Malmö

Efterträdare på Karavan – en omistlig del av det kulturella Malmö

11 mars, 2017 by Redaktionen

Efterträdare
Scenkonstkollektivet Karavan
Scenografi: Amanda Wickman
Videokonstnär: Olof Werngren
Producent: Hanna Hedvall
Regi/koreografistöd: Sara Larsdotter Hallqvist
Premiär på Karavan, Malmö , 10 mars 2017

Hur skulle världen se ut efter apokalypsen? Det är frågan scenkonstkollektivet Karavan ställer i sin senaste uppsättning Efterträdare.

Efterträdare en mer balett än en traditionell pjäs eller nycirkus, även om cirkusinslagen finns där. Karavan skapar med hjälp av tung elektronisk musik och understundom rätt våldsamma ljuseffekter en reell känsla av undergång. Scenen domineras av plastskynken och plastremsor. I inledningen ser vi diffusa skugglika figurer röra sig bakom lager av plast.

Under föreställningens gång träder vanskapta figurer fram i ljuset. Det är våra efterträdare som skapat sig ett palats ur ruinerna av vår civilisation. Är detta en bild av den logiska framtiden eller kan vi göra andra val idag. Efterträdare ger inga svar, ställer bara outtalade frågor.

Platsen för föreställningen är en före detta industrilokal i stadsdelen Sofielund i Malmö. Innan föreställningen startar väntar vi en vad som mest liknar någon form av utrymme för varutransporter. Den som förväntat sig en premiär med bubbel och snittar blir besviken.

Det finns två typer av kreativitet processer. Dels den som sker med hjälp av omfattande resurser i form av pengar, personal och andra resurser, dels den sortens kreativitet som föds när resurserna är knappa. Karavan tar en naken ruffig industrilokal, en massa plast, ljus, ljud och skapar en mardrömslik framtid. Det är verkligen den kulturella kreativitetens motsvarigheten till Kajsa Warg – vi tager vad vi haver.

Det skulle vara intressant at någon uppleva en syntes mellan de resurser och den professionalitet som finns inom Malmö stadsteater och den entusiasm och kreativa desperation som föds ur en organisation som måste vända på varje öre de inte egentligen inte har.

Jag vill också rekommendera de personer som vanligen besöker institutionsteatrar att göra besök ett på Karavan. På samma sätt som Hipp eller Intiman är scenkonstkollektivet Karavan en omistlig del av det kulturella Malmö.

På scen: Josefin Karlsson, Christoffer Remberger , Erik Rask , Mika Forsling

Längd: 60 minuter, ingen paus

Text: Peter Johansson

Sveriges största feministiska gratisfestival i Malmö 10-12 juni

8 juni, 2016 by Redaktionen

I helgen mellan den 10 – 12 juni kommer tusentals feminister att samlas i centrala Malmö för att samtala, lära sig nytt, diskutera och ha roligt. Feministisk festival Malmö kommer i år att präglas av ett samarbete mellan över 70 organisationer. Ett pressmeddelande berättar om Sveriges största feministiska gratisfestival:

Festivalprogrammet är späckat med över 100 programpunkter där allt från workshops om Hip hop för dig över 30, en partidebatt om jämställdhetspolitik, panelsamtal om muslimsk feminism och teaterföreställningar får plats. Under det särskilda filmprogrammet som besökare bjuds in att ta del av kommer det dessutom bjudas på exklusiva visningar.

Nedan följer några av festivalens höjdpunkter:

Fredag 10 juni
15.00 Agenda: Jämlikhet som bland annat bjudit in den stora instagramprofilen Steffi Alouch, @aluochh, till ett panelsamtal om aktivism
18.00 Normopaterna spelar sin uppmärksammade teaterpjäs Psykbryt om psykisk o/hälsa
22.00 Humorkväll med stand-up från Elin Almén, Nathalie Cécil, Emma Hansson Löfgren och Anneli Abrahamsson

Lördag 11 juni
11.15 Film och panelsamtal om arabisk och muslimsk feminism
15.00 Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två – föreläsning om genusmedveten barnuppfostran
15.30 Malmös partier drabbar samman i en stor debatt om jämställdhetspolitik
18.30 Fest på Inkonst med en line-up bestående av Kuru Mapu, Anna Jadéus, Mimmi & Anniemal, Ragata, Kvinnliga Situationen, Dare to Spin, Almaty (Tjejrejv), Smokey och Solid Blake (Apeiron Crew), Mitchybitchy (Club Wellness). Konferencier för kvällen är Maria Maunsbach.

