; hip hop-akterna Chance the Rapper, Earl Sweatshirt och — givetvis — Kanye West; brittiska popdebutanten Foxes och bröderna i Drenge, som kallats ett brittiskt Black Keys och verkligen imponerade på Roskilde förra året. Nedan är lite YouTube-klipp över samtliga ovan nämnda akter:

Arkiverad under: Scen Taggad som: Banks, Bråvalla, Chance the Rapper, Drenge, Earl Sweatshirt, Foxes, Jagwar Ma, Kanye West, Lana Del Rey, Lyla Foy, Markus Krunegård, Sam Smith, The Afghan Whigs, The War on Drugs

Skivrecension: The Afghan Whigs – Do to the Beast

12 april, 2014 by Redaktionen

afghan

Artist: The Afghan Whigs
Titel: Do to the Beast
Betyg: 4

The Afghan Whigs har alltid varit som bäst när Greg Dulli låtit brunstig nog att befrukta vad som helst med puls. Eller när han spunnit likt ett tämjt vilddjur som klias på hakan av en förförisk älva. Trots det faktum att sexton långa år gått sedan New Orleans-präglade 1965 har vare sig den djuriske sångaren eller de övriga i Cincinnati-bandet förlorat ett uns av varken det ena eller det andra. Do to the Beast bär med sig portioner av alla de stora album bandet åstadkom under 90-talet: Gentlemen, Black Love och 1965. Kort sagt; sex, kärlek, andlighet, ockultism.

Ärligt talat förväntade jag mig viss unken stank av alternativrockveteraner-försöker-utan-framgång-uppdatera-sitt-sound-till-dagens (*Pixies*). Den fällan glider de emellertid ur, delvis tack vare att soundet plockar godbitarna från deras 90-talsalbum, men framför allt eftersom de verkar ha insett hur givande det är att arbeta tillsammans igen. Originalgitarristen Rick McCollum lämnade förvisso gruppen under inspelningarna, vilket medförde att hans uppgifter fick fördelas på andra. Med sig i studion har de således omgivit sig med mestadels kompisar ur sin egen generations medmusiker från bland annat Queens of the Stone Age, men även soulförknippade namn som producenten Van Hunt och Usher/Britney Spears-gitarristen Natural. Förresten, glöm genast meriterna från det sista namnet, för här finns inte minsta spår av överproducerad radioskvals-R&B.

Den snart 49-årige Dulli trånar och trängtar efter förlorad kärlek i It Kills, bandet spänner muskulaturen med gitarrkaskaderna i Buffalo Tom-kusinen The Lottery medan kastanjetterna och Hal Blaine-trummorna i Algiers förvaltar de mjukare influenserna väl. Avslutaren These Sticks är Radioheads Street Spirit (Fade Out) med hår på bröstet.

Där man närmar sig andra comebackalbum med tillförsikt slänger man sig med fördel huvudstupa rakt in i Do to the Beast.

Bästa spår: It Kills, Algiers, Lost in the Woods, The Lottery

Text: Tommy Juto

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: Do to the Beast, Greg Dulli, The Afghan Whigs

The Afghan Whigs till Bråvalla

28 februari, 2014 by Jonatan Södergren

afghan

2012 drog de ut på en återföreningsturné som bland annat innefattade ett stopp på Way Out West, och i april släpps Do to the Beast som blir deras första album på sexton år. Nu är The Afghan Whigs klara för Bråvallafestivalen. Så här skriver festivalen på sin hemsida:

”Få band har betytt så mycket för den moderna indie- och alternativscenen som The Afghan Whigs. The National, Interpol, The Gaslight Anthem och My Chemical Romance är bara några av alla de band som plockat inspiration från det legendariska Cincinnatibandet. The Afghan Whigs bildades redan 1986 i efterdyningarna av att bandets motor Greg Dulli hade fått uppleva hur hans gamla band upplöstes. Efter en egenutgiven debutskiva släpptes uppföljaren ’Up In It’ 1990 på Sub Pop. Och plötsligt var världen öppna för att ta emot The Afghan Whigs melodiska och souliga alternativrock. Fram tills dess att bandet splittrades 2001 hann de ge ut ytterligare fyra skivor. Då de 2012 återförenades såg det först ut som att det bara skulle röra sig om en turné. Men The Afghan Whigs fick mersmak och nu är de aktuella med den nya skivan ”Do to the Beast”, som är deras första sen 1998-års album ’1965’. Nu ger vi dig chansen att upptäcka rötterna till musiken du gillar, förutsatt att du inte redan upptäckt hur underbara The Afghan Whigs är.”

