Artist Jan Åström
Titel Villervallan
Betyg 4
Släpps 27 maj 2015
Det är alltid lika roligt när flera kulturgrenar går ihop, som nu när Jan Åström ger ut ett album med tonsatta dikter av fyra av våra största poeter. Albumet ”Villervallan” är faktiskt Janne Åströms första soloskiva, Från svängig bluesjazz till skör visa tolkar han dikter av Nils Ferlin, Karin Boye, Gustaf Fröding och Sven-Erik Forslin. Musiken är komponerad av Karl-Erik Mattsson och bland musikerna på skivan finns bland andra Peder af Ugglas på gitarr och klaviatur. Karl-Erik Mattsson medverkar också, på klassisk gitarr.
Karin Boyes dikt ”I rörelse” har talat till människor i flera generationer och nu får denna dikt möjlighet att än en gång tala till vårt inre:
I rörelse
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
Inledningsspåret, ”I livets villervalla” av Nils Ferlin är så vacker att jag ryser, Ferlins ord tonsatta med vemodiga bluestoner på gitarr och Jan Åströms spännande mörka röst. Nils Ferlins dikter är de som jag uppskattar mest på albumet. Det femte spåret är Nils Ferlins underbara ”Du har tappat ditt ord” som görs mycket starkt med vemodiga gitarrslingor i bakgrunden till Janne Åströms nästan viskande sångröst.
Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarns trapp
och gråter så övergivet.
Vad var det för ord – var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu – förrn vi föser dej bort,
du barfotabarn i livet.
Gustaf Frödings Idealism och realism är en av de dikter som tonsätts och framförs lite mer fartfylld, inte direkt i full fart men med mer tryck i musiken och med härligt bluesgung. Också Karin Boyes ”Vägen hem” har fått lite mer ös i musiken. För helhetens skull hade jag önskat att några fler dikter fått mer drag i musiken. Dikter framförs ju oftast genom att en person läser upp eller deklamerar dikten, när poesin nu ska utvecklas med musiken är väl tanken att det inte ska kännas som deklamation eller diktuppläsning. Det är dock bara ett litet minus, som helhet är det ett mycket gediget album med skön musik med underbara texter.
[…] på ”Villervallan” i Stockholm och jag läser en recension idag på Kulturbloggen och den får lysande kritik – 4 plus av 5 – och hans musikskapande håller högsta […]