Söndag 12 juni
10.00 The Ravishing Byrds Burlesque håller i en workshop om burlesk och kroppskonst
11.00 Feminism för arabisktalande med Lina Al-Nahar som bjuder in till diskussion om feminism i den arabisktalande delen av Malmö
11.45 En annan barnbok är möjlig – panelsamtal som diskuterar feministisk barnbokslitteratur med bland andra Anna Gatu
15.30 Panelsamtal om den queera litteraturen idag

Dig kan man göra vad man vill med – lysande föreställning imponerar

2 april, 2016 by Redaktionen

Dig kan man göra vad man vill med
Av André Nilsson och Kristian Hallberg
Regi: Kristian Hallberg
Urpremiär på Johannesskolan i Malmö, Unga Teatern, Malmö stadsteater, 31 mars 2016

Det första som slår mig när jag stiger ut från Malmö Stadsteater är att Stephen King hade rätt. I romanen Det (It) från 1986 konstaterar en av karaktärerna att vuxenvärlden inte ser vad som händer under 1,5 meter. Vad som sker mellan två unga i tolv-trettonårsålder fastnar helt enkelt inte på vuxnas radarbild.

”Det är jag, A och M. Vi tre har hängt sen vi började fjärde klass, vi har umgåtts i princip varje dag sen vi var tio år gamla, nu går vi i åttan. Vi sitter där som vi alltid gör. Vi tre, på gården över Claesgatan i Malmö. Sen helt plötsligt så spottar A mig i ansiktet. Han tittar på mig, M tittar på mig. Som att de väntar på vad jag ska göra, hur jag ska reagera… men jag är bara stum, jag gör ingenting. Sen börjar de skratta, och sen börjar jag skratta lite. Och de skrattar ännu mer. Sen säger A: Fan André! Alltså, dig kan man göra vad man vill med! På en sekund är allt förändrat.”

Den kedja som började med en spottloska eskalerade till ett våld som placerade André Nilsson på sjukhus. Först då såg vuxenvärlden vad som hände. Pjäsen är ingen fiktion, inget påhittat drama, utan en berättelse vad som faktiskt hände på just Johannesskolan i Malmö.

Pjäsen utspelas i ett klassrum, där en ansiktslös docka i naturlig storlek får representera den unge André. Den vuxne André berättar på ett enkelt sätt vad som hände då och intar ett slags utifrånperspektiv på sina egna upplevelser.

Den scen som verkligen biter sig fast är när André utsätter dockan för samma misshandel som han själv fick utstå. Tro inget annat än att han verkligen laddar loss på den docka som är lika hjälplös som han själv var. Under misshandeln skäller han besinningslöst ut sitt 14-åriga jag. ”VARFÖR GJORDE DU MIG TILL ETT OFFER?” ”JAG ÄR INGET OFFER!”.

Det är mer en pjäs om makt och relationer än om mobbing. André Nilsson beskriver en triangelrelation där en av hans bästa vänner slår honom, bränner honom med cigaretter och tändare, kissar på honom och tvingar honom att runka av honom. Hans andre vän står bredvid och skrattar.

De som gjorde Andrés liv till ett helvete var hans bästa vänner. Vad i den mänskliga naturen kan få en människa att på det sättet vända sig mot sin vän. För att han kan? Pjäsen ger inga svar, men det är verkligen Flugornas Herre på riktigt. Han får också möjligheten att konfrontera en sin plågoande. Han har telefonnumret i mobilen, han tittar på numret, men raderar det. Den konfrontation vi får höra är vad som inte hände, men som kunde ha(hänt).
Det är också en pjäs om ansvar. Hur kunde vuxenvärlden undgå att se att något var väldigt fel? Hur kan en ung misshandlas så till den milda grad att han hamnar på sjukhus utan att någon reagerar? Vi pratar om en 14-åring med sår, bränn- och blåmärken på såväl kropp som ansikte. Jag önskar verkligen att skolverket bekostade en filmning av pjäsen för att använda på landets samtliga lärarutbildningar.

André Nilsson är lysande i rollen som sig själv. Jag imponeras framförallt av hur han pendlar mellan den kylige berättaren och den arge medelålders mannen som återupplever sin barndoms helvete.

Dig kan man göra vad man vill med spelas på såväl skolor som den traditionella teaterscenen. På skolorna finns en dramapedagog närvarande för att leda ett samtal och samla de tankar pjäsen väcker. Jag kan bara konstatera att Malmö Statsteater har gjort det igen. Sitt jobb, alltså! Jag är stolt över att bo i en stad där konsten tar sin uppgift på allvar. Teater ska både oroa och roa. För en vecka sedan roades jag av Shakespeares Trettondagsafton. Ikväll blev jag seriöst oroad av Nilsson/Hallbergs Dig kan man göra vad man vill med.

På Scen: André Nilsson
Längd: 45 minuter, ingen paus

Premiär för Lennart Hellsings klassiker ”Ägget” på Unga Teatern i Malmö

24 augusti, 2015 by Redaktionen

Den 4 september är det premiär för Unga Teaterns Ägget – en älskad klassiker av Lennart Hellsing. Det är en filosofisk historia om livet och alla våra drömmar om att bli någonting alldeles speciellt. Ägget funderar på vad det ska bli. Något stort vill det bli och kunna flyga och simma. Fötter vill ägget också ha och kanske glasögon och kunna cykla! Föreställningen riktar sig till alla över 5 år.