Här är dagens släpp i sin helhet:

Blasterjaxx
Bloody Beetroots Live
Bombus
Chance The Rapper
Clutch
Den Svenska Björnstammen
Dimitri Vangelis & Wyman
Dirty South
Jagwar Ma
Linda Pira, Stor & Salazar Brothers
Mack Beats Feat: Jaqe & Julia Spada
Netsky
The Afghan Whigs
You Me At Six

Arkiverad under: Musik Taggad som: Bråvalla, Jagwar Ma, The Afghan Whigs

Lyssna: The Afghan Whigs – Algiers

18 februari, 2014 by Jonatan Södergren

afghan

Den 14 april släpper återförenade 90-talsbandet The Afghan Whigs sitt första album på sexton år. Do to the Beast är dess titel och nu har ett första smakprov därifrån dykt upp på Spotify,

Lyssna på låten, som heter Algiers, här nedan:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Algiers, The Afghan Whigs

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Småstadsliv – mellan himmel och körtburkar – oväntat bra

Småstadsliv - mellan himmel och … Läs mer om Filmrecension: Småstadsliv – mellan himmel och körtburkar – oväntat bra

Robyn på 3Arena – ensamhet, eufori och en utebliven överraskning

Betyg: 4+ 3Arena, 32 124 i publiken. … Läs mer om Robyn på 3Arena – ensamhet, eufori och en utebliven överraskning

Teaterkritik: Här vilar Shima Niavarani i fred – scenkonst med politiskt budskap

Foto Leonard Stenberg Här vilar Shima … Läs mer om Teaterkritik: Här vilar Shima Niavarani i fred – scenkonst med politiskt budskap

Musikalen Legally Blonde – höstens stora lyckopiller, vilken energi, vilken scenglädje

Foto Oscar Törnell Legally Blonde - … Läs mer om Musikalen Legally Blonde – höstens stora lyckopiller, vilken energi, vilken scenglädje

Filmrecension: Whalefall – imponerande sceniska lösningar för att skildra det slemmiga klaustrofiska i valens mage

Whalefall Betyg 3 Svensk biopremiär 16 … Läs mer om Filmrecension: Whalefall – imponerande sceniska lösningar för att skildra det slemmiga klaustrofiska i valens mage

Filmrecension: Min kära – hade kanske blivit bättre på en teaterscen?

Min kära Betyg 3 Svensk biopremiär 16 … Läs mer om Filmrecension: Min kära – hade kanske blivit bättre på en teaterscen?

Filmrecension: Palestina 36 – en skarp skildring av hur våld alltid föder mer våld

Palestina 36 Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Palestina 36 – en skarp skildring av hur våld alltid föder mer våld

Agendadriven spoken word skär sig mot förstklassigt nervigt storbandssound – Den här tiden av Daniel Boyacioglu/ Mathias Landaeus/ Bohuslän Big Band

Den här tiden 3 Inspelat i Tamiami … Läs mer om Agendadriven spoken word skär sig mot förstklassigt nervigt storbandssound – Den här tiden av Daniel Boyacioglu/ Mathias Landaeus/ Bohuslän Big Band

Tove Janssons kärlek till musiken skildras i konsertföreställning

Emma Klingenberg i "Tove Jansson och … Läs mer om Tove Janssons kärlek till musiken skildras i konsertföreställning

Rapsodisk platsspecifik utvärdering stimulerande kalejdoskop – Don´t Look Back in Angered på Angeredsteatern

Dramatiker: Kristian Hallberg (manus … Läs mer om Rapsodisk platsspecifik utvärdering stimulerande kalejdoskop – Don´t Look Back in Angered på Angeredsteatern

The Orchestra – Cirkus, Stockholm

Betyg: 3+ Det blev aldrig riktigt den … Läs mer om The Orchestra – Cirkus, Stockholm

Filmrecension: Doggerland – en eftertänksam hyllning till det fria kulturlivet

Doggerland Betyg 3 Svensk biopremiär 16 … Läs mer om Filmrecension: Doggerland – en eftertänksam hyllning till det fria kulturlivet

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in