Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Journalistik

Ny bok om Google

by

Ny bok av Andreas Ekström som dissikerar företaget som blivit ett verb. Alla googlar men Google googlar också oss.

Om detta nätets viktigaste företag, som erbjuder 250 gratistjänster men samtidigt skapat en digital skuggbild av oss alla, har kulturjournalisten Andreas Ekström skrivit en utmärkt reportagebok, ”Google-koden”. Det råder visserligen inte någon brist på böcker om Google, men Ekströms bidrag står sig väl i jämförelse med flera av de engelska titlar som utkommit. Enligt uppgift är boken inte tillkommen av fiendskap, snarare av kärlek. Samtidigt påpekar Ekström att Google är ett företag som i ovanligt hög grad lyckats med konststycket att berätta precis den historia man vill om sig själv.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Körtävling på tv och mordrättegång – toppnyheterna?

by

Någon mer än jag som undrar hur och varför tv-program är så superviktiga att traditionella medier ägnar massor av redaktionens arbetstid åt att rapportera om dem? Säljer det verkligen så grymt bra?
Jag tänker på som ett exempel Körslaget. Ett tv-program där kända artister får träna var sin kör och sedan tävla och tv-publiken får rösta och en kör åker ut i varje avsnitt.
Blir inte marknaden mättat snart på alla dessa ”rösta-ut-program”?

Själv har jag tröttnat och orkade inte följa ”Lets Dance” hela säsongen. Det var knappt att jag orkade följa alla omgångar i utröstningsprogrammet Idol.

Är inte det ett fattigdomsbevis för ett folk, alltså fattig ur kultursynpunkt, att halva befolkningen inte har annat att ägna sig åt än att se på andra som körar eller leker?

Uppenbarligen råkade någon programledare säga fel resultat i Körslaget senast. Fel kör fick besked att de åkt ur. Det är klantigt. Givetvis. Men är det så fruktansvärt säljande? Artikeln om detta ligger bland de översta och mest värderade på Aftonbladets hemsida.

Ska traditionella medier bara göra sina nyhetsvärderingar efter vad som säljer mest, alternativt drar mest klick? Har redaktionella sajter inga ambitioner att värdera nyheter ur någon annan aspekt än vad som drar flest klick? Fast jag undrar om redaktionerna inte fastnat i ett gammalt sätt att tänka. Kanske människor inte alls bara vill klicka på dessa ytliga nyheter. Kanske det till och med skulle gå att sälja med innehåll som betyder något för människor på riktigt. Som att Kina köpt Volvo och vad det kan innebära. Kan det föra med sig att Volvos bilar säljs i Kina? Kommer det att få Volvo att utveckla mer miljövänliga bilar eller blir det tvärtom?

Strejken i matbutikerna som skjuts upp, är det inget som engagerar människor? De ungdomar som tas om hand på svenska ungdomshem kan låsas in i isoleringsceller utan att de är våldsamma eller drogpåverkade, berättade Nyheterna i SVT. Är det inte med engagerande för oss än ett tv-program om Körer som tävlar?

En annan sak i medier, framför allt i kvällstidningar som Aftonbladet, som jag funderat på och känner obehag inför är rapporteringen kring mordet på Linda Chen där hennes pojkvän står inför rätta. Han har namngivits och visats på bild under en längre tid, trots att han inte är dömd.

Ur Aftonbladet:

Mats Alm sitter tyst, lugn och långhårig i Falu tingsrätt samtidigt som innehållet i hans toalettskåp redovisas på stora skärmar i tingssalen.
Han fortsätter bestämt att neka till mordet på sin blivande hustru Linda Chen, 32.
Åklagarna däremot är säkra: Alm mördade Chen av ekonomiska skäl och ljög ihop en osannolik historia.

Förr gällde regeln att medierna inte publicerade namn och bild innan en person var dömd. Det här fallet är i och för sig knepigt, eftersom killen själv trädde fram i ett tv-program för att prata om att han är oskyldig. Men jag tycker medierna borde varit mer försiktiga, trots detta. Kanske borde inslaget med honom inte gjorts alls. Kanske är han skyldig, kanske är han oskyldig. Men medierna borde vara mer återhållsamma med namn- och bildpubliceringar.

Den andra kvällstidningen, Expressen, har valt att toppa sin sajt i kväll med artiklar om bombdåden i Ryssland. Det känns väl som en korrekt nyhetsbedömning ikväll. Fast en eftergift åt att springa efter tv-program har Expressen också som väljer att jaga klick på att Filip och Fredrik ska hångla i ett tv-program ikväll.

