Stockholm Jazzfestival:
Patrik Bomans Ambivalent på Plugged Records 9 oktober 2015
Betyg 5
Till synes helt plötsligt kom han välförtjänt i rampljuset för cirka femton år sedan med sitt Seven Piece Machine. Jag såg dem på Skeppsholmen och köpte senare deras första skiva. Patrik var basisten i förgrunden, tillika bandledare, låtskrivare samt arrangör. Tror också att han varit producent.
Den välklädde mannen påminner utseendemässigt en del om instrumentkollegan Dan Berglund. Sedan försvann han från scenen eller var det jag som tappade bort honom? Nu har ny konstellation bildats och och skivsläppet sker naturligt nog i Gamla Stans förnämliga affär. Bandledaren introducerar därför med att säga: gillar vi musiken kan vi ta med den hem, fast just öppningslåten inte finns inspelad. I denna glidande komposition blir det solo av i tur och ordning saxofonisten Amanda Sedgwick, gitarristen Max Schultz och pianisten Carl Orrje.
Noterar direkt att ljudet är sensationellt bra, även om pianot i början drabbas av smärre tekniska problem. Efter nämnda behagliga låt i halvfart med mycket tilltalande rytmisk figur, blir det hetsigare i Cyber Sam. Samspelet blåsare – komp är raffinerat.
Den för mig obekante Magnus Wiklund levererar ett snyggt rivigt trombonsolo. En härlig duell mellan trumslagaren Chris Montgomery (som jag frapperande ofta hört live på sistone) och Schultz, övergår i ett långsamt intro. Vi får reda på att väsande blås och tassande komp framför inledningen på Melancholy Albert, som låtskrivaren tillägnat sin son. Mitt i stycket görs en drastisk förändring, varvid jag associerar till Headhunters och temat i So What.
I denna påtagligt beatbaserade spelglädje fyrar Sedgwick av ett inspirerat solo. Ensemblen spelar verkligen ut för fullt, allt sitter oklanderligt. Fjärde låten bjuder på lagom intrikata rytmer med basens melodislinga lagd ovanpå. Detta nummer hade en skönt harmonisk struktur, kombinerad med ett fladdrigt spelsätt. Helt enkelt mycket angenäm bebop! Stor konst att kunna förena lättlyssnade toner med ypperlig kvalitet. Musiken kändes oerhört fräsch och upplyftande. Min bedömning grundar sig på närvaro under två tredjedelar av spelningen. Var tvungen att skynda vidare till festivalens officiella öppningskonsert.