Insurgent
Författare: Veronica Roth
Förlag: Modernista
Översättare: Katarina Falk
ISBN: 9789174992403
Utgiven: 2013-07
Insurgent – en person som agerar revolterande mot en auktoritet, oftast i politiska sammanhang. Benämningen är lämpad till att definiera Beatrice Priors karaktär väl. I ett dystopiskt Chicago har de fem tidigare segregerade falangerna – de lärda, de tappra, de osjälviska, de fridfulla och de ärliga – så gott som upplösts. De lärdas våldsamma attack mot de andra falangerna leder till förvirring bland Chicagos befolkning och en splittring i tankar, idéer och mål. Mitt i all röra flyter dessutom ett relationsdrama på.
Insurgent är den andra delen i en trilogi om den lilla sextonåriga Beatrice – en ung invånare i ett framtids-Chicago. Likt den första boken i trilogin – Divergent – behandlar Insurgent ett flertal relevanta tonårsämnen såsom tillhörighet och tillit i kärleksförhållanden. Ett annat ämne Roth ständigt tar upp i andra delen väljer hon dock att inte fördjupa sig i– döden, dödandet och dess konsekvensspår på människan. Som en slöja av dimma täcker dödens spår staden under handlingens gång – vem ska få bli besparad och vem ska bli räddad? Obesvarade frågor – denna boks specialitet – lämnar outvecklade karaktärer bakom sig. De beslut som tas är ofta oreflekterade. Istället för reflektioner hamnar det alltför många ”Jag älskar dig” och ”Lova mig” på boksidorna.
På Divergents bokomslag syns en klar ljusblå stad i bakgrunden, i uppföljaren är staden dunkel och suddig. Ett på ytan välstrukturerat Chicago förvandlas till ett krigsfält, invånarna blir tvingade att bidra med kunskaper och egenskaper från sina falanger för att rädda läget. Samtidigt kämpar sig de underliggande mörka krafterna från stadens fattiga delar – de falanglösa – upp till ytan. Vissa blir nöjda med förändringarna, andra ser situationen som katastrofal.
Språkstilen är av en diffus natur, varken det eller handlingen sätter särskilt djupa spår i minnet. Det för stora antalet ämnen som nämns men inte behandlas ger Insurgent en färglös ton – outvecklade karaktärer, tvådimensionella skildringar och bristen på någonting utmärkande. Boken innehåller dock en intrig som står över alla andra och som i slutändan gör trilogins avsikt mer tydlig, färggrann. Boken skildrar trots allt ett dystopiskt Chicago, en stad med begränsade möjligheter och resurser; men vad som finns utanför stadens gränser snuddas det knappt vid. Fram tills det överraskande slutet, det vill säga.
Text: Anastasia Brink