Män utan kvinnor
Författare Haruki Murakami
Språk: Svenska
Utgiven: 2015-04
Översättare: Eiko Duke och Yukiko Duke
ISBN: 9789113066561
Förlag: Norstedts
Haruki Murakami är tillbaka med en ny bok, novellsamlingen ”Män utan kvinnor”, sju noveller om män och deras relationer till kvinnor: sorgliga, vemodiga och som alltid förenar Murakami popkultur med en egensinnig magisk realism.
Samlingen innehåller sju starka noveller och alla ..är så där fascinerande välskrivna. Vem mer än Murakami kan beskriva hissmusik som en bild av himlen som kvinnan M i titelnovellen ”Män utan kvinnor”: … Det finns inga avgränsningar. Inga väggar. Inga tak. Där behöver jag inte tänka på något. Jag behöver inte säga något. Jag behöver inte göra något. Jag behöver bara vaa. Jag behöver bara lyssna och ge mig hän åt de vackra stråkarna. Där finns ingen huvudvärk, överkänslighet mot kyla, ingen mens, ingen ägglossning. Där är allt bra, bara ett vackert, vilsamt flöde. …
De sju novellerna skildrar sju olika män som på olika sätt mist den kvinna de älskar, eller aldrig lyckats hitta någon att älska, eller gett upp hoppet om att hitta någon kvinna. Eller så har de kanske en sam gemensamt: de skiljer på sex och att älska. Sex är aldrig liktydigt med att älska. Eller så är det egentligen det fast de inte vill förstå det. Jag skriver kanske. För det är precis det som Murakami så elegant gör. Han funderar. Kanske. Som han skriver i novellen ”Män utan kvinnor”:
Som en representant för alla män utan kvinnor ber jag verkligen för det ur djupet av mitt hjärta. För det verkar inte som om jag kan göra något annat än be. Just nu. Kanske.
En sak som ibland stör mig när jag läser Murakami är hans sätt att dela in människor, hans sätt att kategorisera och beskriva såväl män som kvinnor utifrån hur snygga eller vackra de är. Det är för honom viktigt att skriva om någon ser alldaglig ut eller är vacker, snygg. Jag kan inte riktigt se världen så. Jag tycker inte det finns en mall som bestämmer om någon är snygg eller inte.
Jag kan också tycka att han är lite väl fixerad vid sex. Sex dyker alltid upp i hans berättelser, i alla novellerna.
Varje år inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur finns Haruki Mirakami med i förhandsspekulationerna. Jag tror dock inte att han någonsin kommer att få priset. Han skriver bra och jag är mycket mer förtjust i hans novellsamlingar än hans romaner – och jag rekommenderar absolut den nya novellsamlingen – men även om det finns olika nivåer i hans litteratur är den ändå för grund att vara på Nobelprisnivå.
Bokförlaget berättar om novellsamlingen:
En skådespelare anställer en chaufför och anförtror henne sina innersta hemligheter. En man har blivit lämnad av sin hustru och öppnar en bar som blir hemsökt av något okänt. Maken till en tidigare kärlek ringer efter midnatt och låter meddela tråkiga nyheter. En man vaknar en dag och inser att han gått igenom en metamorfos och förvandlats till Gregor Samsa, huvudpersonen i Franz Kafkas Förvandlingen.
Novellen ”Samsa in love” som är den novell som handlar om en man som vaknar och upptäcker att han förvandlats till Gregor Samsa, från Franz Kafkas ”Förvanlingen” är min favorit av de sju novellerna. Där är Murakamis storhet som författare som störst, den är välskriven, fascinerande, fängslande och berättar inte allt utan lämnar mycket till mig som läsare att känna och fundera vidare kring. En perfekt novell.