Har vi de medier vi förtjänar eller gör dessa gammelmedier bedömningar som är fel? Vill majoriteten av oss verkligen helst läsa nyheter om tv-program? Är det vad som säljer mest och får oss att klicka mest?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

DN lanserar korsordstidning och rustar ned kulturredaktionen

by


Det talas om att traditionella medier måste hitta sätt att få betalt för det redaktionella arbetet. Att god journalistik kostar.
Jag håller med. Journalister av olika slag måste kunna köpa mat, betala hyra och dagisavgifter, som alla andra. Vill vi ha bra innehåll kräver det att vi som är kunder kan betala något.
Eller så säljer redaktionernas annonsavdelningar reklamutrymme och får inkomster till medieföretaget den vägen. Och vi som är kunder betalar genom att låta oss bli exponerade för reklam och annonser.

Traditionella medier är alltid snabba på att publicera artiklar som säger att bloggar är skräp. Men hur ställer i så fall traditionella medier upp genom att stå för något annat? På vilket sätt står då de stora som DN och Expressen för något med högre kvalitet?

Dagens exempel är Dagens Nyheters korsordsbilaga som lanseras idag. Det är tydligen den väg DN väljer att vandra: lägga resurser på att skapa korsord och rusta ned kulturredaktionen.

Inte för att korsord är skräp. Men något exempel på kvalitetsjournalistik är det dock inte. Inte heller förstår jag varför DN väljer att satsa resurser på en sminkblogg. Det finns ju redan sådana, Varför ska DN vara copycat och kopiera bloggar kan inte DN istället utveckla och stå för det som just de är bra på och skulle kunna ha resurser till?
Det är uppenbart att vad som regerar och styr redaktionsledningens beslut är klickjournalistiken: skapa så många klick som möjligt på sajten, oavsett kvaliteten på innehållet.

I samband med det vidriga som hänt i Bjästa där en 14-årig flicka blev våldtagen och sedan utfrusen av ett samhälle, skriver SVD Perspektiv att det är farligt att skilja på nätet och verkligheten. När ungdomar eller för den delen vuxna också, mobbar någon på nätet är det lika grymt som att mobba ansikte mot ansikte. När vi gör något på nätet är vi samma människa som när vi gör det någon annanstans.
Det är självklart, Om jag pratar i telefon är jag samma person som om jag inte pratar i telefon.
Det är på tiden att den konstiga synen på nätet som något åtskilt från övriga livet och samhället försvinner. Nätet är ett kommunikationsmedel och vi är samma människa oavsett om vi kommunicerat med telefon eller dator eller framför ögonen på varandra.

På samma sätt bör medier se nätet som en del i deras verktyg för deras journalistiska uppdrag. Medier måste använda nätet på rätt sätt. Då är det till exempel en total återvändsgränd att låsa in innehåll genom att ta betalt för att visa en del, som UNT och The Times försöker. Det innehållet kommer inte att bli länkat till och det är som att stänga av en del av kroppen från blodomloppet. Länkar är Internets blodomlopp.

Medier måste antingen tro på sig själva, tro på att de har resurser att skapa bra innehåll. Och försöka få inkomster på grund av att de har innehåll som någon vill betala för, antingen prenumeranter eller annonsörer. Eller så fortsätter de den utarmning av journalistiken som de flesta större redaktioner redan nu ägnar sig åt.

Ett annat dåligt exempel på hur de stora redaktionerna går vidare i skräpspåret är hur Aftonbladet väljer att sälja polisförhör vidare. Dagens media berättar:

Aftonbladets nya affärsidé – sälja polisförhör

Publicerad 26 mars 2010 17:53 18 kommentarer
Senaste av Torsken igår, 19:01

För 3 kronor säljer Aftonbladet hela förhöret med Mats Alm. Tidningens chefredaktör Jan Helin berättar varför.

I jakten på nya intäkter bryter Aftonbladet ny mark. Under vinjetten ”Dagens bästa merläsning” på Aftonbladets förstasida erbjuds läsaren att köpa en kopia av polisens förhör med Mats Alm.

Betalar man 3 kronor får man ladda ned ett 46-sidigt förhör med den misstänkte mördaren i ett av Sveriges just nu mest uppmärksammade rättsfall. Dokumentet kommer från den omfattande förundersökning som nyligen blev offentlig i och med att åtal väcktes.

Det är dåligt ur flera aspekter. Hur blir det med rättsäkerheten när människor som varit i polisförhör riskerar att få detta uthängt för en stor läsarkrets? Att ha varit i polisförhör är inte samma sak som att vara dömd. Aftonbladet tangerar gränsen för att göra samma sak som Ask med de gredelina kuverten.
Det är en osmaklig väg Aftonbladet väljer att snaska på.

Varför är det så svårt för de stora redaktionerna att försöka sig på det som bara de har muskler för att skapa: uthållig bra journalistik?

