Artist: Beach House
Titel: Depression Cherry
Betyg: 4
Varför ändra på ett vinnande koncept?
Huvudtesen jag förde i min recension av Tame Impalas senaste album var att de bästa banden är de som hela tiden fortsätter att utvecklas. I fallet Beach House gäller dock motsatsen. På sitt femte album låter Baltimore-duon precis som de brukar, de har bara förfinat sitt sound och sitt uttryck. I ett musikklimat framskyndat av streaming, där trender kommer och går snabbare än du hinner blinka — där det stundtals kan kännas som att låten i playlisten är viktigare än artisten i fråga — känns det fint med band som inte bryr sig. Som inte försöker anpassa sig för att passa in. Deras attityd är knappast kommersiell, ändå — eller kanske just därför — har de blivit ett av indievärldens populäraste namn.
“För oss är Depression Cherry en färg, en känsla, en energi… som beskriver platsen du kommer till medan du rör dig genom existensens oändligt varierande resor,” säger Victoria Legrand och Alex Scally, som tillsammans utgör Beach House, i det medföljande pressutskicket. Flummigt, kanske. Men på något sätt är det också talande för deras musik som så ofta känns som ett abstrakt soundtrack till tillvaron; lågmälda ballader där svävande synthar, Legrands utomjordiskt vackra röst och Scallys gitarrspel är nyckelelementen. Framför allt är det musik som oavsett hur hemlighetsfull eller kryptisk den kan verka ändå är oerhört enkel att känna någonting till.
Efter framgångarna med Teen Dream 2010 och Bloom 2012 har de — i takt med att spellokalerna bara blivit större och större — helt naturligt motiverats till att expandera sitt sound. Men Depression Cherry beskriver de som en återgång till enkelheten på de tidigare albumen. Det märks framför allt på att det känns lite mer introvert: trummorna är inte fullt så stora; det är genomgående fluffigt, lågmält och stillsamt förtrollande. Sparks sticker ut med sina shoegaze-vibbar och sin skrikande elgitarr. Andra höjdpunkter är Space Song samt Beyond Love, som med textraden “they take the simple things inside you and put nightmares in your head” på något underligt sätt känns både triumferande och som en sorgesång på en och samma gång.
Bästa spår: Sparks, Space Song, Beyond Love