Steve Forbert i Bryggarsalen, Stockholm
27 september 2015
Bryggarsalen var sparsamt besökt denna söndagskväll. Men de som var där visste varför de var där. Steve Forbert gillar Stockholm och hans fans är en trogen skara som i många fall har haft honom i sina musiksamlingar ända sedan debuten 1978.
Konserten rullar på i sakta mak. Steve utstrålar harmoni och plockar in låtar från de 15 producerade studioalbumen. Givetvis hämtas också en del från det 16:e som släpps om en dryg månad.
Bästa låtvalet denna kväll var titelspåret från det senaste albumet, Over With You. En låt som han handlar om något han inte skulle vilja uppleva igen.
Givetvis så spelade han ”Romeos Tune”, som en gång i tiden nådde en 11:e plats på Billboardlistan i USA och den som de flesta känner igen som flaggskeppet på hans kritikerrosade andra album, Jackrabbit Slim.
Under hela karriären har han fått stå ut med att bli jämförd med Bob Dylan. Något han själv inte bryr sig så speciellt mycket om.
– Jag har inget behov av att ha svar på alla frågor.
Redan som 23-åring skrev han låtar som ”It isn´t gonna be that way” som borde ha krävt mer livserfarenhet än den han hade fått som en ung trubadur.
På en direkt fråga hur det var möjligt att skriva en sådan text i den åldern, svarade han.
– It just happend.
Konserten bestod av två 45-minuterspass där han i andra halvlek höjde stämningen med den humoristiska ”What Kinda Guy”.
Kvällens mest udda fågel var valet av Beatleslåten Honey Pie. Ett svårbegripligt låtval som kommenterades med.
– It just happened.
För er som inte hann med honom i Stockholm i söndags eller Örebro i måndags får bege sig till Malmö 2:e, Skebobruk den 3:e eller Uppsala den 4:e oktober.
—
YouTube-klippen är
Romeos Tune från en livespelning 2014
It Isn´t Gonna Be That Way från en BBC-spelning 1979.
Text och foto: BeA Nilsson







