Titel: Klubb Ibsen
Författare: Peter Handberg
Förlag: Natur & Kultur
Utgiven: 2013-09
ISBN 978-91-27-13221-4
I början känns språket krångligt och ganska obegriplig tills man läser mer. Då visar sig Klubb Ibsen vara en mycket bra skriven bok. Det handlar om Peter som växer upp i Blackeberg på 1960-talet. Han bor med sin mamma och äldre bror Kaj i det blå höghuset på Ibsengatan – det finns två höghus till, det gula och det röda. Mamman har damfrisering i lägenheten och Peter tjuvlyssnar ofta på samtalen mellan de olika kunderna och mamman.
Peter är över huvud taget en god iakttagare, han noterar det mesta och skriver in det i en pärm, som han ska använda tids nog när han behöver se tillbaka. Nu är den tiden kommen och i boken Klubb Ibsen skriver Peter Handberg in tid och skeenden, personligheter och filosofiska tankar till en fascinerande mångfasetterad berättelse.
Pärmen där den unge Peter gör sina anteckningar står i skyddsrummet längst ner i det blå höghuset, där har ett gäng pojkar, Peters kamrater bildat en klubb med främsta syfte att tillverka och experimentera med sprängämnen. Peter är ordförande, han har inspirerats av tidningsreportagen om Sovjets provsprängningar av vätebomber, kring vilka han väver fantasifulla drömmar.
Peter Handberg har ett fantastiskt språk med levande, genomtänkta beskrivningar, som visar på en förmåga att gestalta övergripande sammanhang i livet. Han sätter in Blackeberg och det lilla vardagslivet i den större världen och historien. Genom sin goda formuleringskonst ger han oss exakta och precisa tidsbilder och personteckningar.
Jag upplever det positivt författaren inte bagatelliserar barnets upplevelser och tankar kring sitt liv utan tar dem på stort allvar. Det får till följd att läsningen för mig blir både givande och insiktsfull. Han beskriver vardagliga händelser mycket noggrant och detaljerat, saker jag själv skulle förbigått utan att tänka närmare på dem eller uppmärksamma dem. Han gör beskrivningarna utan värderingar, läsaren får själv dra sina slutsatser.
En av de starka personteckningarna i boken är den av läraren S, en lärare av den gamla stammen, som använder sig av den gammeldags, auktoritära stilen och manipulerar pojkarna, helst de finlemmade, söta till redskap för sina perversa njutningar. 50-talets auktoritetstro lever fortfarande kvar men hos de unga pojkarna gryr en obändig frihetslängtan.
Genom hela boken löper en rörelse av förändring, som är omvälvande. Rörelsen finns såväl inuti Peter – steget från barn till ungdom – som utanför i verkligheten. Det är en mycket ansträngande kamp pojken genomlider för att utforska och förstå vuxenvärlden.
Klubb Ibsen är en stor och betydelsefull roman, som ger mig mycket att fundera över.
Text: Vivian Gustin