Ett pressmeddelande berättar:
Regissören Anders Andersson, med ett förflutet i humorkollektivet Varanteatern, berättar om Ägget:

– Föreställningen är uppbyggd runt skådespelarnas lek med ägget. De undersöker och upptäcker och på så sätt gestaltar de äggets vilja, tankar och drömmar. Föreställningen tar på ett enkelt sätt upp filosofiska och existentiella frågor som man kan prata om. Till exempel: Vem jag är? Vad jag drömmer om? Vilken frihet jag har och vad det är som begränsar mig? Och hur det är när man blir missnöjd.

Medverkar i föreställningen gör Erik Olsson och Sandra Stojiljkovic. Ägget spelas med fri entré för Malmös elever i skolår 1, och offentliga föreställningar på helgerna. Den spelas på Studion 5 september – 6 oktober 2015.

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten – välskriven, välspelad pjäs med ett viktigt syfte och budskap

24 januari, 2015 by Redaktionen

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten
Av Simon Stephens efter en roman av Mark Haddon
Översättning Ulf Peter Hallberg
Regi: Moqi Simon Trollin
Premiär på Helsingborgs Stadsteater 23 januari 2015

Christoffer Boone, 15 år, hittar en natt en högaffel i sin trädgård. Klockan är sju minuter över tolv, det är ingenting märkvärdigt med högaffeln förutom det faktum att den har spetsat grannens hund Wellington. Christoffer bestämmer sig för att hitta hundens baneperson.

Pjäsens titel är ett citat från Sir Arthur Conan Doyles bok Silverbläsen från 1892. En Polis frågar Holmes: ”Är det något annat ni tycker jag borde undersöka”? ”Ja, Den besynnerliga händelsen med hunden om natten”, svarar Holmes.
Sökandet efter sanningen om de döda hunden tar Christoffer ut på en resa där han tvingas upptäcka sanningar och lögner son involverar honom och hans familj. Trots titeln, trots inledningen, trots hänvisningen till Holmes är detta ingen deckare – det är en pjäs om Christoffer och hans syn på världen, samt världens syn på honom.
Christoffers är speciell. Han kan alla världens länder utantill, alla huvudstäder och alla primtal upp till 7507. Han förstår inte metaforer, men blir lugn av tanken på universums oändlighet. Han hatar beröring och han talar alltid sanning. Pjäsens regissör Moqi Simon Trollin beskriver honom som ”lättare autist”. Överbegåvad inom vissa områden, men med stora sociala begränsningar.

Christoffer har fram tills nu levt ett rätt skyddat liv, han har knappt aldrig lämnat sitt kvarter och sin skola, han hat aldrig interagerat med okända. Hans oförmåga att hantera metaforer, vardagens små vita lögner och hans enorma intresse för de små detaljer andra anser vara ointressanta gör att han upplever världen som kaotisk och oförståelig. Omgivningen å andra sidan upplever honom som konstig, aggressiv och otrevlig.
Den besynnerliga händelsen med hunden om natten visar hur svårt det kan vara att förstå en annan individ. Trots att pjäsen behandlat ett allvarligt ämne lockar den ofta till skratt. Vi, publiken, pendlar mellan att såväl sympatisera med Christoffer som att tycka att han är en dryg påträngande individ som vi i vår vardag förmodligen skulle undvika.

Samtliga skådespelare gör en mycket bra insats, men jag vill framhålla Gustav Berg i rollen Christoffer. Han är lysande.

Dekoren är rörlig. Diverse vardagsföremål åker in och ut från scenen på rörliga plattformar. Dekorens rörlighet gör scenen rörig, och det används strategiskt för att placera publiken i Christoffers huvud. Så upplever han den värld vi andra anser vara logisk.

Scenkläderna är vardagskläder med undantag för de scener då Christoffer ensam skall använda offentliga transportmedel. Genom heltäckande ljusbruna kroppsstrumpor och ansiktsmasker anonymiseras de personer han möter. Det är ett effektivt grepp för att visa hur han ser okända.

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten är en välskriven, välspelad pjäs med ett viktigt syfte och budskap. Ska jag rikta någon negativ kritik mot pjäsen är det faktum att de scener som ska illustrera Christoffers upplevelse av en för honom kaotisk omgivning är för många och för långa.
Text: Peter Johansson

I rollerna: Gustav Berg, Evamaria Björk, Eva Ekengren, Michalis Koutsogiannakis, Torbjörn Lindberg, Sonja Lindblom, Jan Vesala, Pia Örjansdotter
Foto: David Skoog

Malmö

Footer

Om oss