Relaterat: Resumé om Aftonbladets försäljning av polisförhör.
Och Dagens Nyheter om sin korsordssatsning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Att som UNT och The Times ta betalt för webbinnehåll är konstgjord andning

by


De brittiska tidningarna The Times och The Sunday Times kommer inom kort att börja ta betalt av sina läsare för de ska få tillgång till papperstidningarnas nätupplagor.
Från Dagens Nyheter som i sin tur hämtat nyheten från koncernen News International som äger de båda tidningarna.

Med start i juni i år ska det kosta 1 pund om dagen för att få tillgång till tidningen på webben och en veckoprenumeration ska kosta 2 pund.

Upsala Nya Tidning inför en liknande variant:

E-tidningen är papperstidningen på nätet. Du kan läsa dagens e-tidning, eller tidigare nummer i vårt arkiv på ett enkelt och smidigt sätt.
För att läsa huvudtidningen betalar du 20 kr för 24 timmar. Du betalar via SMS.

Frågan är: börjar gammelmedier att gräva sin egen grav?
Internet är ett ständigt pågående samtal där blodomloppet är länkar.
När det kräver inloggning för att komma in på deras sajters innehåll kommer det att bli meningslöst att länka dit.
När de inför låst innehåll tänker de broschyrer, de tänker statiskt innehåll.
Det här kan rimligen inte vara något annat än att gå vilse. Storbritannien har så många fler invånare än Sverige, kanske det kan fungera ett par år, som en slags konstgjord andning. Men det stoppar övergången och anpassningen till nutida medier. Jag tror redaktionerna måste först och främst inse att Internet inte är en broschyrverkstad för innehåll på en skärm. De måste se att det är ett verktyg för interaktiviitet. Våga släppa innehållet fritt för delaktighet.
Det är mycket bättre att hellre skilja innehållet åt: ha de längre reportagen enbart i pappersversionen.

Computer Sweden har också skrivit om nyheten och BetaAlfa har tagit upp det i bloggen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Präst stöder våldtäktsman och visar ingen medkänsla för den våldtagna flickan – en orgie i dumhet

by


Något av det vidrigaste på länge visades i Uppdrag Granskning på onsdagskvällen.
Många har upprörts av programmet.

Från Uppdrag Granskning:

14-åriga Linnea våldtogs på en skoltoalett. Men när hon anmälde övergreppet förlorade hon sina kompisar och vuxenvärlden vände henne ryggen. På nätet och i det lilla samhället smutskastas Linnea samtidigt som pojken hyllas.
Och hetskampanjen pågår än idag – trots att pojken dömts för ännu en våldtäkt.

Uppdrag Granskning klädde av människorna in i den lilla byn så vi som tittade på tv skämdes över att tillhöra samma nationalitet. Jag skämdes över att vara svensk när jag såg deras beteende. Vuxna som tycker synd om våldtäktsmannen och inte stödjer en 14-årig flicka som blev våldtaget. Reportern läste upp saker som skrivits på Facebook och i Bilddagboken till stöd för den unge mannen som utförde våldtäkten. Dessutom: efter att han dömts fick han besöksförbud mot den våldtagna. De gick i samma skola. Men killen fick ändå komma till skolavslutningen i skolan. Prästen gav honom rätt. I kyrkan kramades han om av alla klasskamrater och av lärare.
– En fin demonstration, sade prästen.

Den våldtagna flickan orkade aldrig komma dit. Kvällen efter skolavslutningen firade våldtäktsmannen med att våldta ännu en flicka. Han fälldes för detta också och DNA som stämmer överens med honom hittades i den våldtagnas trosor. Också denna våldtagna flicka får ta emot spott och spe av människorna i denna hemska by.

När prästen i byn får reda på att pojken våldtagit ännu en flicka säger prästen: – Oj, stackars pojke.

Upprördheten är stor efter det här programmet:
En vän till mig skriver på Facebook:
Våldtäktspojken får stöd av prästen och för fint sätt att visa människovärdet: Maila prästen och protestera: lennart.kempe@svenskakyrkan.se

Peter Andersson är en av flera som bloggat om detta:

Linneas kompis Amanda Ögren som framträdde i programmet bloggar här. Hon är värd hela Sveriges stöd för det hon gjorde för sin kompis i kväll. Tänk om vi – alla vi- vuxna var lika modiga och tog samma ansvar som hon. Vuxenvärlden i ”förorten” till Ö-vik verkar ha svikit rejält och oförlåtligt. Det kanske kan vara en läxa för oss alla att lära. Vi – alla – sviker kanske inte lika uppenbart och tydligt. Men visst borde vi göra mer?

Relaterat: Aftonbladet

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,